På Vasas tid användes ett annat mätsystem än det vi har idag. Människan är alltings mått – så sa de gamla grekerna. Det skvallrar om att de gamla längdmåtten har sitt ursprung i människokroppens mått.
Fotens längd, armens längd, tummens bredd var praktiska måttstockar. Men kroppsmåtten varierar ju från person till person – vi har till exempel olika stora fötter. På olika sätt har man genom tiderna försökt att införa enhetliga mått. Under 1600-talet gjordes flera försök. Det ställde ju till en del oreda när en mil i Dalarna var mycket längre än en östgötsk mil och en aln i Uppsala hade en annan längd än en aln i Växjö.
När Vasa sjösattes var hon ett av de största skeppen som någonsin byggt i landet. På den tiden använde man sig inte av ritningar när ett skepp skulle byggas. Byggmästaren hade istället en lista med mått som han skulle följa. En sådan lista kallades för bestick. Vasas bestick har aldrig hittats.
Vasas mått , med dagens mått mätt:
- 69 meter långt, bogsprötet inräknat
- nästan 11 meter bred, på bredaste stället
- drygt 52 meter hög, från kölen till stormastens flaggstångstopp
Vasas mått, med gamla mått mätt:
- 204 fot långt, bogsprötet inräknat
- 40 fot på bredaste stället
- 177 fot hög, från kölen till stormastens flaggstångsstopp.
Prova själv:
Mät upp Vasas längd på skolgården
Använd era egna fötter och jämför resultatet! Använd sedan en tumstock – en sådan brukar finnas i slöjdsalen. Blev det någon skillnad?