Skeppet Vasa hade 64 kanoner ombord. Tre av dem visas på Vasamuseet. Vart tog de övriga vägen? Det är en fråga som Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet och hans team är fast beslutna att ta reda på. Resan går via bottnen i Stockholms hamn, forskningsarkiv i tre länder och medborgarforskning. 

När skeppet Vasa seglade ut på sin korta första resa, den som också skulle bli den sista, var hon det kraftigast bestyckade skeppet i Östersjön, kanske i hela världen. På Vasas batteridäck fanns 48 bronskanoner för 24-pundiga (10 kilo) järnkulor och på övre däck 16 lättare kanoner. Allt som allt 64 kanoner.

När Vasa bärgades år 1961 hittades enbart tre av de 64 kanoner hon hade ombord. Övriga 61 kanoner saknas. 

-        Från skriftliga källor vet vi att de allra flesta av Vasas kanoner bärgades redan på 1600-talet. Förmodligen såldes de till England, Nederländerna eller Danmark, säger Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet.

I dag, 390 år efter att Vasa sjönk, arbetar forskningsteamet med att ta reda på vad som egentligen hände med kanonerna och vart de tog vägen. Initiativet/projektet har möjliggjorts tack vare museets vänförening, Vasamuseets vänner, och är ett unikt samarbete mellan Sverige, Nederländerna och England som kommer att pågå under en tioårsperiod.

Projektet är uppdelat i tre faser. I den första fasen ska sjöbotten vid förlisningsplatsen genomsökas på nytt. Det finns indikationer på att åtminstone en av Vasas kanoner kan kvar i dyn i Stockholms hamn. Dessutom görs en omfattande arkivforskning i de länder som kan ha köpt kanoner av Sverige på 1600-talet. Slutligen ska projektet även be intresserade människor i flera länder om hjälp att söka efter de saknade kanonerna, till exempel i privata samlingar.

-        Det här projektet har flera mål, inte minst att främja internationellt samarbete. Men framför allt vill vi öka allmänhetens medvetenhet om vårt maritima kulturarv och vi är angelägna om att ytterligare studera och dokumentera internationell handel på 1700-talet, berättar Fred Hocker.

De två första faserna är inriktade på sedvanliga forskningsmetoder och arkeologiska arbetssätt. Den tredje fasens mål kommer (bara) att kunna uppnås med hjälp av medborgarforskning, det vill säga att engagerade människor kan och vill hjälpa projektet genom att rapportera och dokumentera om man ser eller hör talas om något som skulle kunna vara Vasakanoner runtom i världen. Vasamuseets vänner har ett nära samarbete med brittiska som holländska ambassaderna för att tillsammans öka intresse och engagemang hos allmänheten internationellt.

Följ mysteriet med Vasas försvunna kanoner.

Vill du ha mer information, hänvisar vi till engelska webbsidan: 

Visa mer