Ett stabilt klimat är en av de viktigaste aspekterna i bevarande av arkeologiskt material - inte minst av trä som är väldigt känsligt för fuktförändringar i omgivningen.
Klimatet i skeppshallen
Om luftfuktigheten är för hög kan bakterier och mögel bildas, konserveringsämnet som använts för att bevara skeppet blir kladdigt och drar åt sig damm. Om luftfuktigheten är för låg är risken stor att trät krymper och spricker.
Vi tror att saltutfällningarna som har utvecklats på Vasa delvis beror på ett ostabilt klimat i skeppshallen, framför allt vad gäller den relativa fuktigheten (RF). Det äldre klimatsystemet kunde inte hantera de besöksmängder museet hade, speciellt inte när vädret utanför museet var väldigt fuktigt. Under 2004 uppdaterades och uppgraderades systemet och håller numera den relativa fuktigheten runt skeppet på mellan 51-59% RF.
Temperaturen i skeppshallen hålls runt 18-20°C. Det är en balans mellan bevarandekrav och besökarnas bekvämlighet. Det skulle vara bättre för skeppet om temperaturen var mycket lägre, eftersom höga temperaturer kan accelerera kemiska reaktioner och biologisk aktivitet.
Ljus
I Vasamuseet hålls en medvetet låg ljusnivå. Det är för att organiskt material kan brytas ner av starka och intensiva ljusnivåer, speciellt av ljus som innehåller ultraviolett strålning (UV). Därför hålls ljusnivån i museet under 100 lux och dagsljus tillåts inte träffa skeppet utan att först ha passerat genom de UV-filter som vi har placerat på alla fönster i skeppshallen.
Damm
Med mer än en miljon besökare per år så är det inte överraskande att det i museet snabbt samlas damm. De publika delarna i museet städas varje dag men att städa skeppet är ett klart mer komplicerat arbete. Två gånger per år städas alla utvändiga ytor på skeppet och riggen med dammsugare och borstar. För att nå alla delar av skeppet använder vi den rörliga plattformen i aktern, en skylift och kranen i museets tak.