Längst ned i skeppet fanns matförrådet. Så länge Vasa seglade i skärgården fick besättningen äta sin egen matsäck. Det var först när skeppet seglade på öppet vatten som de fick mat.

Kocken lagade maten i kabyssen, skeppets kök. I en stor järngryta som rymde 180 liter, kokade han ärtsoppa och grynvälling över den öppna spisen.

Vid måltiderna satt båtsmän och soldater på däcksgolvet i små grupper, så kallade backlag. De åt ur en gemensam träskål som kallades back. Var och en hade med sig sin egen sked.

Vid utgrävningen av Vasa hittades en kanna som innehöll sju träskedar av olika slag. Kanske hade ett backlag packat ned dem i väntan på att få mat från kockens stora gryta?

Torka och salta

Maten skulle hålla länge. Innan det fanns konservburkar torkade och saltades fisk och kött. Det kunde också läggas i saltlake. Du kanske har smakat 1600-talsmat någon gång? Sill äter vi ju än idag fast vi inte beöhver konservera fisk på det sättet längre.

Ärtsoppa är också en maträtt med gamla anor. Genom att torka ärtor kunde de hålla sig i flera år. När de sedan skulle ätas lades de i blöt och kokade tillsammans med saltat kött och timjan.

Vid utgrävningen av Vasa hittades fiskeredskap. Kanske besättningen drygade ut den salta kosten med en och annan färsk fisk?

Öl bättre än vatten

Backlaget hade också en gemensam dryckeskanna med lock. Den var gjord av trä och kallades stånka. Vatten som förvaras i tunnor håller sig inte färskt så länge. Därför blev öl en nödvändig proviant på skeppen. Ölstånkan skickades laget runt och fick fyllas på många gånger.

Det gick åt stora mängder eftersom maten var så salt. Skeppsölet var inte så starkt att besättningen blev berusad.

Hitta orden

På ett gulnat dokument står vilken mat som skulle lastas ombord inför resan. Det kallas Proviantsräkning, men bokstäverna ser konstiga ut och stavningen är lite annourlunda.
Till vänster står namnen på alla skepp, och namn nummer två är Wasan. Försök att hitta dessa fem ord, de står högt upp: brödh, skipsööl, kiöt och torfisk, ströming, saltt, erter.

Se och förstora dokumentet i nytt fönster

En måltid på slottet 1623

Allt detta fick kungen äta till middag:

Oxstek, fårstek, stekt järpe, gås, hare, höns och orreOliver, kaprissoppa, slånbär tillagade med vin
Ärter och fläsk, höns med buljong, oxkött med soppa, surt oxkött, vitt oxkött, fårkött med russin, fårkött med rosmarin, gåskött med saffran, hare med stekt fläsk, svart älgkött
Oliver, färsk gädda med saltspad, ostron med smör, bergfisk med lök, salt lax
Orrtupspastej, fårköttspastej
Sockerkaka, stenkakor

Månadsranson för båtsman 1628

1/2 tunna skeppsöl, ca 63 liter
1/2 tunna bröd, ca 73 liter
1 lispund kött och torrfisk, 8,5 kg
1 mark salt, ca 210 gram
1/2 fjärding ärter, ca 9 liter

Det här är ju ganska mycket mat, men vad tycker du saknas för att maten skulle vara hälsosam?

Recept ur En gammal svensk kokbok, från 1650

Att koka ärter

Först på det gemensamma sättet med fläsk och rökt fårakött med medvurst.
Andra med färskt oxekött och tunna fläskskivor, om en så vill.

  • Sätt ärterna i stöp, så att det fnaset som är på dem lösnar väl,
  • och sjud dem sedan
  • och häll så vattnet av och riv dem till mos
  • och tryck dem genom ett durkslag väl med samma vatten de äro sudna i;
  • och gör lagom tjockt och slå dem sedan i en potta.
  • Inga ärter måste man salta förrän som de äro sudna. Om man gör det, så bliva de aldrig blöta.