Vad fanns i grönsakslanden på Vasas tid? Vilka var de populäraste blommorna och vad för typer av läkeväxter odlades när Gustav II Adolf var kung? Svaren finns i Vasamuseets trädgård.

Här slingrar sig humlen till öl. I landen växer kål och ärtor tillsammans med lin till kläder och örter som troddes kunna bota allt från huvudvärk till pest. Vasamuseets trädgård är platsen där 1600-talet fortfarande står i full blom.

Vasamuseets trädgård invigdes 1990 och att stiga in i den är lite som att färdas med en tidsmaskin nästan fyrahundra år tillbaka. Alla typer av blommor, grönsaker och örter som finns här nu odlades också i Sverige 1628, året då Vasa förliste.

Morötter – innan de orangea dök upp

Vasamuseets trädgård ligger alldeles intill den stora byggnaden där Vasa håller till. Den är utformad efter samma principer som i en finare privatträdgård i 1620-talets Sverige; barocken hade inte slagit igenom i trädgårdskonsten i vårt land då; i stället gällde renässanstänkande. Olika typer av dekorationer var viktiga och i Vasamuseets trädgård finns kopior av skulpturer från Vasa. Här finns också en vacker lövgång. Allt är inhägnat av ett träplank, också det tidstypiskt för en svensk 1620-talsträdgård.
Det skulle vara symmetriskt och harmoniskt och det planterades i fyrkantiga land. En trädgård bestod av olika "kvarter". I Vasamuseets trädgård finns ett köksväxtkvarter, ett blomsterkvarter och ett kvarter för läkeörter.
Ärtor var bland den absolut vanligaste maten ombord på svenska flottans skepp under 1600-talet och i Vasamuseets trädgård växer både blåärt och bondböna. Men i köksväxtkvarteret finns också sådant som oxhornsrova, grönkål samt gul och vit morot (den orangea varianten av morot dök inte upp i Sverige förrän på 1700-talet) – vanlig mat för både hög och låg för fyrahundra år sedan.
I det väldoftande blomsterkvarteret växer till exempel buxbom, lavendel och flera olika sorters liljor.

Läkedomskvarteret – en studie i 1600-talsmedicin

Kanske är läkedomskvarteret, där till exempel akleja, salvia och kamomill gror, det mest fascinerade för en modern människa. Örtmedicin var centralt för den tidens läkekonst och i naturläkaren Arvid Månssons örtabok från 1628 beskrivs en mängd olika växters helande egenskaper. Krusmynta kunde, enligt Månsson, användas för att behandla rabies och förstoppning. Blodrot rekommenderades för att komma till tals med allt från ofruktsamhet till pest. Apotekarros skulle bland annat hjälpa mot huvudvärk, ögonsjuka och lungsot. För att ta några av många, många exempel.

Öl och kläder

Inne i Vasamuseets trädgård växer också lin. Det odlades bland annat för att tillverka kläder och segel, men också som medicin mot hosta och magont. Linolja användes när skepp skulle målas.
På andra sidan planket, alldeles utanför trädgården, slingrar sig humlen. Eftersom det var omöjligt att hålla vatten färskt någon längre tid var öl det som dracks allra mest på flottans skepp på 1600-talet. Humle användes precis som nu som smaksättare, men än viktigare: det gjorde så att ölet inte surnade och blev dåligt.

Växter till mat, öl, kläder och medicin – allt finns samlat i Vasamuseets trädgård.

Visa mer

Relaterat material