Vasaätten

Gustav II Adolf levde 1594-1632. Han var son till Karl IX och Kristina av Holstein-Gottorp. Hans farfar var Gustav den förste  - Gustav Vasa som vi säger idag – den förste av den kungliga ätten Vasa. Gustav II Adolf var far till drottning Kristina som han fick med sin gemål Maria Eleonora av Brandenburg. Drottning Kristina blev den sista av vasaätten på Sveriges tron.

Vasaätten hade en knippe ris (vase) som symbol. Härifrån fick skeppet sitt namn. Med tiden hade vasavapnet blivit en sädeskärve och på Vasas akter bärs det av två knubbiga änglar – skeppets namnskylt. På aktern finns också kungens intitialer G A R S – Gustavus Adolphus Rex Sveciae (kung av, Sverige på latin).

Krig och byråkrati

När Gustav II Adolf tillträdde tronen 1611 ärvde han tre krig: mot Ryssland, Danmark och Polen. Läget var minst sagt tufft. Under 18 av sina 21 regeringsår skulle Gustav II Adolf befinna sig i krig - krig som han både ärvt och själv sökt.

Samtidigt utvecklades Sverige snabbt. Göteborg var en av flera städer som blev till. Uppsala universitet grundades. Under Gustav II Adolfs styre gjordes mycket för att organisera landet som påverkar oss än idag. Den svenska byråkratin såg dagens ljus.

Stormakten Sverige

Gustav Adolfs kusin Sigismund var vid denna tid Polens kung. Sigismund hade även varit kung av Sverige 1592-99, men tvingats lämna tronen på grund av sin katolska tro. Han och många ute i Europa såg Sigismund som den laglige kungen av Sverige.  Konflikten mellan kusinerna rörde upp starka känslor. Gustav II Adolf gjorde allt för att skydda den lutherska läran och hans krig i religionens namn utökade Sveriges gränser och lade grunden för stormakten Sverige.