Pågående forskning kring Vasas historia och arkeologi

Sedan 2003 har Vasamuseet varit engagerat i ett omfattande forskningsprogram kring Vasas historia och arkeologi och de 40 000 föremål som hittades med fartyget. Programmet berör sociala, miljömässiga, ekonomiska, politiska och tekniska frågor som rör den nordeuropeiska delen av världen under 1600-talets första hälft.

Programmet består av ett internationellt team av forskare och studenter från mer än tio länder inom forskningsgrenar så olika som genetik, ballistik, metallurgi, zoologi och ekonomi, utöver de mer konventionella områdena historia och arkeologi. Nya projekt har inkluderat en DNA-analys av de mänskliga kvarlevor som hittades i fartyget, provskjutning av en kopia av en av fartygets 24-pundiga bronskanoner samt kvinnornas roll i den svenska ekonomin.

Vasas historia är inte bara en berättelse om en enstaka katastrof i augusti 1628, utan är en del av den större berättelsen om Sverige och norra Europa under det trettioåriga kriget (1618-1648).

För att förstå hur Vasa byggdes, hur dess besättning rekryterades och underhölls, hur fartyget seglade och hur flottan planerade att använda fartyget måste vi titta på de arkeologiska fynden och de historiska dokumenten från bredast möjliga perspektiv och att sätta dem i samband med vad som hände i resten av Europa och den större världen i början av 1600-talet.

Vi vill veta varför kungen ville ha ett skepp som Vasa, varför det sjönk och vilken effekt byggandet och förlusten av Vasa hade på maktpolitiken i Östersjöområdet. Vi vill veta var man hämtade råvarorna för att bygga skeppet och vilka det var som byggde det. Vi vill förstå vardagen för de människor som levde ombord, var de kom ifrån, vad de åt och vad de gjorde på sin fritid. Vi vill veta hur snabbt fartyget kan ha varit, hur svårt det var att styra det och hur många människor som krävdes för att segla Vasa. Vi vill framför allt förstå den värld som producerade Vasa. Fartyget ger oss chansen att titta på ett brett spektrum av frågor.

Virket kom från Sverige, Polen och Nederländerna och ger oss en möjlighet att studera skogen och förvaltningen av resurser, liksom den internationella ekonomin. Sjömännen var mestadels värnpliktiga, varför de ger oss möjligheten att titta på vanliga människor från en rad olika bakgrunder.

Skeppsbyggarna och många av de tekniska experter som deltog i byggandet och beväpningen av fartyget kom från utlandet som en del av en omfattande invandringsvåg till Sverige, på så sätt kan vi ta reda på hur landet rekryterade och integrerade dessa utlänningar.

Kriget med Polen-Litauen, som Vasa byggdes för, hade sina rötter i ekonomisk konkurrens, religiösa skillnader och dynastiska strider. Vi kan därför använda skeppet för att försöka förstå arten av och orsakerna till kriget.

För att kunna titta på ett så brett spektrum av frågor behöver vi experter från ett stort antal olika områden, inte bara människor som känner till 1600-talets skor eller vapen eller varvsindustrin, utan även människor med kunskap om könsroller, jordbruksekonomi, religiösa övertygelser och barnuppfostran, och vi behöver veta vad som hände utanför Sverige. Vi måste också genomföra många olika typer av specialiserade analyser, från identifieringen av de material som användes för att tillverka olika föremål till DNA-analyser av besättningens kvarlevor.

Forskargruppen är en stor internationell grupp, huvudsakligen placerad på universitet och andra museer i Sverige, Danmark, Tyskland, Polen, Storbritannien och USA, men även med andra deltagare från andra delar av världen. Vasamuseet samarbetar med dessa, inte bara i vår egen forskning, utan även i bredare forskningsprojekt kring sjöfart, marin historia och världen på 1600-talet.

En stor del av den forskning som bedrivs sker genom doktorander i arkeologi och närliggande områden. Aktuella studentforskningsprojekt är bland annat analyser av alla mynt som fanns ombord på fartyget och vad de berättar om vardagsekonomin i Sverige, av hälsa och hygien ombord, och av djurben. Tidigare projekt har omfattat studier av fartygets kök, de hundratals behållare som användes till förnödenheter och personliga ägodelar, snickarverktyg, bestick och delar av riggen.

Det nuvarande stora forskningsprojekt som sker på museet är inriktat på dokumentation och återuppbyggnad av den utsmyckade insidan av kaptenshytten och befälets hytter i aktern.

Visa mer

Relaterat material