Kungens skepp
Det tog nästan två år (1626-1627) att bygga Vasa. Från gryning till skymning kämpade timmermän, kransågare, smeder, repslagare, segelsömmare, målare, lådmakare, bildsnidare och andra specialister med att få färdigt flottans nya stora skepp. Kungen, Gustav II Adolf, besökte byggplatsen för att se hur arbetet gick.
Vasa skulle bli praktfull: ett skrov byggt av kanske tusen ekar, med 64 kanoner, över femtio meter höga master och hundratals förgyllda och målade skulpturer.
Skeppsgården
Varvet där Vasa byggdes hette Skeppsgården och låg på nuvarande Blasieholmen mitt i Stockholm. Skeppsgården var på denna tid en av Sveriges största arbetsplatser. Här trängdes ett myller av människor, varor och hantverkare från hela landet. Hanverksstyrkan bestod ungefär till hälften av svenska och hälften utländska hantverkare - framförallt från Finland och Holland.
Ekar skeppades eller flottades till Stockholm för att bli skeppstimmer. Rep tillverkades av hampa från Riga och Köningsberg. Segelduk och färg till alla skulpturerna köptes hem från utlandet.
Arbetet med Vasa leddes av holländaren Henrik Hybertsson - en erfaren skeppsbyggare. På 1600-talet saknades ritningar, istället användes "bestick", bestämda proportioner och mått som ansågs ge ett skepp goda egenskaper. Hybertsson sjuknade in och dog 1627 och fick aldrig se Vasa färdigbyggd. Redan 1626 föll ansvaret för bygget på hans assistent, Henrik ”Hein” Jacobsson.
På Vasamuseet finns en utställning om Skeppsgården.