Bultarna som håller ihop Vasa rostar, något som försvagar skeppet. För att förbättra skeppets stabilitet byter vi nu ut cirka 5000 bultar. Arbetet beräknas vara klart under senhösten 2017 .

Ursprungligen hölls Vasa ihop med hjälp av järnnitar, som rostade bort under åren då hon låg på sjöbottnen. För att kunna bärga Vasa så slogs bultar i en del av de hål där nitarna suttit. Arbetet fortsatte efter bärgningen 1961, då över 5000 bultar sattes in.

Genom konservering och torkning har bultarnas järn rostat och träet krympt. Rostangreppen försvagar bultarna och bultarnas passning mot träet har försämrats. Dessutom kan rostande järn orsaka kemiska reaktioner som minskar träets styrka.

Nya rostfria bultar

Under 2011 inledde Vasamuseet och Sandvik ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsprojekt i syfte att byta ut bultarna. I samarbetet har specialkonstruerade bultar tagits fram, tillverkade i höglegerat rostfritt stål med mycket hög hållfasthet. Materialet, som heter SAF2707, används normalt inom den mycket krävande olje- och gasindustrin och klarar de allra mest krävande miljöerna.

Materialet har många fördelar. Den höga hållfastheten innebär att vi kan tillverka bultar som väger mindre, vilket minskar den totala tyngden Vasa behöver bära upp. Med rostfritt stål är det dessutom minimal risk för kemiska reaktioner i träet. Det är också ett miljövänligt alternativ, då stål går att återvinna.

Varje bult en ny utmaning

Att byta bultarna är inte en helt okomplicerad historia. Ibland har bultarna rostat fast, ibland sitter de svårtillgängligt och de sitter olika hårt. Varje bult är en ny utmaning.

Den gamla bulten dras ut med hjälp av slägga och domkraft. När bulten är utdragen ryms bulthålet upp för att få bort rost, lera och andra oönskade rester. Den nya bultdiametern blir därför något större. Efter att bulthålet vidgats borstas hålet rent med en stålborste och dammsugs, innan det sprejas med ett fint moln av såpvatten, ett miljövänligt glidmedel.

Fjäder skonsammare mot skeppet

De nya bultarna är mer komplexa än de gamla. De gamla bultarna har endast tredelar: bult, brickor och mutter. De nya bultarna har åtta delar: bultrör, gängstång, fjäder, mutter, skalle, bricka med fjäderhylsa och konor.

Först dras det cylinderformade bultröret in i borrhålet, med hjälp av domkraft. I bultröret förs i sin tur gängstången in, som fästs med mutter och bricka på insidan av skeppet. Fjädern som sitter innanför muttern gör det möjligt att bestämma exakt hur hårt bulten ska dras, vilket är skonsammare mot skeppet.

Planen för bytet av bultarna är att byta ut varannan bult i varje timmer, för att sedan komma tillbaka och byta ut resterande bultar. Detta för att inte skapa för stora spänningar i träet. Maximalt 10 bultar byts per dag, med målet att ersätta cirka 1000 bultar per år. När samtliga bultar är på plats beräknas det dröja åtminstone 150 år innan de behöver bytas igen.

Visa mer