Prenumerera på pressinformation genom RSS-flöde

Låna en forskare av Vasamuseet

Mon, 20 Sep 2021 09:55:00 +0200

Fredagen den 24 september klockan 10.30 sänder Vasamuseet live när dräkt- och textilhistorikern Anna Silwerulv berättar mer om den spännande detektivverksamhet som textilforskningen på museet innebär.

Anna Silwerulv forskar på Vasas dräktsamling, vilket enkelt uttryck är de kläder och skor som hittades på skeppet. Samlingen är unik och i blandat skick, den innehåller allt från nästan hela kläder och skor till väldigt små fragment av plagg.

– Forskningen handlar om att i detalj studera dräktfynden för att förstå vad de har varit för plagg och att på så sätt också komma närmare svaret på gåtan om vem som har burit dem, säger Anna Silwerulv och uppmuntrar alla som vill att delta i live-sändningen från Vasamuseet.

Under ForskarFredag-veckan lånar Vasamuseet även ut Anna Silwerulv till skolklasser som vill lära sig mer om Vasa och samtidigt få reda på hur det är att arbeta som forskare på Vasamuseet. Konceptet Låna en forskare går ut på att forskare besöker skolor, ideella föreningar eller arbetsplatser och berättar om sitt arbete som forskare.

Mer om ForskarFredag
Forskare är vanliga människor med ovanligt spännande jobb! Vetenskapsfestivalen ForskarFredag skapar möten mellan forskare och allmänhet över hela Sverige den 20-26 september 2021. En del av European Researcher's Night.

För att delta i live-sändningen: BOKA HÄR

Mer om dräktforskningen på Vasamuseet: DRÄKTFORSKNING

För ytterligare information, kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Äntligen! Vasamuseet öppnar för besökare igen den 19 maj

Mon, 10 May 2021 08:08:00 +0200

– Det är med stor glädje som vi nu kan välkomna besökare till Vasamuseet igen efter att ha haft stängt sedan i höstas. Vi gör det på ett ansvarsfullt sätt och har anpassat verksamheten ytterligare sedan förra året. Ett besök på Vasamuseet är tryggt och säkert för både våra besökare och vår personal, säger Jenny Lind, chef för Vasamuseet. Hon fortsätter:

– Vi har gott om plats på Vasamuseet och vi kommer att släppa in max 250 samtidiga besökare. Självklart räknar vi besökarna vid in- och utgång. Varje besökare kommer att ha gott om utrymme och det är lätt att hålla avstånd till andra. Samtidigt går det att komma nära skeppet och få en storslagen upplevelse av Vasa.

Gratis audioguide
Vasamuseets guider kommer att finnas på plats inne i museet för frågor. Audioguider på många olika språk finns gratis för nedladdning och går att lyssna på i egen smart telefon eller surfplatta.

– Jag vet att många längtar efter att få besöka oss och andra museer igen och jag tycker att det är angeläget att öppna av flera skäl. Museer har en viktig funktion i ett demokratiskt samhälle, menar Jenny Lind.

Förutom att säkerställa att det ska vara gott om plats för varje besökare har Vasamuseet vidtagit ytterligare åtgärder för att undvika risk för smittspridning. Besökarna kommer att få hjälp med att tänka på avstånd och försiktighet av museets personal, markeringar i golvet och tydlig skyltning. Där det behövs finns plexiglasskydd mellan personal och besökare, till exempel vid informationsdisken, i butiken och i entrékassorna.

Trånga utrymmen i museet är avstängda. Städningen som även i vanliga fall är på en hög nivå, är förhöjd i frekvens. Handsprit erbjuds i entrén, på toaletter och på andra strategiska platser.

– Jag lovar att våra besökare får ett fint besök hos oss på Vasamuseet. Även om vi måste hålla avstånd till varandra, så går det att komma riktigt nära skeppet, avslutar Jenny Lind.

Öppet alla dagar 10.00 -17.00
Vasamuseet kommer från öppningsdatumet att hålla öppet alla dagar i veckan mellan klockan 10.00 och 17.00. Museibutiken håller öppet samma tider som museet. Vasamuseets restaurang har öppet mellan 11.00 och 15.00 alla dagar.

Det går alltid att möta Vasa och hennes historia digitalt på Vasamuseets webbplats och i sociala kanaler.

Mer om Vasamuseets försiktighetsåtgärder med anledning av covid-19 finns att läsa på Vasamuseets webbplats; vasamuseet.se där det även går att hitta museets audioguide, filmer och poddar.

För ytterligare information, kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Martina Siegrist Larsson, kommunikatör
Telefon: 08 - 519 548 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

60 år sedan skeppet Vasa bärgades

Thu, 22 Apr 2021 12:29:00 +0200

I år är det 60 år sedan skeppet Vasa bärgades. Den 24 april 1961 klockan 9.03 stack de första delarna av skeppet upp ovanför vattenytan. Först toppen av ett spant. Strax därpå en av de första skulpturerna. Efter 333 år (eller om vi ska vara noga: 332 år och 8 månader) på botten av Stockholms ström kom Vasa upp i dagsljuset igen och en ny resa påbörjades.

– Vi är glada över att vi kan uppmärksamma händelsen digitalt, vilket ju också innebär att du kan ta del av innehållet var du än befinner dig, nu när vi av pandemi-skäl tyvärr inte kan fira på plats i museet, säger Jenny Lind, chef för Vasamuseet. Hon fortsätter:

– Bärgningen är en enormt viktig del i berättelsen om Vasa och Vasas historia. Om Vasa hade hittats idag hade hon sannolikt fått ligga kvar på sjöbotten. Det är tack vare personer som Anders Franzén, Vasas upptäckare, dykaren Per Edvin Fälting och Edward Clason, kommendör och dåvarande chef för Stockholms örlogsvarv, som vi har skeppet på Vasamuseet idag.

På lördag den 24 april är det så själva årsdagen när Vasa bröt vattenytan efter århundraden på botten. På grund av pandemin uppmärksammar Vasamuseet denna speciella händelse helt digitalt, med inslag som syns och hörs på flera olika platser och plattformar:

En nyproducerad kortare film i museets serie ”Experterna berättar” med Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, som berättar om hur bärgningen gick till. I en annan nygjord film om bärgningen, framtagen för barn, får tittarna följa med Vasamuseets pedagog Karin Schaefer under skeppet – där alltså Vasadykarna befann sig när de gjorde tunnlarna under skeppet för att det skulle kunna bärgas. Filmerna visas på museets webbplats vasamuseet.se och på museets Facebooksida.

Ett nytt avsnitt av Vasamuseets podd handlar helt och hållet om bärgningen. Eva Wiebe, guide på Vasamuseet som specialiserat sig på Vasas bärgning, lotsar lyssnarna genom det komplicerade arbetet. Dessutom berättar Vasadykaren Åke Lindquist om hur det var att jobba i vattnet under själva skeppet och hur det var att ha dykledaren Per Edvin Fälting som chef. Vidare hörs Jarl Ellsén, dåvarande chef för marinens pressdetalj, om hur det var att sköta kontakten med press och medier – han ansvarade för informationsarbetet om Vasa-projektet och just våren 1961 skötte han samtidigt pressarbetet för prinsessan Birgittas bröllop. Värt att nämna är att Jarl Ellsén i år fyller 101 år och gör podd-debut i Vasamuseets podd. Podden finns på Vasamuseets webbplats vasamuseet.se och där poddar finns.

I Vasamuseets kanaler på Facebook och Instagram märks bärgningstemat av och till under hela året, och tyngdpunkten sker i april med crescendo under innevarande vecka och kulmen den 24 april, själva bärgningsdagen. Under hashtaggen #Vasabärgningen60år finns alla bärgningsinlägg samlade.

En film har tagits fram särskilt för Kulturnatt Stockholm 2021 som infaller samma datum som bärgningsjubileet. I filmen bjuds på två händelser i Sverige 1961 som, trots en något krånglig start, idag är två uppskattade klassiker: Vasas bärgning och Melodifestival-bidraget "April april".
Filmen har premiär på Vasamuseets Facebook lördagen den 24 april klockan 18.00 och kommer att kunna ses på Kulturnatt Stockholms playkanal från 24 april 18.00 till och med 1 maj.

Även Vasamuseets pedagoger uppmärksammar 60-årsjubileet genom att erbjuda ett digitalt skolprogram med temat Bärgningen av Vasa.

Nyfiken på hur bärgningen gick till?
Läs mer på Vasamuseets webbplats där det, jubileet till ära, har gjorts en samlingssida om både händelsen då och uppmärksammandet i år: www.vasamuseet.se/vasas-historia/bargningen

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasa – från vrak till världsklass! När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld! Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Ny överintendent på plats

Tue, 06 Apr 2021 14:13:00 +0200

Regeringen beslutade tidigare i år om att förordna Lars Amréus som överintendent (motsvarande generaldirektör) vid SMTM och den 1 april tillträdde han tjänsten.

– Det är givetvis utmanande att bedriva museiverksamhet under pandemin, men tillsammans ska vi ta oss igenom detta och skapa förutsättningar för fortsatt utveckling av våra museer och verksamheter, säger Lars Amréus.

Lars Amréus kommer närmast från att ha varit riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet sedan 2012. Han är utbildad arkeolog och har arbetat med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i 25 år, bland annat i Regeringskansliet och som överintendent och chef för Statens historiska museer.

För kontakt med Lars Amréus, kontakta kommunikatör Maria Skuldt:
telefon 08-519 558 49
e-post maria.skuldt@smtm.se

Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) är en statlig myndighet som bevarar, utvecklar och ökar kunskapen om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet och Vasamuseet i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle. Verksamheten ska vidga människors världsbild och vara en angelägenhet för alla i samhället. Vid SMTM arbetar cirka 230 personer.

Ny överintendent vid SMTM

Thu, 04 Feb 2021 14:45:00 +0100

Regeringen har beslutat att förordna Lars Amréus som överintendent och myndighetschef vid SMTM från och med den 1 april 2021.

Lars Amréus är sedan 2012 riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet. Lars Amréus är utbildad arkeolog och har arbetat med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i 25 år, bland annat i Regeringskansliet och som överintendent och chef för Statens historiska museer.

Forskare på Vasamuseet undersöker och rekonstruerar kläder från 1600-talet

Mon, 01 Feb 2021 06:45:00 +0100

Ett projekt kring hur vanligt folk klädde sig under det tidiga 1600-talet drivs på Vasamuseet och kommer att ge ny kunskap både om hur kläderna såg ut och hur de tillverkats. Projektet har nyligen beviljats forskningsstöd från Riksantikvarieämbetet.

Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, har sökt och fått beviljat 576 000 kronor i år från Riksantikvarieämbetet för att kunna undersöka hur kläderna på skeppet Vasa från 1628 såg ut och hur de tillverkats.

– Samlingen består till allra största delen av fragment, men de finns även några få välbevarade hela plagg, framför allt tröjor, byxor och hattar. I det här projektet analyserar vi textilfragmenten för att förstå vad de har varit för något, säger Anna Silwerulv som är textil- och dräkthistoriker och arbetar på Vasamuseet med forskning kring de kläder och skor som hittades på skeppet när det bärgades 1961.

Fragment pusslas ihop till plagg
Fragmenten har noggrant dokumenterats. Dokumentationen har visat att samlingen omfattar ett brett utbud av plagg och avslöjar flera oväntade detaljer. För att förstå hur folk klädde sig måste fragmenten pusslas ihop till klädesplagg. Nu inleds därför en ny fas som innebär att tusentals enskilda textil- och läderfragmenten genom rekonstruktionsanalyser och mönsterritningar paras ihop till dräkter och plagg, som i sin tur kan undersökas vidare.

– I det här arbetet undersöker vi bland annat plaggens tillskärning, sömnad och textiliernas kvaliteter. Det material som klarat sig bäst är ull, det vi hittar väldigt lite av är textilier av växtfiber, som lin eller hampa. Målet är att vi ska kunna rekonstruera hur ett trettiotal olika klädesplagg har sett ut och tillverkats, säger Anna Silwerulv.

Unik samling ger kunskap om människorna ombord
I samlingarna finns nära 12 000 fragment från kläder och skor, närmare bestämt 5600 fragment av textil och 6300 fragment av läder. Samlingen är unik i sitt slag och kan berätta om de personer som följde Vasa till botten år 1628, men även ge nya kunskaper om hur samhället såg ut vid den tiden.

– I projektet ingår även att analysera fyndkontexten och sätta kläder och skor i relation till de fynd av mänskliga kvarlevor och personliga tillhörigheter som fanns ombord. På så sätt får vi kunskap om hur kläderna burits, vem som burit dem och vilka andra föremål som personen ägde. Det ger nya möjligheter att ta reda på mer om människorna som befann sig ombord, något vi vet mycket lite om idag, säger Anna Silwerulv. Hon fortsätter:

– I en pilotstudie vi gjorde under 2020 visade det sig att något man tidigare trott vara ett par byxor faktiskt var en kjol. Något annat som förvånat mig är den höga kvaliten på många av tygerna, vilket gör att man vill ta reda på mer om hur mycket som faktiskt är köpetyger och inte hemvävt.

Det bevarade dräktmaterialet i samlingen kommer från den utskrivna besättningen som bestod av bönder och fiskare från kustregionerna i Sverige och Finland, samt de gäster som fanns ombord när Vasa sjönk. Eftersom det inte fanns någon adel ombord och flottan inte försåg sitt manskap med uniformer, innebär detta att dräkterna uteslutande kommer från de bredare samhällsskikten. Bevarade kläder av det här slaget är sällsynta, eftersom textilierna återbrukades tills det inte fanns något kvar.

Projektet heter Vasas dräkter: Från fragment till klädesplagg.

För ytterligare information, kontakta gärna:

Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Anna Silwerulv, forskningsassistent, Vasamuseet
Telefon: 08-519 549 62
E-post: anna.silwerulv@smtm.se

Hur man roade sig under 1600-talet – i slott, koja och på skepp – i vårens program på Vasamuseet

Wed, 27 Jan 2021 06:45:00 +0100

Först ut är ett Afternoon tea-föredrag på fredag den 29 januari som kostnadsfritt livesänds via Teams.
Ett urval av vårens program nedan. Biljetterna släpps efterhand. För fullständigt program se: vasamuseet.se

Digitalt Afternoon tea: Hur roade sig folket under 1600-talet?
Fredag 29 januari klockan 15.30
I svenska byar firades de kristna högtiderna, jordbruksårets rytm och livets gång genom förlovningar, vigslar, dop och begravningar. Barn lekte tafatt och kurragömma, ungdomar dansade och vuxna höll förlovningsfester och bröllopskalas. Föredrag med Annika Sandén, historiker.
Boka gratisbiljett här.

Afternoon Tea: Hur roade man sig kungligt?
Fredag 26 februari klockan 15.30
Drottning Kristinas hov har kallats ett av Europas mest praktfulla och nöjeslystna. Med yttre glans skulle Sveriges nya stormaktsställning manifesteras. Fest och upptåg på drottning Kristinas tid präglades av påkostade banketter med dans och fyrverkerier, hovbaletter, riddarspel och djurhetsningar i 1600-talets Stockholm. Föredrag med Sofia Nestor, intendent för Livrustkammarens samlingar.

Maria Eleonora-dagen: En kjol bland många byxor
Måndag 8 mars klockan 17.15
Vasa beställdes av män, byggdes av män, seglades av män och bärgades av män. Så brukar historien om Vasa berättas. Kvällens två föredrag visar på en annan historia. Anna Silwerulv, dräkt- och textilhistoriker som arbetar med Vasamuseets forskningsprogram Dräkt berättar om arbetet med ingående analyser av textila fynd och fyndplatser kring några av skeletten ombord på Vasa. I kvällens andra föredrag berättar Caroline Edman, tidigare guide på Vasamuseet, om kvinno- och mansrollen till havs under 1600- och 1700-talen.

Damkören Discordia framför sånger under kvällen.

En afton i 1600-talets Stockholm
Fredagen den 23 april, samt måndagen 3 maj klockan 17.00-21.30
Lär känna livet i staden, på Saltsjön och ombord med berättelser om människor, miljöer och händelser i Stockholm under Vasas tid. Stadsmuseet och Vasamuseet bjuder in till en helkväll i staden och på vattnet som avslutas med en 1600-talsinspirerad måltid serverad intill skeppet Vasa.

Vasamuseet ser fram emot att möta programpubliken – digitalt såväl som på plats!

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Historiskt låga besökssiffror för Vasamuseet pandemiåret 2020

Tue, 12 Jan 2021 09:31:00 +0100

182 837 personer besökte Vasamuseet under 2020. Jämfört med 2019 är det en minskning med 88 procent och 1 349 942 färre registrerade besök. Det är den lägsta besökssiffran någonsin för ett kalenderår i museets historia. Orsaken: Coronapandemin. Dels uteblev de utländska turisterna, dels har museet haft stängt stora delar av året.

År 2020 började bra vad gäller antal besök. Vasamuseet slog till och med besöksrekord i februari. Jämfört med 2019 ökade även besöken i januari med 13 procent och med nästan 8 procent i februari. I mars märktes tydligt att det var minskat antal turister i Stockholm och därmed mycket färre besökare på Vasamuseet. Den 20 mars stängde Vasamuseet för att förhindra spridningen av coronaviruset.

Med sitt världsunika kulturarv är Vasamuseet ett av Sveriges främsta internationella besöksmål. Att den utländska turismen uteblivit, som normalt står för cirka 90 procent av besökarna, har inneburit svåra ekonomiska förluster för Vasamuseet. Vasamuseet finansieras av intäkter från entréavgifter och butik och ska bära sina egna samtliga kostnader, såväl direkta som indirekta. Därför är museet helt beroende av betalande besökare.

– Att bidra till att förhindra pandemins spridning har varit självklart för Vasamuseet. Samtidigt har den kraftiga minskningen av besökare inneburit stora ekonomiska förluster. Tack vare ett särskilt krisstöd från regeringen och hårda egna besparingar så mildrades det ekonomiska underskottet förra året, men även 2021 kommer att bli tufft, säger Jenny Lind, chef för Vasamuseet.

Öppnade och stängde på nytt
Senare delen av sommaren och början av hösten hade Vasamuseet öppet, men fick stänga på nytt den 30 oktober och har hållit stängt sedan dess. Besökare har istället kunnat möta Vasa digitalt, på Vasamuseets webbplats och i sociala kanaler. Bland annat bjöd Vasamuseet på en daglig live-sändning från museet under våren, filmer som även har kunnat ses i efterhand och totalt nådde en publik på drygt en halv miljon personer. Vasamuseets pedagoger har under 2020 genomfört 191 digitala skolprogram för grundskola och gymnasium med totalt 4439 deltagare.

Till skillnad från de fysiska besöken har följare i Vasamuseets sociala kanaler ökat under året. Det mest sedda och spridda inlägget på Vasamuseets Facebook sågs av drygt 52 000 personer. Både glädjande och lite sorgligt är att det inlägg som nått allra flest människor är ett där Vasamuseet ber om hjälp: Facebookinlägg: Vasa behöver din hjälp.

Under stängningen är det mycket av verksamheten som pågått som vanligt eller intensifierats tack vare externt stöd, det gäller inte minst forskningen om Vasa. Bland annat pågår ett projekt om Vasas textila samling, som nu dokumenteras och digitaliseras, och ett stort arbete med skeppets stödstruktur.

– Nu blickar vi framåt. Vi arbetar med att ta hand om skeppet och samlingarna och förbereder museet på att åter kunna välkomna besökare under 2021, avslutar Vasamuseets chef Jenny Lind.

Totalt har Vasamuseet tagit emot drygt 30 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har knappt 42 miljoner personer sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

En årsrapport för de fysiska besöken bifogas.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737 - 35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasamuseet förlänger den tillfälliga stängningen för fysiska besök

Tue, 24 Nov 2020 06:30:00 +0100

Vasamuseet stängde tillfälligt för publik från och med den 30 oktober. När beskedet kom om regeringens skärpta restriktioner för att hejda smittspridningen av coronaviruset i samhället tog museiledningen beslutet att hålla fortsatt stängt. Vasamuseet följer utvecklingen och rådande restriktioner noga och hoppas kunna öppna igen i mitten av januari.

När läget förändras berättar vi om det på Vasamuseets webbplats – vasamuseet.se och i våra sociala kanaler.

Besökare som har förköpt biljetter till programaktiviteter kommer att bli kontaktade via e-post för återköp.

Digitalt öppet
På Vasamuseets webbplats – vasamuseet.se – finns museets digitala samlingar, filmer, poddar och artiklar som lyfter skeppet Vasa, hennes samtid och spännande historia. Besökare kan också möta Vasa i sociala kanaler.

Catrin Rising
Kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
catrin.rising@smtm.se

Vasamuseet stänger tillfälligt för fysiska besök – har fortsatt öppet digitalt

Fri, 30 Oct 2020 12:13:00 +0100

Med anledning av Folkhälsomyndighetens skärpta allmänna råd i Stockholms län håller Vasamuseet stängt för att bidra till att minska smittan av coronaviruset i samhället.

Besökare som har förköpt biljetter till programaktiviteter kommer att bli kontaktade via e-post för återköp.

På Vasamuseets webbplats – vasamuseet.se – finns museets digitala samlingar, filmer, poddar och artiklar som lyfter skeppet Vasa, hennes samtid och spännande historia. Besökare kan också möta Vasa i sociala kanaler.

För ytterligare information, kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47, 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

KVINNORNA – alltid närvarande, sällan sedda

Fri, 25 Sep 2020 07:41:00 +0200

Onsdagen den 30 september arrangerar Vasamuseet en programkväll med tre kortare föredrag i sällskap med mat och dryck. Med inspiration av museets utställning KVINNORNA – alltid närvarande sällan sedda ämnet för kvällen genus, kvinnor och kvinnors liv genom historien ur olika perspektiv. Tre olika talare, tre olika föredrag, tre olika perspektiv.

Kvällens program:

18.00 - Kvinnor, genusperspektiv och historien
Det finns en obalans i historieskrivningen och museers berättelser, där kvinnor oftast varit mindre synliga och ibland helt bortglömda. För en rättvisare historia och bättre berättelser är det viktigt att forskningen kommer tillrätta med tidigare brister genom nya perspektiv och frågeställningar.

Föredrag med Fredrik Svanberg, docent i arkeologi och chef för Kulturarvsenheten vid Statens maritima och transporthistoriska museer.

18.30 - Den dolda kvinnomakten
De skånska godsen och gårdarna ärvs av sönerna. Alexandra von Schwerin, dagens slottsfru på Skarhults slott, blev intresserad av sina företrädare och började forska om slottsfruarna genom historien. Kvinnors perspektiv har lyst med sin frånvaro i historieskrivningen, men detta stoppade inte slottsfruarna på Skarhults slott. I ett halvt årtusende har de drivit godset – ömsom i lyx, ömsom under stora personliga umbäranden.
Alexandra von Schwerin berättar om kvinnorna och om sökandet efter en egen identitet i den mansdominerade skånska godsmiljön.

19.00 - Paus

19.20 - Mönster och möjligheter: Genus och gestaltning i 1700-talsopera
Hur blir normkritik och genusteori till en konstnärlig praktik? Operasångaren Tove Dahlberg och regissören Kristina Hagström-Ståhl har forskat om hur det går att arbeta genusnyfiket med operarepertoar och hur konstnärliga val görs. De har laborerat med roller ur Mozarts Figaros bröllop.

Tove Dahlberg berättar om sin pågående forskning vid Stockholms konstnärliga högskola och visar filmversionen av den forskningsföreställning som undersökningen utmynnade i.

Med trygghet och glädje i fokus är alla våra program anpassade med hänsyn till gällande säkerhetsföreskrifter. Antal deltagare är under rådande omständigheter begränsat till 50 personer per tillfälle och det finns gott om utrymme för att kunna hålla avstånd till varandra.

Vasamuseet ser fram emot att möta program-publiken!

Catrin Rising

Kommunikatör
08-519 558 47
catrin.rising@smtm.se

En miljon kronor till Vasamuseet för att väga Vasa

Tue, 15 Sep 2020 09:11:00 +0200

Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, har sökt och beviljats en miljon kronor från Stiftelsen för Strategisk Forskning (SSF) för att kunna ta fram metoder för att väga skeppet.

– Vasa är ett unikt kulturarv och en världsattraktion från 1600-talet som måste vårdas och bevaras för framtiden med hjälp av högteknologisk forskning. Det är ett ansvarsfullt uppdrag som Stiftelsen för Strategisk Forskning nu bidrar till med ett värdefullt stöd, säger överintendent Leif Grundberg vid Statens maritima och transporthistoriska museer.

Skeppet Vasa är i behov av ny stöttning för att rörelser i skrovet och deformationer i träet ska kunna bromsas. Träet i skeppet blir allt ömtåligare och bryts sakta ner. Sedan flera år tillbaka pågår därför projektet Stötta Vasa, som bland annat syftar till att minimera belastningen på träet i skeppet. Stöttningen ska se till att skrovet bibehåller sin befintliga form och fördela laster på ett sätt som är skonsamt för skeppet. Dessutom måste rörelser i skrovet och risker för sprickbildning minimeras. Allt för att bevara det unika skeppet för framtiden.

Mer kunskap behövs om skeppets massa för att stöttningen ska få rätt dimensionering. Idag saknas vetskap om vad skeppet Vasa väger.

– Stöttningen får förstås inte vara för klen, men vi vill inte heller konstruera stöttningen efter en förmodad tyngre vikt än vad skeppet faktiskt har. Tack vare pengarna från SSF har vi nu möjlighet att väga skeppet och pengarna ska räcka till att både ta fram metoder för hur vägningen ska gå till och det praktiska genomförandet, säger Magnus Olofsson, projektchef för projektet Stötta Vasa.

Arbetet med att bevara Vasa har ända sedan 1961 legat i forskningens och teknologins framkant. När det nu är dags för en ny stöttning kommer aktuell forskning om skeppets specifika egenskaper att vara utgångspunkten. Inom projektet Stötta Vasa har det i flera år forskats om skeppets specifika egenskaper i samarbete med bland andra Uppsala universitet och Sveriges lantbruksuniversitet. Nu har projektet gått in i ett nytt skede och den nya stöttningen ska ritas, konstrueras och så småningom byggas.

– Tack vare att SSF har beviljat vår ansökan kommer vi nu kunna utveckla metoder för att ta reda på skeppets massa och hur massan fördelas. Det är ett arbete som bör komma igång snarast och nu har vi de möjligheterna, säger Magnus Olofsson.

Hela projektet Stötta Vasa är i behov av totalt drygt 100 miljoner kronor. Vasamuseet hoppas kunna hitta fler aktörer som kan bidra till att bevara det ovärderliga kulturarv som skeppet Vasa utgör.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Magnus Olofsson, projektchef för Stötta Vasa
Telefon: 08-519 548 63
E-post: magnus.olofsson@smtm.se

Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasamuseet öppet även helger från och med september

Thu, 03 Sep 2020 07:22:00 +0200

Efter att ha varit stängt i fyra månader under våren öppnade Vasamuseet igen i juli för besökare på vardagar. Verksamheten har anpassats efter den nya verklighet som råder. Vasamuseet tar just nu emot max 500 besökare samtidigt. Museet har också bland annat stängt av trånga utrymmen och tillhandahåller handsprit för besökarna.

– Vi vill hålla öppet när våra besökare har möjlighet att komma hit. Under den här tiden som vi haft öppet på vardagar har vi sett att gränsen om max 500 samtidiga besökare fungerar bra och inte har överskridits. De som besökt oss i sommar har haft gott om plats i museet, säger Jenny Lind, biträdande chef för Vasamuseet. Hon fortsätter:

– Även om det är en tråkig anledning till att vi behöver begränsa antalet besökare så för det ju med sig något positivt också. Vi erbjuder ett tryggt och säkert besök utan trängsel, där våra besökare kan njuta av att komma riktigt nära skeppet Vasa.

Från och med september finns det fler dagar i veckan för besökarna att sprida ut sig på. Nu håller Vasamuseet öppet alla dagar i veckan mellan klockan 10.00 och 17.00, med lördag 5 september som första öppna lördag. Museibutiken håller öppet samma tider som museet. Vasamuseets restaurang har öppet mellan klockan 11.00 och 16.00.

För den som inte kan eller vill göra ett fysiskt besök går det alltid att möta Vasa och hennes historia digitalt på Vasamuseets webbplats och i sociala kanaler.

För ytterligare information, kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Jenny Lind, biträdande chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 549 57
E-post: jenny.lind@smtm.se

Vasa – från vrak till världsklass! När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal.
År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld!

Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Droger, lust och död i höstens program på Vasamuseet

Tue, 01 Sep 2020 07:49:00 +0200

Vasamuseet slår upp portarna för 14 nya programaktiviteter med start den 14 september. Först ut är ett helt nytt koncept, BarRock. Tre kvällar blir det föredrag om 1600-talets mat- och dryckesvanor, ackompanjerat av musik från tiden, kombinerat med förtäring och dryck. Allt serverat invid skeppet efter att museet stängt för dagen.

Vasamuseets populära Afternoon tea innebär te och scones och ett kulturhistoriskt föredrag. I höst är temat tre livsbetingelser som präglat människan genom tiderna: Rus, lust och att leva i dödens ständiga närhet.

Ett urval av höstens program nedan. För fullständigt program, se: vasamuseet.se

BarRock: Om öl i 1600-talets Sverige
Måndag 14 september klockan 18.00
Ölet har alltid haft en självklar plats i svenska hem, både till vardags och till fest. Drycken har likställts med mat och näring, men också varit central i religiösa riter och festligheter, som arvsöl och giftasöl. Föredrag av Joel Hedman, auktoriserad Stockholmsguide och certifierad öldomare.

Afternoon tea: Droger under svensk stormaktstid
Fredag 25 september klockan 15.30
1600-talet var seklet då mer exotiska droger kom till Europa. Handelskompanierna förde hem okända substanser från världens alla hörn. Hur uppfattade 1600-talets människor de nya drogerna, och vilka kan ha använts på ett fartyg som Vasa? Föredrag med Hanna Enefalk, docent i historia vid Karlstads universitet.

Experterna berättar: Vrak – Museum of Wrecks
Tisdag 29 september klockan 11.30
Runt om i Östersjön finns många vrak, som liksom skeppet Vasa är tidskapslar som kan avslöja hemligheter och låta berättelser följa med upp till ytan. I det nya museet Vrak – Museum of Wrecks som just nu byggs på Djurgården kommer besökarnas bild av havet att förändras för alltid. Johanna Väpnargård, projektledare för utställningarna, och Anna Arnberg, arkeolog och projektledare för kunskapsuppbyggnaden, berättar om det nya museet.

Föredragskväll med mat och dryck: Kvinnorna – alltid närvarande, sällan sedda
Onsdag 30 september klockan 18.00
En kväll på Vasamuseet som belyser genus genom historien ur tre olika perspektiv. Tre kortare föredrag tillsammans med mat och dryck. För en rättvisare historia är det viktigt att forskningen kommer tillrätta med tidigare brister genom nya vinklar och frågeställningar. Forskningsperspektiv, om kvinnors liv och förutsättningar genom slottsfruarna på Skarhults slott samt om genus och gestaltning i 1700-talets operor.

BarRock: Dallrande gallerier, salta gåsbröst & exotisk kryddpeppar
Måndag 5 oktober klockan 18.00
Under 1600-talet anammar Sverige ett europeisk måltidsideal. Maten förändras med import av kryddor men också med varor från länder runt Östersjön. Skillnaderna på matbordet var dock stora mellan hög och låg, mellan stadsboende och landsbygdens folk. Föredrag med Richard Tellström, docent och matkulturhistoriker vid Sveriges lantbruksuniversitet.

Gustav Adolf-dagen: Gustav II Adolf och Maria Eleonora – ett kungligt bröllop med förhinder
Fredag den 6 november klockan 15.30
I november är det 400 år sedan bröllopet stod mellan Gustav II Adolf och Maria Eleonora av Brandenburg på Stockholms slott. Vägen dit var inte spikrak och motståndet mot förbindelsen var starkt. I mer än fyra år fick kungen kämpa för att ro äktenskapet i land. Det var en invecklad och dramatisk historia som både innehöll en hemlig friarresa och utsmugglade skatter till brudens kuppliknande avfärd från sitt hemland. I händelsernas centrum fanns även två inflytelserika mödrar, vilka var och en på sitt sätt ingrep i handlingen.

Föredrag och en tallrik med smårätter inspirerade av bröllopsmenyn. Med Sofia Nestor, intendent med ansvar för Livrustkammarens samlingar vid Statens historiska museer.

Med trygghet och glädje i fokus är alla våra program anpassade med hänsyn till gällande säkerhetsföreskrifter. Antal deltagare är under rådande omständigheter begränsat till 50 personer per tillfälle och det finns gott om utrymme för att kunna hålla avstånd till varandra.

Vasamuseet ser fram emot att åter möta program-publiken!

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är ett av världens populäraste besöksmål. När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld!

Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Idag öppnar Vasamuseet igen!

Wed, 15 Jul 2020 05:30:00 +0200

– Jag vågar lova att alla besökare kommer att få en fin upplevelse av Vasamuseet utan trängsel. Även om vi måste hålla avstånd till varandra går det att komma riktigt nära skeppet, säger Jenny Lind, biträdande museichef.

För att kunna öppna för publik igen under rådande omständigheter har Vasamuseet sett över lokalerna och vidtagit flera åtgärder för att minimera risk för smittspridning.

– Vi begränsar antalet samtidiga besökare, det är det allra viktigaste. Dessutom har vi ökat städfrekvensen, vi tillhandahåller handsprit och har glesat ut sittplatserna i filmsal, restaurang och matsäcksrum, säger Jenny Lind.

Visningarna inomhus är inställda tills vidare för att det inte ska uppstå trängsel, men museets guider finns på plats för frågor. Som ett alternativ till visning erbjuder Vasamuseet en gratis audioguide som besökarna enkelt kan lyssna på i sin egen mobiltelefon eller surfplatta.

Vasamuseet kommer från den 15 juli att hålla öppet på vardagar mellan klockan 10.00 och 17.00. Även museibutiken håller öppet samma tider som museet. Vasamuseets restaurang kommer ha öppet på vardagar mellan klockan 11.00 och 16.00.

Det går alltid att möta skeppet Vasa och hennes historia digitalt på Vasamuseets webbplats och i sociala kanaler.

För ytterligare information, kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Jenny Lind, biträdande chef Vasamuseet
Telefon: 08 - 519 549 57
E-post: jenny.lind@smtm.se

Vasamuseet öppnar igen med corona-anpassat mottagande den 15 juli

Wed, 17 Jun 2020 11:00:00 +0200

Nu gör sig Vasamuseet redo för att öppna på nytt efter att ha varit stängt sedan 20 mars på grund av risken för smittspridning av coronaviruset. Vasamuseet öppnar dörrarna för besökare den 15 juli klockan 10.00 med trygghet – och glädje – i fokus.

– Det känns oerhört roligt att kunna välkomna besökare till Vasamuseet igen efter att ha haft stängt i över tre månader. Vi gör det på ett ansvarsfullt sätt och har corona-anpassat verksamheten, säger Jenny Lind, biträdande chef för Vasamuseet.

För att kunna öppna för publik igen under rådande omständigheter har Vasamuseet sett över lokalerna och vidtagit flera åtgärder för att undvika risk för smittspridning. Besökarna kommer att få hjälp med att tänka på avstånd och försiktighet av museets personal, markeringar och tydlig skyltning. Antalet besökare i lokalerna begränsas och de delar av museet som har trånga rum är avstängda. Filmsalen kommer att ha ett begränsat antal platser tillgängliga och hälften av borden i matsäcksrummet är borttagna. Städningen som även i vanliga fall är på en hög nivå, är förhöjd i frekvens och handsprit kommer att erbjudas på toaletterna.

– Även om våra besökare måste hålla avstånd till varandra, så går det att komma nära skeppet Vasa. Jag vill uppmana våra besökare att passa på att njuta av Vasa och ta del av hennes historia med hjälp av våra audioguider som det går att lyssna på i sin egen telefon, säger Jenny Lind.

Vasamuseet kommer från den 15 juli att hålla öppet på vardagar mellan klockan 10.00 och 17.00. Även museibutiken öppnar igen och håller öppet samma tider som museet. Vasamuseets restaurang kommer ha öppet på vardagar mellan klockan 11.00 och 16.00. Redan nu går det att besöka restaurangens uteservering fredag till söndag.

Visningarna inomhus är inställda tills vidare, men Vasamuseets guider kommer att finnas på plats inne i museet för frågor.

Det går alltid att möta Vasa och hennes historia digitalt på Vasamuseets webbplats och i sociala kanaler.

För ytterligare information, kontakta:
Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08 - 519 548 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

Jenny Lind, biträdande chef Vasamuseet
Telefon: 08 - 519 549 57
E-post: jenny.lind@smtm.se

Besked om stöd från regeringen

Fri, 08 May 2020 10:59:00 +0200

Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), som driver Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Järnvägsmuseet, har idag fått besked från regeringen om att Vasamuseet kommer få ett extra statligt stöd tillsammans med ett antal andra kulturinstitutioner på grund av coronapandemin.

Idag meddelade regeringen vid en pressträff att Vasamuseet som en del av SMTM tillsammans med ett antal andra kulturinstitutioner kommer få extra statligt stöd för att hantera den akuta ekonomiska krisen på grund av coronapandemin. Att just Vasamuseet får stöd beror på att museet är helt finansierat av intäkter från betalande besökare, vilka till mer än 85 procent består av utländska turister. Hela den inkomstkällan uteblir när resandet har upphört. Det kommer dröja ytterligare en tid tills regeringen ger besked om hur det gemensamma stödet kommer att fördelas mellan de olika kulturinstitutionerna.

- Vi är tacksamma och glada för att vi kommer att få ett efterlängtat stöd. När fördelningen av stödet meddelats kommer vi att analysera hur stödet ska användas på bästa sätt för att skapa en så hållbar ekonomisk situation som möjligt, säger Leif Grundberg, överintendent vid SMTM.

Coronapandemin kommer att påverka SMTM i flera år framöver, eftersom det kommer att ta tid innan besöksnäringen har återhämtat sig. Oavsett storlek på stöd kommer SMTM därför att behöva fortsätta omställningsarbetet och anpassa verksamheten efter den nya verkligheten.

För ytterligare information, kontakta:

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@smtm.se

Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-519 548 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

Akut ekonomiskt läge för Vasamuseet – situationen är ohållbar

Wed, 08 Apr 2020 09:30:00 +0200

Vasamuseet får inga medel från staten, men styrs och regleras som en statlig myndighet och har därmed enbart möjligheter att spara ett litet överskott från ett år till nästa. Bedömningen i dagsläget är att museet kommer att tappa cirka 165 miljoner kronor (cirka 80 %) i intäkter under 2020. Samtidigt har museet stora fasta kostnader för vård och underhåll av det världsunika skeppet Vasa men också för lokalkostnader och tillsvidareanställd personal. De likvida medlen räcker bara till början av sommaren 2020. Situationen är kritisk och det är avgörande att ett ekonomiskt stöd kommer i tid.

– Farhågan är att det här krisläget orsakar så stora skador att det inte kan tas igen inom överskådlig framtid. Det handlar både om att museet tappar värdefull kunnig personal och att inte kunna ge Vasa de bevarandeinsatser som hon behöver för att stå emot tidens tand. Vasamuseet spelar en viktig roll som internationell turistattraktion och är ett kulturarv många svenskar är stolta över. Det vore fruktansvärt att inte ha råd att öppna igen, säger museichef Lisa Månsson.

Vasamuseet ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer, den statliga myndighet som också driver Marinmuseum, Sjöhistoriska museet och Järnvägsmuseet. Vasamuseets intäktsbortfall gör att myndighetens budget nästan halveras. Det påverkar alla museerna. Ett omfattande sparpaket har införts i alla delar av organisationen och samtliga kostnader som inte är verksamhetskritiska är stoppade

– Vi har löpande dialog med Kulturdepartementet som känner till vår svåra situation och vi gör förstås allt som står i vår makt för att så få som möjligt ska behöva sluta. Men situationen är så svår att varsel inte går att undvika. Blir det nödvändigt med många uppsägningar kommer det allvarligt att drabba alla museerna inom myndigheten, säger Statens maritima och transporthistoriska museers överintendent Leif Grundberg.

Vasa låg relativt skyddad under de 333 år hon tillbringade på Stockholm ströms botten, men nu har hon varit ovanför ytan i nästan 60 år och det är inte en gynnsam miljö för ett gammalt föremål som har varit vattendränkt. Det pågår ett ständigt bevarandearbete på Vasa för att hålla henne i gott skick och motverka träets naturliga nedbrytningsprocess. Den största insatsen just nu är arbetet som syftar till att byta ut den vagga som Vasa vilat i sedan bärgningen 1961. Den nuvarande avlastar skeppet på fel sätt och behöver ersättas med en ny modern stödkonstruktion. Det är oerhört olägligt att Vasa hamnat i detta ekonomiskt svåra läge nu, innan denna avgörande bevarandeinsats är genomförd.

Under de senaste tre åren har Vasamuseet haft cirka 1,5 miljoner besökare per år, varav cirka 85 % från utlandet. Sedan det nuvarande museet öppnade 1990 har fler än 30 miljoner besökare från hela världen besökt skeppet och i flera år i rad har besökarna själva rankat museet som ett av de tolv bästa i världen. Vasamuseet har byggt Sverigebilden internationellt under många år och varit en framgångssaga som inte belastat staten ekonomiskt, utan bidragit till att dra tiotals miljoner besökare till Sverige genom åren. Nu är museet i ett utsatt läge och behöver stöd. Och det är bråttom. Världens bäst bevarade 1600-talsskepp kan inte bevaras och visas utan intäkter.

För ytterligare information, kontakta:
Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@smtm.se

Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-519 548 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är med sina 1,5 miljoner besökare per år ett av världens populäraste besöksmål. När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld!
Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Vasamuseet stänger för fysiska besökare – har fortsatt öppet digitalt

Thu, 19 Mar 2020 15:13:00 +0100

Vasamuseet, som är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer, följer därmed Centralmuseernas samarbetsråds gemensamma förhållningssätt. Sedan tidigare är all programverksamhet på Vasamuseet inställd, men besök på egen hand har varit möjlig.

– Det är oerhört sorgligt att behöva stänga ett museum, men beslutet är nödvändigt utifrån det rådande läget. Vi har en pandemi med en avsevärd smittspridning bland allmänheten, inte minst i Stockholm. Vi vill naturligtvis värna våra besökares och personalens hälsa och skydda personer i olika riskgrupper. I tider som dessa kan vi bidra genom att inte locka till ett fysiskt museibesök, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Möt Vasa digitalt

Vasamuseet följer noga utvecklingen och hoppas kunna öppna för besökare snart igen. Under tiden får besökarna möta Vasa i digitala kanaler.

– Vi vill trots att vi har stängt våra portar fortsätta dela med oss av Vasa och inspirera till digitala besök. Till exempel kan nämnas att vi på måndag startar en live-sändning klockan 16.28 som kommer att ske vid det klockslaget varje vardag den närmaste tiden där besökaren digitalt kan möta Vasa, säger Lisa Månsson.

På Vasamuseets webbplats – vasamuseet.se – finns filmer, poddar och artiklar som lyfter skeppet Vasa, hennes samtid och spännande historia. Besökare kan också möta Vasa i sociala kanaler.

– Det är sannerligen en omtumlande tid vi lever i. För Vasamuseets del har vi gått från ett 2019 med besöksrekord in i ett 2020 som också började starkt, vi gjorde faktiskt besöksrekord även i februari. Och nu hade vi 64 besökare igår. Det smärtar att behöva stänga, främst för att vi vet att många människor vill se Vasa och ta del av hennes historia. Den här situationen får även stora ekonomiska konsekvenser för Vasamuseet som är intäktsfinansierat. Men självklart är folkhälsan viktigare. Vi har många anledningar att hoppas på att denna stängning blir högst temporär, säger Lisa Månsson.

– Nu ser jag fram emot att få hälsa digitala besökare välkomna till Vasamuseet och så småningom förstås även fysiska besök när museet öppnar igen, avslutar Lisa Månsson.

För ytterligare information, kontakta:

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@smtm.se

Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47, 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är med sina 1,5 miljoner besökare per år ett av världens populäraste besöksmål. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn. Tiden ombord stannade. När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. Efter 333 år på botten fortsatte resan. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld!

Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Vasamuseet är stockholmarnas favoritmuseum – för tredje året i rad!

Thu, 20 Feb 2020 10:23:00 +0100

På onsdagskvällen den 19 februari utsågs stockholmarnas favoritmuseum. Vasamuseet tog hem förstapriset – för tredje året i rad!

Förutom förstapriset fick Vasamuseet hedersamt ta emot ytterligare tre utmärkelser under kvällen: det starkaste varumärket, första pris för de bästa utställningarna och andra pris i kategorin bästa personal.

I undersökningen som görs årligen av företaget Evimetrix utser stockholmarna ett bästa museum – alla kategorier – men pris delas även ut i sju underkategorier.

– Jag är överväldigad! Det här betyder oerhört mycket för Vasamuseet som har en stor majoritet av internationella besökare, att också ha ett starkt stöd på hemmaplan. Att stockholmarnas omdöme om Vasamuseet nu gått från en redan hög nivå till ännu högre, är ett kvitto på att våra satsningar under senare år gör skillnad, säger Lisa Månsson, Vasamuseets chef. Hon fortsätter:

– Det känns extra roligt att ta emot de här priserna just nu - efter ett år när vi tagit emot över 1,5 miljoner besökare. Det visar att vi trots vår stora verksamhet lyckats oerhört väl i vårt värdskap och lotsar våra besökare till en minnesvärd och starka besöksupplevelse, säger Lisa Månsson, Vasamuseets chef.

Undersökningen som görs årligen av företaget Evimetrix om de mest omtyckta museerna i Stockholm län, genomförs bland allmänheten i Storstockholm. I år har drygt 1800 respondenter uttalat sig om 35 museer.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Ny utställning på Vasamuseet: Vasa på nära håll

Thu, 06 Feb 2020 14:16:00 +0100

Här får besökaren komma Vasa riktigt nära, både rent fysiskt och innehållsmässigt. Utställningen huserar på Vasamuseets två översta plan, där det är bäst överblick över skeppet. Härifrån går det att se många av Vasas skulpturer, övre däck och rigg på nära håll.

– Skeppet Vasa var lika mycket ett flytande palats som ett segelfartyg och en krigsmaskin. I den nya utställningen får besökaren en djupare förståelse för skulpturerna, hur de såg ut och inte minst vad de symboliserade, berättar Lisa Månsson, Vasamuseets chef. Hon fortsätter:

– På skeppet Vasa finns det 460 skulpturer och över 300 ornament. Skulpturerna är inte bara många till antalet, utan har också mycket att säga. De är ordlösa, men talar många språk. Det fanns många nationaliteter i Stockholm på 1600-talet och få kunde läsa. Det var också viktigt att människor i andra länder skulle förstå skulpturernas budskap om den svenske kungens mod och makt.

Flera av skulpturerna tar avstamp i bibliska berättelser, andra i antikens myter. I utställningen visas ett urval rekonstruktioner av Vasas skulpturer, vilka alla kan ses även i original på skeppet.

Till utställningen hör också en digital produktion på elva olika språk med fördjupande innehåll om både skulpturerna och om hur Vasa fungerade som segel- och krigsfartyg. Den går att nå i de surfplattor som finns i gradängerna på plats i museet samt i besökarens egen smarta telefon.

– Vasa på nära håll är en förhållandevis liten utställning, men som har stor betydelse för förståelsen av skeppet. Vidare är det den första utställningen i en större satsning som handlar om att vidareutveckla alla utställningar på Vasamuseet, avslutar Lisa Månsson, Vasamuseets chef.

I samband med att Vasa på nära håll öppnar ger Vasamuseet ut boken Skulpturerna på Vasa – en berättelse om makt. I boken presenterar forskare och experter ny kunskap om de spektakulära skulpturerna, allt från färgsättning till dolda budskap.

Adress till den digitala produktionen: upclose.vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@smtm.se

Rikets skattkammare och Vasas skulpturer i vårens program på Vasamuseet

Thu, 09 Jan 2020 08:09:00 +0100

Vasamuseet och Falu Gruva gör ett spännande samarbete i vår. Kopparmynt och bronskanoner är bara några av de ingredienser som gruvan och skeppet har gemensamt. Tre soppföredrag blir det i vår - varav ett hålls i Falun.

Från kopparplåtarna till riksbanken
Onsdag den 5 februari klockan 18.00
Kopparen var det tidiga 1600-talets viktigaste svenska exportvara. Historikern Gunnar Wetterberg - känd bland annat från FRåga Lund och På spåret! - berättar hur Axel Oxenstierna och hans kollegor försökte hålla kopparpriset uppe och därför är taken gröna i Gamla stan och Stefan Ingves chef för världens äldsta centralbank.

Rikets skattkammare och skeppet Vasa
Onsdag den 12 februari klockan 18.00 - OBS! Föredraget hålls på Falu Gruva!
Vasa seglar till Falun! Vasamuseets forskare Anna Maria Forssberg och forskningsledare Fred Hocker håller föredrag på Falu Gruva om Vasas tillkomst, människorna i skeppets närhet samt Vasaföremål kopplade till gruvan.

Rikets skattkammare – Falun, kopparen och Vasas tid
Onsdag den 18 mars klockan 18.00
Falu gruva kommer till Vasamuseet! Två föredrag om de många komponenter gruvan och skeppet har gemensamt. Johanna Nybelius, arkeolog och museipedagog vid Falu Gruva och Joakim Wehlin, arkeolog, håller föredrag om de många trådar som knyter ihop Vasa och Falu Gruva och om gruvans betydelse i Sveriges historia och utanför Sveriges gränser.

Afternoon tea våren 2020 handlar om Vasas skulpturer
Skulpturerna på skeppet hade flera funktioner. Förutom att vara dekorativa skulle de framkalla skräck, visa makt och berätta en historia. Genom forskning vet vi också hur skulpturerna var bemålade och varför. Om detta, liksom om Vasas skulpturprakt är unik eller om det var vanliga utsmyckningar på skepp vid den här tiden, kommer vårens föredrag att handla om.

Vasas skulpturer och propaganda
Fredag 31 januari klockan 15.30
När Vasa byggdes lades stora resurser på skeppets utsmyckning. De hundratals färgglada skulpturerna visar att skeppet inte bara var en krigsmaskin, utan också en propagandamaskin. Vilket var egentligen budskapet och vilka var de tänkta mottagarna? Skulpturerna berättar en spännande historia om mod, maktanspråk och om de stora uppoffringar Sveriges befolkning tvingades göra under de ständiga krigen.

Föredrag med Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare vid Vasamuseet.

Vasas skulpturer och bemålning
Fredag 21 februari klockan 15.30
Länge trodde man att Vasa var smyckad med helförgyllda skulpturer mot en blåmålad brädklädsel. Men nu vet vi att Vasa var ett mycket brokigt skepp. Hur kunde man anta det ena och hur kan man påvisa det andra utseendet? Forskningen kring hur Vasa verkligen sett ut började på 1980-talet och pågick under tio år. Skeppet sattes in i ett stil- och konsthistoriskt sammanhang och färgerna påvisades genom avancerad kemisk analys.

Föredrag med Peter Tångeberg, konservator och konsthistoriker.

Skulpturer på skepp före, efter och vid sidan av Vasa
Fredag 27 mars klockan 15.30
När Vasa bärgades trädde ett myller av skulpturala motiv fram ur det förflutnas dunkel. Är skeppet Vasa unikt, eller var det så här skepp såg ut vid den här tiden? Ornament från andra skepp tillsammans med teckningar, kopparstick, målningar och skriftliga omnämnanden kan användas för att rekonstruera motivval och symbolspråk på andra 1600-talsskepp. I föredraget berättas om skulpturer på samtida handelsfartyg och om de krigsfartyg som byggdes före och efter Vasa.
Föredrag med Niklas Eriksson docent i arkeologi vid Stockholms universitet

Maria Eleonora-dagen den 11 mars
Onsdag den 11 mars klockan 17.00
En onsdag i mitten av mars varje år låter Vasamuseet Maria Eleonora få en egen dag – Maria Eleonora-dagen – för att berätta om och se på 1600-talet ur nya, ofta oväntade, perspektiv. I år blir det historisk fäktning och ett föredrag om drottning Kristina och hur hon fostrades in i en manlig monarkroll. Föredrag med Karin Tegenborg Falkdalen, doktor i idéhistoria. Dagen till ära kommer hon även att berätta om Maria Eleonoras roll under dotterns uppväxt och om hur man i samtiden såg på kungamödrarnas inflytande.

Det finns stor anledning att tro att den blivande drottningen tränades både i långsvärd, värja och rapirfäktning. Patrik Jarenius från HEMA-förbundet berättar om fäktning på 1600-talet och fyra fäktare på plats visar historisk fäktning.

För fullständigt program se: vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Siri Beer Boman, programansvarig
Telefon: 08 - 519 548 54
E-post: siri.beer-boman@smtm.se

Rekordår för Vasamuseet med över 1,5 miljoner besökare

Fri, 03 Jan 2020 09:01:00 +0100

För första gången har Vasamuseet tagit emot fler än 1,5 miljoner besökare under ett år.
Hela 1 532 779 personer valde att besöka Vasamuseet under 2019.

Ett enastående år med rekordmånga besökare – så går det att sammanfatta 2019 för Vasamuseets räkning. Besökssiffrorna visar att museet aldrig tidigare har haft så många besökare. Drygt 1,5 miljoner besökte Vasamuseet under förra året, en ökning med drygt 3 procent jämfört med 2018.

– Det är bara på Vasamuseet som du kan se ett så välbevarat 1600-talsskepp. Berättelsen om Vasa, hur hon bärgades och hur vi nu bevarar skeppet engagerar människor i alla åldrar från hela världen, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson och fortsätter:

– Genom regelbundna besöksundersökningar vet vi att våra besökare är mycket nöjda. Många kommer hit tack vare personliga rekommendationer från vänner och bekanta, vilket är det bästa betyg vi kan få.

En stor del av ökningen procentuellt sett är bland barn och unga, det vill säga besökare under 19 år, som har ökat med 12 procent från år 2018 till 2019. Det handlar både om skolklasser och om barn som kommer till museet tillsammans med någon vuxen.

– Det är förstås extra glädjande. Vi sätter mycket stort värde på att ha många barn bland våra besökare, och vi hoppas att de går härifrån inspirerade av Vasas historia och nyfikna på att utforska mer. Berättelsen om Vasa rymmer så mycket, allt från stormaktstidens Sverige till rent naturvetenskapliga frågeställningar som rör skeppets bevarande. Barnen visar intresse för hela bredden, säger Lisa Månsson.

Besök från skolor, från förskolor upp till gymnasiet, har ökat stadigt de senaste åren. För att alla skolor ska ha möjlighet att ta del av de pedagogiska programmen är de kostnadsfria. För de som inte kan ta sig till museet erbjuds pedagogledda program via Skype. Många skolklasser väljer också att besöka Vasamuseet på egen hand.

– Många lärare uppskattar att kunna göra ett besök på Vasamuseet kopplat till undervisningen i skolan. Våra pedagogiska program har stor bredd. Under de senaste åren har vi satsat en hel del på vårt utbud för barn och unga, inte minst vad det gäller tillgänglighet på många språk, vilket jag tror får genomslag i våra ökande besökssiffror, säger Lisa Månsson.

Totalt har Vasamuseet tagit emot nästan 30 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990. Någon gång i början av 2020 kommer Vasamuseet att välkomna den 30 miljonte besökaren. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har över 40 miljoner personer sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Lisa Månsson, museichef
Telefon: 08-51 95 48 30
E-post: lisa.mansson@smtm.se

Sjundeklassare från Botkyrka blir Vasaguider för en kväll

Fri, 29 Nov 2019 07:47:00 +0100

Onsdagen den 27 november var det avslutning och uppguidning på Vasamuseet för en klass 7 från skolan Kastanjen, som ligger i Botkyrka i södra Stockholm. Under höstterminen 2019 har klassen deltagit i projektet Unga visar Vasa.

Projektet har handlat om att elever ska lära känna Vasamuseet genom en process där de har arbetat utforskande och praktiskt med flera ämnen samtidigt – historia, svenska och bild. Det avslutades med att eleverna var guider på museet för en kväll för sina inbjudna anhöriga. Under kvällen berättade de om Vasa och Vasas historia, men även om sitt eget arbete som de gjort under projektet. Temat den här terminen var makt – skulpturer och berättelser.

– Tillsammans har vi funderat över vad Vasas skulpturer förmedlar och vi har letat efter olika teman. Var och en har valt ut en skulptur att lära sig mer om, vilket var en del i deras guidemanus, berättar Emilie Börefelt som är pedagog på Vasamuseet och projektledare för Unga visar Vasa.

Unga visar Vasa är ett både lekfullt och intressant sätt för elever att lära sig mer om historia. Lärarna märker också att eleverna blir inspirerade av att få något konkret att jobba med. Genom projektet bygger dessutom Vasamuseets pedagoger relationer med en skola och en klass på ett sätt de inte kan göra när de träffar en klass bara en gång.

– Vi märker att eleverna blir mer och mer hemma här på Vasamuseet när de har varit här några gånger. Att det inte är något konstigt för dem att ta sig hit, de känner snart museet. De blir museivana helt enkelt, vilket också är ett av målen med projektet, säger Emilie.

Planen är att Unga visar Vasa ska vara ett projekt som går en gång varje termin. Hittills har två Botkyrka-skolor deltagit, Grindtorpsskolan och Kastanjen. I framtiden breddas kanske samarbetet till andra områden och skolor.

– Jag hoppas och tror att eleverna genom det här projektet känner sig väldigt stolta och stärkta och att tiden med oss på Vasamuseet blir något de bär med sig länge. De här eleverna blir ambassadörer för Vasamuseet, i sina familjer och i sina närområden.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet, telefon: 08-519 558 47.
Emilie Börefelt, som är ansvarig pedagog för projektet Unga visar Vasa på Vasamuseet, telefon 08-519 548 39.

4,3 miljoner kronor till Vasamuseet för arbete med unik samling av kläder och skor

Thu, 31 Oct 2019 09:03:00 +0100

Ett projekt om kläder och skor som drivs på Vasamuseet kommer att ge ny kunskap om både produktion av kläder och skor och om hur vanligt folk klädde sig under det tidiga 1600-talet. Den 17 oktober beslutade Riksbankens Jubileumsfond att bevilja 4 313 000 kronor till projektet.

I Vasamuseets samlingar finns nära 12 000 fragment från kläder och skor, närmare bestämt 5600 fragment av textil och 6300 fragment av läder. Vasamuseet, som är en del av myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, har sökt och fått beviljat 4 313 000 kronor från Riksbankens Jubileumsfond för att kunna dokumentera och digitalisera materialet, analysera resultaten och i förlängningen tillgängliggöra samlingen.

– Tack vare att Riksbankens Jubileumsfond har beviljat vår ansökan kommer vi att kunna dokumentera hela samlingen. En detaljerad dokumentation kommer även att minimera behovet av att hantera det här känsliga materialet i framtiden och arbetet kommer att leda till ny kunskap och fortsatt forskning. Dessutom kommer vi att kunna tillgängliggöra samlingen för både forskarsamhället och så småningom för allmänheten, säger Leif Grundberg, överintendent vid Statens maritima och transporthistoriska museer.

Till största delen kommer fragmenten i samlingen från kläder och skor, som bars av människor som omkom vid Vasas förlisning eller förvarades i kistor och tunnor på skeppet. Samlingen är unik i sitt slag och kan berätta om de personer som följde Vasa till botten år 1628, men även ge nya kunskaper om hur samhället såg ut vid den tiden.

– Under resans gång kommer vi kunna göra publika evenemang som bygger på den nya kunskap som kommer fram i projektet. Det vore fantastiskt att kunna göra fullständiga rekonstruktioner av plagg från Vasa som sedan kan visas på museet och användas i den pedagogiska verksamheten, säger Lisa Månsson, Vasamuseets chef. Hon fortsätter:

– Allt som vi berättar på Vasamuseet bygger på forskning och vartefter vår kunskap växer sätter det avtryck på museet. Vasas textila samlingar är en skattkammare och jag är säker på att den här forskningen kommer att ligga till grund för uppdateringar, utökningar eller kanske helt nya utställningar i framtiden.

Projektet heter Clothing and shoes from the Swedish Warship Vasa.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är med sina 1,5 miljoner besökare per år ett av världens populäraste besöksmål. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Afternoon tea, soppföredrag och Gustav II Adolfs kyller på Vasamuseet i höst

Tue, 10 Sep 2019 06:08:00 +0200

Afternoon tea ska avnjutas med föredrag – i alla fall på Vasamuseet. I höst om hur livet gestaltade sig för kvinnor i olika samhällsgrupper under 1600-talet.

Äktenskap och relationer i tidigmodern tid
Fredag den 27 september kl. 15.30
Det goda äktenskapet var byggt på kärlek och frivillighet. För att på bästa sätt kunna arbeta tillsammans, fostra barn och tjänstefolk och styra ett hushåll, krävdes sympati, ömhet och sexuell attraktion mellan makarna. Föredrag med Malin Lennartsson, docent i historia vid Linnéuniversitetet i Växjö och mottagare av Vasamuseets vänners pris 2001.

Konsten att försörja sig – kvinnors arbete i Stockholm 1650-1750
Fredag 25 oktober kl. 15.30
Kvinnor och män hade inte samma formella rättigheter att driva näring under tidigmodern tid. Trots det fanns det gott om kvinnor i huvudstaden som sålde bröd och frukt, fisk och kött från både korg och bod. Föredrag med Sofia Ling, docent i historia vid Uppsala universitet.

Missdåderskor och brottsoffer i vasatidens Sverige
Fredag 29 november kl. 15.30
Bordellmadamen Sara Simonsdotter i Stockholm och Brita Larsdotter på Åland var missdåderskor och bestraffades hårt för sina brott. Hur de bestraffades säger något om levnadsförhållanden och handlingsutrymmen för de kvinnor som befann sig i samhällets marginaler. Deras levnadsöden berättar också en annan historia. En historia om drömmar och längtan. Föredrag med Annika Sandén, historiker och författare.

Soppföredrag på på onsdagskvällar:

Möt människorna som arbetade på och runt Vasa
Onsdag den 16 oktober kl. 18.00
När Vasa gav sig ut på sin jungfrufärd var Stockholms kajer fulla av åskådare som bevittnade hur skeppet sjönk mitt på strömmen. Här får du möta några av de stockholmare som var med i bygget av Vasa, personer som levererat varor, sågat, sytt segel och snidat skulpturer samt ett av ögonvittnena till olyckan. Föredrag med Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare på Vasamuseet.
Kräftsoppa serveras.

Att bärga Vasa – ett äventyr och en ganska grabbig historia
Onsdag den 20 november kl. 18.00
Vasas bärgning skulle kunna utgöra handlingen i en äventyrsfilm – bärgningen var minst sagt spektakulär och unik i sitt slag. Utifrån bilder av männen som deltog i bärgningen och av föremål från dykarboden på dykarflotten berättar Kristin Ytterborg, intendent på Vasamuseet, en historia om Vasas sensationella bärgning i en tid då allt kändes möjligt.
Kantarellsoppa serveras.

Stormaktstiden under ytan
Onsdag den 4 december kl. 18.00
Följ med ner under ytan i Stockholms hamn. Efter Vasas bärgning 1961 ökade intresset för det som kunde finnas dolt under ytan. De senaste fem åren har flera spännande fynd gjorts som kan berätta mer om stormaktstidens Stockholm och de skepp som byggdes både före och efter Vasa. Föredrag med Jim Hansson, marinarkeolog på Statens maritima och transporthistoriska museer.
Vegansk bönsoppa serveras med nybakat bröd och kikärtsfluff.

Kyllrets väg från Lützen
Gustav Adolf-dagen, onsdag 6 november, kl. 18.00
Efter att kung Gustav Adolf stupat i Lützen, plundrades liket på allt utom strumpor och särk. Kyllret – älghudsjackan kungen bar – fördes till kejsaren i Wien. Länge sågs kyllret som ett av Österrikes främsta krigsbyten. År 1920, efter första världskriget, kläcktes plötsligt idén om att det skulle lämnas tillbaka. Sedan dess finns kyllret på Livrustkammaren. Jenny Öhman, historiker, berättar om kyllrets väg från Lützen.

För fullständigt program se: vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet.
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Siri Beer-Boman, programansvarig Vasamuseet
Telefon: Telefon: 08-519 548 54
E-post: siri.beer-Boman@smtm.se

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är med sina 1,5 miljoner besökare per år ett av världens populäraste besöksmål. När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld! Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Rekordmånga besökare på Vasamuseet sommaren 2019

Tue, 03 Sep 2019 07:03:00 +0200

Under sommarmånaderna juni, juli och augusti valde 752 090 personer att komma till Vasamuseet, vilket är besöksrekord för perioden och den mest besökta sommaren hittills i museets historia. Bara i juli månad tog Vasamuseet emot 279 303 besökare - vilket är rekord och museets mest besökta månad någonsin.

När även maj räknas med landar besökssiffran på 910 432 besök för kvartal 2, vilket också är rekord för perioden.

– Det är förstås oerhört roligt att så många vill besöka Vasamuseet! Våra besökare ger oss också fin återkoppling - till exempel via kommentarerna i sociala medier - att det är starka och positiva upplevelser som de bär med sig härifrån. Sommarens besökssiffror är en fin bekräftelse på att berättelsen om Vasa lockar människor från hela världen, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

I början av året hade Vasamuseet lägre antal besök jämfört med 2018. Från april och framåt har besöken på museet ökat jämfört med föregående år. Antal besök ackumulerat är nu 3,3 procent högre än samma period 2018.

Totalt har Vasamuseet tagit emot drygt 29 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990, hela 29 572 358 för att vara exakt. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har över 41 miljoner personer sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:

Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@maritima.se

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är med sina 1,5 miljoner besökare per år ett av världens populäraste besöksmål. När skeppet Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på bottnen i 333 år. Tiden ombord stannade.
Vasamuseet är en del av Statens maritima och transporthistoriska museer.

Vimla med Vasa från 1628 till 1961!

Thu, 18 Apr 2019 10:53:00 +0200

– Vi hoppas på att stockholmarna ska vilja komma och festa med oss på Vasamuseet! Det här är en party-kväll, med god mat och dryck samt levande musik, säger Siri Beer Boman, programansvarig på Vasamuseet.

Självklart finns hela det ordinarie utbudet även under kulturnatten, med guidade visningar runt skeppet och filmen om Vasa. Kung Gustav II Adolf och Maria Eleonora visar tillrätta och svarar på frågor i början av kvällen. Museets experter visar originalföremål ur samlingarna, delar med sig av den senaste forskningen kring skeppet och berättar både om livet ombord på 1600-talet och bärgningen på 1960-talet.

– Kvällen är lite löst indelad i två olika tidsperioder som är centrala i Vasas historia. Det är 1600-talet, när skeppet Vasa byggdes, seglade och sjönk, och 1960-talet, när hon bärgades och började restaureras – och en ny resa startade för skeppet, berättar Siri Beer Boman.

I skeppshallen ordnar Vasamuseets restaurang en vinbar med servering där utbudet under den tidiga kvällen är inspirerat av Vasas 1600-tal, för att efter 21 istället ha 1960-talet som tema. Under 1600-talet kan besökarna till exempel äta jordärtkockssoppa, medan 1960-talet erbjuder en bit smörgåstårta. Dessutom har restaurangen tagit fram en egen lila kulturnattsdrink, inspirerad av 1960-talet.

– Hela kvällen blir kul och spännande, men om jag ska välja en enda sak att göra på Vasamuseet vill jag lyfta fram senare delen av kvällen, när vi bjuder på en eldshow utanför museet, och har ett band som spelar 60-talsmusik i skeppshallen. Kom hit och ät en bit smörgåstårta under Vasas galjon och njut av levande musik precis invid skeppet. Det blir en unik upplevelse, avslutar Siri Beer Boman.

Kulturnatt Stockholm pågår mellan 18.00 och 24.00 lördagen den 27 april och det är fri entré hela kvällen!

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör.
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström får Vasamuseets vänners pris år 2019

Wed, 17 Apr 2019 08:07:00 +0200

- Att få priset är en stor ära, och uppmuntran att fortsätta skriva populärvetenskapligt. Som historiker skriver vi oftast för andra historiker, men med den här boken vänder vi oss istället till alla som inte är historiker, säger Karin Hassan Jansson.

- Det var när vi gick igenom källor för ett annant projekt som vi stötte på fallet. Där fanns en historia som vi ansåg att fler borde kunna få ta del av, berättar Jonas Lindström.

Att Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström skulle utses till 2019 års pristagare rådde ingen tvekan om när Vasamuseets vänners styrelse fick priskommitténs förslag. Motiveringen till årets pris lyder:

I boken ”Horet i Hälsta” har författarna och historikerna Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström lyckats med den litterära utmaningen att presentera en historisk undersökning som en populärvetenskaplig kriminalhistoria. På vetenskaplig grund och utifrån ett autentiskt rättsfall lyfter författarna 1600-talets komplexa samhällsstruktur i en engagerande och målande helhet.

- Vi har i Karin Hassan Jansson och Jonas Lindström mycket värdiga mottagare av priset. Själv sträckläste jag boken och kunde inte lägga den ifrån mig. Varma gratulationer till pristagarna, säger Leif Nylander, ordförande i Vasamuseets Vänner.

Priskommittén som valde ut pristagaren består av: Linda Hinners, doktor i konstvetenskap och intendent på Nationalmuseum, Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap på Uppsala universitet, Johan Rönnby, professor i marinarkeologi på Södertörns högskola, Monica Sargren, Fil.mag. i kulturhistoria och intendent vid Livrustkammaren och Skoklosters slott, Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoria på Stockholms universitet och Lisa Månsson, doktor i medicinsk vetenskap och museichef på Vasamuseet.

Vasamuseets vänners pris om 50 000 kronor delas ut av föreningen Vasamuseets vänner årligen den 24 april, vilket är årsdagen för skeppet Vasas bärgning.

För ytterligare information, kontakta:
Leif Nylander, ordförande i Vasamuseets Vänner, telefon: 070-553 04 48, e- post: leif.nylander@telia.com

Besök även: https://www.vasamuseet.se/om-oss/vasamuseets-vanner/vannernas-pris

Nyanlända elever guidar på Vasamuseet i unikt projekt

Mon, 18 Mar 2019 09:10:00 +0100

Onsdagen den 20 mars är det dags för eleverna från Grindtorpsskolan att visa vad de lärt sig under projektets gång. På kvällen kommer de att guida sina vänner och anhöriga på Vasamuseet.

I projektet samverkar skola, hem och museum. Eleverna får utforska och lära känna Vasamuseet, arbeta praktiskt och skapande både på museet och i skolan och slutligen presentera sitt arbete med en egen guidning för anhöriga och vänner.

Vasamuseet är Sveriges mest besökta museum och välkänt för många. För människor som nyligen kommit till Sverige är det inte självklart att känna till historien om skeppet Vasa och Vasamuseet. Genom eleverna får även deras närstående en anledning att besöka museet – för många av dem kanske det är första gången.

– Vi hoppas att eleverna som deltar ska känna en stark tillit till sig själva och den egna förmågan att faktiskt vara guider, vilket kan vara ett ganska stort steg, säger Emilie Börefelt, som är pedagog på Vasamuseet och projektledare för Unga visar Vasa. Hon fortsätter:

– Vi vill vara ett museum som är relevant för hela Sverige. Vi förvaltar ett kulturarv som alla har rätt till och vi har dessutom som uppdrag att bevara, utveckla och bygga upp kunskaperna om det maritima kulturarvet. Det här är ett av flera sätt vi gör det på.

Förutom att stärka just de här eleverna kommer projektet förhoppningsvis även att leda till att Vasamuseet får kontakt med kommuner och fler skolor i Stockholmsområdet som vill samarbeta med museet och som är intresserade av liknande projekt.

– Jag hoppas att Unga visar Vasa ska väcka nyfikenhet, vara lustfyllt och skapa ett intresse för museer allmänhet. Att eleverna inser att museer är ställen som är till för alla, även för unga människor och de som inte är så museivana. Om vi med det här projektet kan sänka trösklarna och göra så att fler känner sig välkomna hit och att Vasamuseet är relevant för dem, har vi lyckats, avslutar Emelie Börefelt.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet, telefon: 08-51 95 58 47.
Emilie Börefelt, som är ansvarig pedagog för projektet på Vasamuseet, telefon 08- 519 548 39.
Maria Gustafsson, klasslärare för klassen FBK 6-9 (förberedelseklass) Grindtorpsskolan, telefon 0733-32 08 59.

Kvinnor tar åter plats på skeppet Vasa

Thu, 07 Mar 2019 07:08:00 +0100

– Att det fanns flera kvinnor med på Vasas korta första och enda resa vet vi med säkerhet. Vi vet också att det kunde förekomma både kvinnor och barn ombord på 1600-talsskepp, säger Lisa Månsson, Vasamuseets chef. Hon fortsätter:

– I genomskärningsmodellen har det hittills bara funnits figurer som föreställer män. När vi visualiserar vår historia är det viktigt att vi inte gör förenklingar som blir missvisande. Den nya kunskap som forskarna tar fram om Vasas samtid ska återspeglas i våra utställningar. Därför kompletterar vi nu modellen med fyra kvinnor ur olika samhällsklasser och ett barn, en flicka.

I utställningen Livet ombord finns en genomskärningsmodell som visar livet ombord på ett 1600-talsskepp. Modellen visar en rad olika aktiviteter vilka berättar om vad som kan hända på ett skepp som används under en längre tid. Här hissas ankare, kanoner laddas, det lagas mat i kabyssen, sjuka får omvårdnad, det hålls en andakt över en avliden, samtidigt som några sover, spelar spel, dansar och vilar.

Av de skelett som hittats på Vasa var minst två kvinnor och i det historiska källmaterialet framgår också att kvinnor och barn fanns ombord när skeppet seglade ut. Att hustrur var tillåtna ombord på flottans skepp under Vasas tid står i de så kallade sjöartiklarna, så länge skeppet höll sig inomskärs och inte var i strid.

Kvinnofigurerna som nu tar plats i modellen föreställer en båtsmanshustru med dotter, en knekthustru, en officersfru och en tjänsteflicka. Tjänsteflickan är modellerad efter ”Ylva” – ett av de skelett som hittades vid Vasas bärgning.

– Att vi nu kompletterar modellen med kvinnofigurer är en liten, men viktig del i arbetet där Vasamuseet förnyar utställningarna bit för bit. Genom att även visa kvinnor i modellen kan vi ge en mer rättvisande bild av livet ombord, säger Lisa Månsson.

Även Vasamuseets utställning Kvinnorna – alltid närvarande sällan sedda visar en delvis ny bild av kvinnors livsvillkor under det tidiga 1600-talet. Forskningen visar att kvinnorna hade mer makt och inflytande än vad den traditionella historieskrivningen berättar.

De små figurerna är gjorda av figurmakaren och konstnären Elisabeth Hamfelt.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Vasamuseet och Sjöhistoriska kärlekssatsar tillsammans på alla hjärtans dag

Wed, 13 Feb 2019 08:28:00 +0100

– Vad lämpar sig bättre för att få igång samtalet på första dejten än ett krigsskepp som sjönk efter tjugo minuter? Här kan de dejtande paren hand i hand göra en tidsresa och möta ett stycke orört 1600-tal. Vidare är det ju lite mörkt i museet… och så har vi en restaurang med tjusig utsikt och en hångelvänlig filmsal, säger Catrin Rising, kommunikatör på Vasamuseet.

För de som verkligen hittar varandra på dejten och vill satsa på äktenskap är det bara att ta sig till Sjöhistoriska museet, där museichefen Hans-Lennart Olsson förrättar vigslar på löpande band. Museet erbjuder även vittnen till vigseln, självklart passande klädda i sjömanskostym.

– Vi arrangerar drop-in-vigslar den 14 februari varje år, framför allt för att vi vill fira kärleken. Dessutom har vi en fantastisk byggnad, som gjord för fina vigslar. Fira kärleken hos oss och glöm inte hindersprövningen, uppmanar Hans-Lennart Ohlsson, museichef för Sjöhistoriska museet och vigselförrättare.

För mer information, vänligen kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör på Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Kristoffer Henrysson, kommunikatör på Sjöhistoriska museet
Telefon: 08-519 549 32
E-post: kristoffer.henrysson@maritima.se

Vasamuseet är stockholmarnas favoritmuseum - för andra året i rad!

Tue, 12 Feb 2019 16:30:00 +0100

– Det är fantastiskt hedrande att Vasamuseet valts till stockholmarnas favoritmuseum för andra året i rad. En stor del av Vasamuseets framgångar har vi naturligtvis vårt unika skepp att tacka för, men mycket är också tack vare vår hängivna personal som dagligen visar skeppet Vasa och berättar om hennes historia på ett engagerande sätt, säger Lisa Månsson, Vasamuseets chef.

Förutom förstapriset tog Vasamuseet emot ytterligare en utmärkelse under kvällen och fick första pris även i kategorin starkaste varumärket.

– Utmärkelserna visar att berättelsen om Vasa fascinerar och att museet erbjuder en upplevelse som gör intryck på våra besökare från Stockholm i alla åldrar, avslutar Lisa Månsson, Vasamuseets chef.

Utmärkelsen ”Stockholmarnas favoritmuseum” baseras på en undersökning om de mest omtyckta museerna i Stockholm län, genomförd bland allmänheten i Storstockholm av Evimetrix. I år har 1794 personer uttalat sig om 37 museer. Förutom utmärkelsen "Stockholmarnas favoritmuseum" delas pris ut i 7 olika kategorier.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:

Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Vasamuseet stärker forskarteamet med Anna Maria Forssberg

Tue, 22 Jan 2019 10:27:00 +0100

– Skeppet Vasa är ju en fantastisk tidsmaskin! Det kan hjälpa oss att förstå 1600-talets levnadsvillkor och inspirerar också till att ställa nya forskningsfrågor. Det finns mycket att undersöka, både vad gäller skeppet i sig och föremålssamlingen, men också Vasas tid och människorna runtomkring Vasa, säger Anna Maria Forssberg.

Anna Maria Forssberg är docent i historia och doktorerade på Stockholms universitet år 2005 med avhandlingen Att hålla folket på gott humör, som handlar om krigspropaganda och mobilisering i Sverige åren 1655-1680.

Närmast kommer Anna Maria Forssberg från en tjänst på Armémuseum som 1:e intendent, forskare och forskningssamordnare. Hon har publicerat flera vetenskapliga artiklar och böcker, den senaste är The Story of War. Church and propaganda in France and Sweden 1610-1710. Anna Maria Forssberg har medverkat mycket som sakkunnig i radio och tv, till exempel i SVT:s Historieätarna och Det hände här.

– Anna-Maria Forssberg har en stark forskningsprofil som historiker med fokus på 1600-talet och hon kommer att sätta skeppet Vasa i nya, spännande perspektiv. Hon är också en utåtriktad forskare med förmåga att föra ut kunskapen om Vasa i många sammanhang, säger Fredrik Svanberg, chef för kulturarvsenheten på Statens maritima och transporthistoriska museer.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Gymnasielever tar bort järn ur trä från skeppet Vasa

Fri, 11 Jan 2019 09:21:00 +0100

Att bevara Vasa så att skeppet ska må så bra som möjligt är ett utmanande arbete för Vasamuseets forskare och konservatorer. Ett problem är att järn från bultar och andra järnföremål har trängt in i träet, vilket gör att både skeppet och träföremål från skeppet långsamt bryts ned.

I det pedagogiska programmet Analytisk kemi och skeppet Vasa får gymnasielever delta i arbetet med att ta fram en metod för att göra konserveringen av trä från vrak bättre. Eleverna extraherar järn ur en träbit från ett av Vasas ankare, gör en kalibreringskurva och beräknar halten extraherat järn som en del i en långtidsstudie.

– Programmet är en unik kombination av historia och kemi. Eleverna får göra en verklig laboration som vi kommer att ha användning för på Vasamuseet, säger Lotta Wiker, som är ansvarig för programmet för Vasamuseets räkning.

Förutom att praktisera kunskaper i spektrofotometri och koncentrationsbestämningar med kalibreringskurvor får eleverna får en verklighetsanknytning i kemiundervisningen.

– Elevernas inser att kemikunskaper är viktiga i många sammanhang, inte minst i en verksamhet som på Vasamuseet, avslutar Lotta Wiker.

Det pedagogiska programmet Analytisk kemi och skeppet Vasa är ett samarbete mellan Vasamuseet och Vetenskapens Hus.

FORSKNING OM TRÄET PÅ VASA: Sedan dryga decenniet pågår forskningsarbete för förbättrat bevarande av Vasas trä. När Vasamuseet öppnade år 1990 ansågs konserveringen av skeppet och de tiotusentals föremålen vara avslutad. Under åren som följde uppstod tecken på oönskade förändringar i Vasas trä. Gulvita utfällningar började synas på timrens och träföremålens ytor. Utfällningarna bestod av svavel- och järnföreningar med hög surhet, och visade att nedbrytande reaktioner påverkade träet. Sedan dess pågår ett tvärvetenskapligt forskningsarbete på Vasas trä med det övergripande målet att förbättra förutsättningarna för skeppets långsiktiga bevarande.

OM VETENSKAPENS HUS: Vetenskapens hus ägs av KTH och Stockholms universitet. Varje år tar Vetenskapens hus emot 80 000 skolelever och lärare per år med huvudsyftet att inspirera och skapa intresse och kunskap i en miljö som visar naturvetenskap, teknik och matematik på riktigt.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Lotta Wiker, pedagog
Telefon: 08-519 548 35
E-post: lotta.wiker@maritima.se

Stor ökning av barn och unga på Vasamuseet år 2018

Fri, 04 Jan 2019 05:28:00 +0100

– Jag är väldigt glad över att så många skolklasser väljer att komma till Vasamuseet som en del i undervisningen. Extra gott känns det att våra pedagogledda program via Skype gjort skeppet tillgängligt för skolklasser som inte har möjlighet att göra resan till Stockholm, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson och fortsätter:

– Under flera års tid har vi satsat mycket på våra pedagogiska program, bland annat genom att öka utbudet. De fina siffrorna visar att det uppskattas av skolorna.

Ett pedagogiskt program på Vasamuseet är ett bokat besök med en museipedagog och finns från förskola till och med gymnasium. Samtliga program är kostnadsfria. Många skolklasser besöker också museet på egen hand och de senaste åren har alla slags skolbesök sammanlagt ökat något år från år. Det totala antalet elever som besökt museet har ökat med 3 procent, från 44210 elever år 2017 till 45459 år 2018.

Totalsiffran landar år 2018 på 1 487 983 besökare för Vasamuseet. Det är nästan lika många som under rekordåret 2017 när 1 495 760 personer valde att besöka museet. Trots 0,5 procents nedgång totalt sett, blev det ändå besöksrekord under fyra av årets månader: februari, mars, maj och september. Mars sticker ut med en 25-procentig ökning jämfört med 2017, vilket troligen beror på att påsken inföll i mars. Sommarmånaderna juni till augusti var de näst mest besökta i museets 28-åriga historia.

Den största andelen besökare är fortfarande turister från när och fjärran och årets allra sista besökare var ett par från Schweiz som valde att besöka Vasamuseet på nyårsafton.

Totalt har Vasamuseet tagit emot drygt 28 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990, hela 28 628 106 för att vara exakt. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har över 40 miljoner personer sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
Mobil: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@maritima.se

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@maritima.se

Klargörande kring fynd på Vasas förlisningsplats

Tue, 28 Aug 2018 11:34:00 +0200

Vasamuseets förhoppning är att det kan vara en av Vasas förlorade kanoner – men vill understryka att ytterligare undersökningar krävs innan fyndet kan bekräftas.

– Från skriftliga källor vet vi att de allra flesta av Vasas kanoner bärgades redan på 1600-talet. Vi vet också att en av kanonerna tappades tillbaka i vattnet och alltså kan vara kvar på bottnen i Stockholms hamn, säger Fred Hocker, Vasamuseets forskningsledare.

Med hjälp av delvis ny teknik har nu bottnen vid förlisningsplatsen undersökts på nytt och denna första undersökning har visat att det finns intressanta fynd på platsen.

– Om det är den saknade trepundskanonen är alldeles för tidigt att säga, men vi hoppas förstås att det är den. De fynd som har gjorts är definitivt tillräckligt intressanta för att Vasamuseet nu ska gå vidare med ytterligare undersökningar, säger Fred Hocker.

Skeppet Vasa hade 64 kanoner ombord. Tre av dem visas på Vasamuseet. I dag, 390 år efter att Vasa sjönk, arbetar forskningsteamet med att ta reda på vad som egentligen hände med de övriga kanonerna. Projektet har möjliggjorts tack vare museets vänförening, Vasamuseets vänner, och är ett samarbete mellan Sverige, Nederländerna och England. Projektet kommer att pågå under många år.

Projektet är uppdelat i tre faser. I den första fasen ska sjöbottnen vid förlisningsplatsen genomsökas på nytt och undersökas vidare. I den andra fasen görs en omfattande arkivforskning i de länder som kan ha köpt kanoner av Sverige på 1600-talet. Den tredje fasen handlar om medborgarforskning - citizen science - då projektet ska be intresserade människor i flera länder om hjälp att söka efter de saknade kanonerna, till exempel i privata samlingar.

Vasamuseet återkommer med mer information så snart uppdateringar kring fyndet finns.

Catrin RisingKommunikatör08-519 558 47catrin.rising@maritima.se

Vasamuseets 40:e miljonte besökare kom från Wales

Tue, 05 Jun 2018 12:57:00 +0200

Minuterna innan Alwyn Jones från Wales öppnade dörrarna till den stora skeppshallen på måndagen den 4 juni, kom Vasamuseets chef Lisa Månsson fram och berättade att han just blivit museets 40:e miljonte besökare, sedan 1961 då räkningen på Skandinaviens numera mest populära museum påbörjades.

– Det tar fullkomligt andan ur en! Vi känner oss som kungen och drottningen idag, utbrister Alwyn när han häpet tittar mot skeppet och får veta att han och frun Susan inbjuds till en specialvisning med avslutande ombordgång på Vasa likt andra celebriteter.

Lisa tog paret med på en uppskattad rundtur och de lyssnade hängivet vid varje stopp. Alwyn, som idag är pensionerad ingenjör, funderade ett slag och det närmaste han upplevt tidigare är museifartyget SS Great Britain. Vasamuseets miljö är dock lite häftigare, ansåg han.

– Så mycket hängivenhet det krävs för att bevara något sådant här. Det blir verkligen ett kärt minne, säger Alwyn och tar en bild med mobilkameran för att skicka hem till vännerna i Wales.

När blommor och present - en bok om Vasa - hade överlämnats fick paret egen tid att beundra det enda bevarade 1600-talsskeppet i världen, innan det var dags att gå till sjöss igen.

Vasamuseet besöktes 2017 av 1 495 760 personer och det blev museets mest besökta år någonsin.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Martina Siegrist Larsson, informatör
Tel. 08-519 548 45, 0709-16 81 04
E-post: martina.siegrist.larsson@maritima.se

Vasa – från vrak till världsklass! Vasamuseet är med sina 1,5 miljoner besökare per år ett av världens populäraste besöksmål. När Vasa bröt vattenytan 1961 var hon ett stycke orört 1600-tal. År 1628 seglade Vasa ut på sin jungfrufärd, men resan blev kort och inför bestörta åskådare förliste hon i Stockholms hamn och låg på botten i 333 år. Tiden ombord stannade. Välkommen på en upptäcktsfärd i Vasas värld!

Nu byts sista bulten på skeppet Vasa

Tue, 08 May 2018 14:06:00 +0200

Men varje slut är en ny början – och nu inleds ett helt nytt kapitel för skeppet, med bultar som håller i minst 150 år till.
När Vasa bärgades 1961 - efter 333 år på botten - hade de ursprungliga bultarna rostat bort, och ersattes av nya. Men även bultarna från 1960-talet rostade. Bultarna var tvungna att bytas ut - en efter en.

– För att kunna bevara Vasa för framtiden var vi tvungna att byta bultarna. Förutom att rostangreppen försvagat bultarna har rosten orsakat kemiska reaktioner som gjorde att träet i skeppet bröts ned, säger Lisa Månsson, chef för Vasamuseet.

Vasamuseet och Sandvik har tillsammans utvecklat lösningen med specialkonstruerade, höglegerade bultar i ett samarbetsprojekt som startade år 2011. De nya bultarna har inte bara gjort skeppet lättare och mer stabilt, med rostfritt stål är det dessutom minimal risk för kemiska reaktioner i träet.

– Vårt mål är att bevara Vasa i tusen år. Genom att byta ut de gamla rostiga bultarna har vi nu lagt förutsättningar för att även kommande generationer får möjlighet att uppleva skeppet Vasa och engageras av hennes rika historia, avslutar Lisa Månsson.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-51 95 48 45
E-post: martina.siegrist.larsson@maritima.se

Niklas Eriksson får Vasamuseets vänners pris år 2018

Tue, 17 Apr 2018 07:39:00 +0200

Genom en insiktsfull presentation av det marinarkeologiska arbetssättet i kombination med egna analyser och slutsatser, bjuder Eriksson in läsaren till ett för många okänt forskningsfält. Förutom en välskriven text tillgängliggörs observationer och intressanta resultat med egenhändigt gjorda illustrationer och teckningar av mycket hög klass. Eriksson ger nya perspektiv på ett känt källmaterial där parallellerna till Vasas historia är många och ny spännande kunskap lyfts fram på ett engagerande sätt.

- Jag känner mig oerhört hedrad, glad och stolt över att tilldelas Vasamuseets vänners pris. Min fascination för skeppet Vasa har haft stor betydelse för min forskning och det här erkännandet betyder mycket för mig, säger Niklas Eriksson.

Det var ingen tvekan om att Niklas Eriksson skulle utses till 2018-års pristagare. När förslaget Vasamuseets vänners styrelse fick priskommitténs förslag var beslutet lätt att fatta.

- Vi har i Niklas Eriksson en mycket värdig mottagare av priset. Varma gratulationer till pristagaren, säger Leif Nylander, ordförande i Vasamuseets Vänner.

Priskommittén som valde ut pristagaren består av: Linda Hinners, doktor i konstvetenskap och intendent på Nationalmuseum, Mattias Lundberg, professor vid institutionen för musikvetenskap på Uppsala universitet, Johan Rönnby, professor i marinarkeologi på Södertörns högskola, Monica Sargren, Fil.mag. i kulturhistoria och intendent vid Livrustkammaren och Skoklosters slott, Erland Sellberg, professor emeritus i idéhistoria på Stockholms universitet och Lisa Månsson, doktor i medicinsk vetenskap och museichef på Vasamuseet.

Vasamuseets vänners pris om 50 000 kronor delas ut årligen av föreningen Vasamuseets
vänner. Sedan år 2017 delas priset ut den 24 april, som markerar årsdagen för skeppet Vasas bärgning.

För ytterligare information, kontakta:
Leif Nylander, ordförande i Vasamuseets Vänner, telefon: 070-553 04 48, e- post: leif.nylander@telia.com

Besök även: https://www.vasamuseet.se/om-oss/vasamuseets-vanner/vannernas-pris

Martina Siegrist LarssonInformatör08-519 548 45martina.siegrist.larsson@maritima.se

Gräv ut Vasa på nytt på påsklovet!

Thu, 22 Mar 2018 05:28:00 +0100

Pröva på att vara marinarkeolog och gräv ut Vasa på nytt, känn på en 400 år gammal kanonkula, gör en platting och bärga en kanon... Varje dag på Vasas påsklov från 30 mars till 8 april finns spännande aktiviteter för skollediga barn.

På Östersjöns botten döljer sig tusentals välbevarade vrak. Ett av dem som hittats och bärgats är Vasa. Men det var inte bara ett skepp som marinarkeologerna och dykarna fann på botten. Vasa var fyllt av saker som människorna ombord hade packat med sig.

Från havets djup heter påskens familjevisning om hur det är att vara marinarkeolog. Här får barnen pröva på att gräva ut skeppet Vasa på nytt och se vad för saker som döljer sig i djupet. Sakerna som hittas kan berätta mycket om en annan tid och om människorna som hade tagit dem med sig ombord. Visningen ges flera gånger dagligen under påsklovet och passar barn från 7 år i sällskap med en vuxen.

Bygga, lasta, segla är en familjevisning där barnen får ta reda på mer om bygget av Vasa som skulle bli Sveriges förnämsta krigsskepp. Till exempel om vad som behövdes för att bygga det och hur det hela gick till. Barnen får till sist segla iväg med skeppet i museets upplevelserum Under däck! Visningen ges flera gånger dagligen under påsklovet och passar barn mellan 4 och 10 år i sällskap med en vuxen.

Bärga en kanon – dagligen mellan klockan 11.00 och 12.00
Redan på 1600-talet lyckades dykare att ta sig ner på trettio meters djup för att bärga Vasas dyrbara kanoner. Men hur gjorde de egentligen? Besökare får vara med och göra ett experiment med eld och vatten som förklarar hur en dykarklocka fungerar.

Gör en platting – dagligen mellan klockan 14.00 och 15.00
Skeppet Vasa hade sammanlagt omkring 12 kilometer rep av olika slag och tjocklek. Lär dig att fläta tjärdoftande hampasnöre till ett litet rep av samma slag som fanns på Vasa.

Träffa en marinarkeolog – enbart torsdag 5 april 11.30
Känn på en 400 år gammal kanonkula, pröva att andas i en helmask, känn på en dykardräkt och andra dykattiraljer och lär dig om hur de fungerar. Marinarkeologen Jim Hansson berättar om sitt arbete i en undervattensvärld som de flesta av oss aldrig får se.

Alla påsklovsaktiviteter ingår i entréavgiften - och för barn upp till 18 år är det fri entré.

För fullständigt program se: www.vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post:catrin.rising@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-51 95 48 45
E-post:martina.siegrist.larsson@maritima.se

Bärga en kanon och gör en platting

Tue, 27 Feb 2018 10:24:00 +0100

På Vasamuseet är sportlovsaktiviteterna i full gång och pågår fram till söndagen den 4 mars. Varje dag finns spännande aktiviteter för skollediga barn, bland annat visningar om livet ombord på Vasa och alla arbetsuppgifter som fanns på skeppet.

Livet ombord på Vasa är en familjevisning om livet ombord där barn och vuxna tillsammans får uppleva känslan av att vara ombord på skeppet. Visningen ges flera gånger dagligen under sportlovet och passar barn från 4 år i sällskap med en vuxen.

Dag och natt på skeppet är en familjevisning för de lite äldre barnen. På ett seglande skepp avlöser arbete och vila varandra dygnet runt. Vi prövar några arbetsuppgifter och går sedan till vila när skymningen faller i upplevelserummet Under däck. Kanske vi väljer att segla lite på natten? Visningen ges flera gånger dagligen under sportlovet och passar barn från 7 år i sällskap med en vuxen.

Bärga en kanon – dagligen mellan klockan 10.30 och 11.30
Redan på 1600-talet lyckades dykare att ta sig ner på trettio meters djup för att bärga Vasas dyrbara kanoner. Men hur gjorde de egentligen? Besökare får vara med och göra ett experiment med eld och vatten som förklarar hur en dykarklocka fungerar.

Vem lastar bäst – dagligen klockan 12.30
Att Vasa sjönk efter bara tjugo minuter hade bland annat att göra med hur hon var lastad. Hur lastar man bäst ett skepp? Pröva dig fram eller tävla mot en kompis. Drop-in-aktivitet för alla åldrar.

Gör en platting – dagligen mellan klockan 14.00 och 15.00
Skeppet Vasa hade sammanlagt omkring 12 kilometer rep av olika slag och tjocklek. Lär dig att fläta tjärdoftande hampasnöre till ett litet rep av samma slag som fanns på Vasa.

För fullständigt program se:www.vasamuseet.se

Vasamuseet är stockholmarnas favoritmuseum

Fri, 23 Feb 2018 07:52:00 +0100

I den årliga undersökningen "Stockholmarnas favoritmuseum" har Vasamuseet tilldelats första pris.

– Jag vill verkligen tacka stockholmarna som gett Vasamuseet så fina omdömen. Det här gör oss sporrade att fortsätta arbeta för att ge alla våra besökare ett personligt bemötande och en minnesvärd upplevelse, säger Lisa Månsson, Vasamuseets chef.

Stockholmarna utser ett bästa museum – alla kategorier – men pris delas även ut i sju underkategorier i undersökningen som görs årligen av företaget Evimetrix. Förutom förstapriset tog Vasamuseet emot ytterligare tre utmärkelser under prisutdelningen kvällen den 22 februari: första pris för den bästa personalen, första pris för de bästa utställningarna, samt andra pris i kategorin starkaste varumärket.

– Utmärkelsen den bästa personalen gör mig särskilt stolt och glad. Vår personal är generösa med sin kunskap och berättar dagligen historien om Vasa på ett engagerande sätt. Vi är måna om att alla våra besökare ska få en minnesvärd upplevelse när de besöker Vasamuseet och de här utmärkelserna är kvitton på att vi har lyckats, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Enligt undersökningen är det allra viktigaste att utställningarna är bra för att stockholmarna ska bli nöjda med ett museibesök.

–Att få utmärkelsen för bästa utställning känns extra roligt just i år eftersom den nya utställningen ”Kvinnorna” som vi invigde förra året, är av en ny karaktär för Vasamuseet. Med utgångspunkt i våra samlingar och nya forskarrön lyfter vi fram Vasas historia ur nya perspektiv och med ett större inslag av rörligt material. Det kompletterar den mäktiga upplevelsen av skeppet och har tagits emot oerhört väl av besökarna.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post:catrin.rising@maritima.se

År 2017 blev Vasamuseets mest besökta någonsin

Thu, 11 Jan 2018 08:45:00 +0100

Under år 2017 besöktes Vasamuseet av 1 495 760 personer. Därmed slogs toppnoteringen från år 2016 – som också var ett rekordår – med 154 084 fler registrerade besök, en ökning med 11,5 procent.

Rekorden har avlöst varandra under året. Sommaren 2017 är den mest besökta sommaren i museets historia. Tisdagen den 25 juli slogs det gamla dagsrekordet från öppningsåret 1990 när hela 12 369 personer valde att besöka Vasamuseet under samma dag.

Det blev besöksrekord i hela åtta av 2017 års månader: i februari, april, maj, juni, juli, augusti, september och oktober.

Totalt har Vasamuseet tagit emot närmare 27 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har nästan 39 miljoner personer besökt Vasa sedan bärgningen 1961.

- Det är fantastiska siffror. Jag är särskilt glad över att andelen barn som besöker oss har ökat. Vi har satsat mycket på våra yngre besökare, till exempel genom att erbjuda fler familjevisningar, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson. Hon fortsätter:

- Våra besökare kommer från hela världen och jag är mycket stolt över personalens förmåga att skapa en så attraktiv besöksupplevelse, även ett år när besöksantalet långt överskrider det vi kunnat förvänta oss.

Den största andelen besökare är fortfarande turister från när och fjärran. Antalet barn och unga under 19 år som besökt Vasamuseet har ökat från drygt 180 000 personer år 2016 till över 210000 personer år 2017.

	Antal besök 2017	Procentandel 2017	Antal besök 2016	Procentandel 2016
Barn och unga	216 421	14,5 %	183 245	13,7 %
Vuxna	1 279 339	85,5 %	1 158 431	86,3 %
Total	1 495 760	100,00 %	1 341 676	100,00%

För mer information, kontakta:

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30

Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 5558 47, 073-143 16 01
E-post: catrin.rising@maritima.se

Dag och natt på skeppet Vasa i juletid

Wed, 06 Dec 2017 09:11:00 +0100

Jullovet är en perfekt tid för att se skeppet Vasa, och lära mer om hennes mycket korta och på samma gång mycket långa historia. I juletid är det extra magiskt att se skeppet där hon vilar i sin slutliga hamn inne på Vasamuseet, och är museets självklara medelpunkt.

Upplev hur livet ombord på Vasa kunde vara - såväl på dagen som på natten - genom att vara med på en familjevisning där små och stora deltar tillsammans. Under jullovet ges extra många visningar per dag.

Familjevisning: Livet ombord på Vasa
Ombord på Vasa skulle hundratals människor samsas på en liten yta. Vad skulle de jobba med? Vad åt de på batteridäck och hur sov de i den eleganta kajutan? Livet ombord på Vasa är en spännande familjevisning om livet ombord där barn och vuxna tillsammans får uppleva känslan av att vara ombord på skeppet. Passar för barn från 4 år i sällskap med vuxen.

Familjevisning: Dag och natt på skeppet
På ett seglande skepp avlöser arbete och vila varandra dygnet runt. Vi prövar några arbetsuppgifter och går sedan till vila när skymningen faller i upplevelserummet Under däck. Kanske vi väljer att segla lite på natten rent av…? Passar för barn från 7 år i sällskap med vuxen.

Barnfilm: Vasagrisen
En dag fick grisen Lindbom lämna sin kära lerpöl och ge sig ut på ett riktigt äventyr - han skulle segla med Vasa! Filmen är baserad på boken Vasagrisen skriven av Björn Bergenholtz. Passar för barn från 3 år i sällskap med vuxen.

På egen hand: Spåret med Vasagrisen
Följ efter grisen Lindbom efter att ha sett filmen! I anslutning till filmen finns en folder med kluriga frågor som ett spår genom museet. Passar för barn från 3 år i sällskap med vuxen.

På egen hand: Familjespåret
Genom att följa spåret genom utställningarna kan barn och vuxna leta, lösa uppgifter och upptäcka museet tillsammans. Några saker går att fortsätta pyssla med hemma. Passar barn från 6 år som går tillsammans med vuxen.

Alla program, filmer och visningar ingår alltid i entréavgiften som är 130 kronor för vuxna och gratis för barn till och med 18 år.

Öppettider och entré

Dagligen klockan 10.00–17.00
Onsdagar klockan 10.00–20.00

Nyårsafton öppet klockan 10.00–15.00

Stängda dagar:
23–25 december, 1 januari.

För fullständigt program och tider för visningar och film, se: www.vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör.
Telefon: 08-519 558 47.
E-post: catrin.rising@maritima.se

Utforska skelett och gå i grisen Lindboms spår

Thu, 26 Oct 2017 08:28:00 +0200

Familjevisning: Bygga, lasta, segla
Vasa skulle bli Sveriges förnämsta krigsskepp. Men vad behövdes för att bygga det och hur gick det till? Vi tar reda på mer om bygget av Vasa och avslutar med att segla iväg i upplevelserummet Under däck! Visningen tar cirka 40 minuter och passar barn mellan 4 och 10 år.

När: Var 30:e minut mellan klockan 10.30 och 15.00.
Var: Samling vid informationsdisken.

Familjevisning: Skelettens hemligheter
Ombord på Vasa hittades inte bara tusentals föremål utan även skeletten efter dem som dog på skeppet. Vilka de var och vad som går att få reda på genom att studera skeletten får barn som följer med på den här visningen svaren på, genom att undersöka kopior av skelett och titta på de äkta. Visningen tar cirka 40 minuter och passar små och stora från sju år.

När: Var 30:e minut mellan klockan 10.30 och 15.00.
Var: Samling vid informationsdisken.

Vasagrisen – barnfilm
En dag fick grisen Lindbom lämna sin kära lerpöl och ge sig ut på ett riktigt äventyr ombord på Vasa. Filmen är 17 minuter lång och rekommenderas från 3 år.

När: Dagligen, flera gånger i timmen på olika språk.
Var: Filmsal 2, samt i barnfilmshörnan, plan 3.

Vasagrisens spår
Följ grisen Lindbom efter att ha sett filmen! Vasagrisens spår finns att hämta i informationsdisken.

Segla ett skepp
Testa att segla ett skepp som på Vasas tid! Ett nytt kul spel för de yngre besökarna som är digitalt och fysiskt på samma gång. Genom att tillsammans lösa uppgifter vid tre olika stationer – dra upp ett ankare, sätta segel och styra med kollerstock – så kan skeppet till slut segla iväg.

När: Alla dagar.
Var: Utställningen Det seglande skeppet, plan 6.

Familjespåret
Upptäck museet på egen hand, barn och vuxna tillsammans. Ta del av Vasas historia genom att följa spåret genom utställningarna, leta efter och lösa uppgifter och fantisera tillsammans. För stora och små från 6 år.

När: Alla dagar.
Var: Familjespåret finns att hämta i informationsdisken.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47.
E-post: catrin.rising@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-519 548 45.
E-post: martina.siegrist.larsson@maritima.se

Soppor och te med föredrag på Vasamuseet i höst

Sun, 17 Sep 2017 14:28:00 +0200

Vasamuseet fortsätter programsatsningen med att berätta spännande historier med anknytning till skeppet Vasa ur nya perspektiv. Ett tema under hela 2017 är att undersöka de fem nationella minoriteternas eventuella koppling till skeppets historia.

Soppföredrag på onsdagskvällar
Soppan serveras tillsammans med spännande föredrag med fokus på romers och judars närvaro, eller icke-närvaro, i det tidigmoderna Sverige.

20 september kl. 18.00
Några kapitel ur romernas svenska historia
Såväl Stockholms stads tänkeböcker som Swensk Cröneka av Olaus Petri berättar att romer för första gången kom till Stockholm på Sankt Mikaels dag den 29 september år 1512. Ett trettiotal familjer väckte då stor uppmärksamhet med annorlunda kläder och ett språk som ingen stockholmare kände igen. Föredrag av och med Kimmo Granqvist, professor i romska studier vid Södertörns högskola och universitetslektor i romska språk och kultur vid Helsingfors universitet.

11 oktober kl. 18.00
Judar i stormaktstidens Sverige
Under året har Vasamuseet och Judiska Museet tillsammans letat efter spår av judisk existens i och kring bygget av Vasa. Om villkoren för de judar som kom till Sverige på 1600-talet och hur det var när judar fick börja vara judar, berättar Christina Gamstorp, museichef Judiska Museet.

Afternoon tea med föredrag på fredagseftermiddagar
Lyssna till spännande föredrag och mingla på ett klassiskt teparty. Till föredraget serveras te med scones, marmelad, ost, chokladkanonkula och frukt.

29 september kl. 15.30
Romska röster
Hans Caldaras, artist och författare, har under många år ägnat sig åt att sprida kunskap om romsk historia, musik och kultur. Tillsammans med musikerna i ”Roma Hot Band” bjuder Hans på rytm, passion, nerv och skönhet med röster från en värld som finns mitt ibland oss, men ändå inte.

27 oktober kl. 15.30
Judisk mat i svenskt kök
Eva Fried, författare till boken ”Judisk mat i svenskt kök – mat, minnen och tradition”, berättar om kosherhushållets mysterier och förklarar de matsymboler som utmärker de judiska helgerna. I olika minnesskildringar berättar Eva om den judiska matens långa och krokiga väg genom Europa, till det svenska matbordet.

1 december kl. 15.30
Samer och Vasa
I bokföringen från Skeppsgården mellan åren 1625 och 1626, nämns en man vid namn Lapp Mas. Han arbetade som inköpare för skeppsbyggmästaren Henrik Hybertssons räkning, vilket antyder att samer under Vasas tid hade fler karriärmöjligheter då än 100 år senare. Föredrag med Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet.

För fullständigt program se: www.vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Vasamuseets rekordsommar

Mon, 04 Sep 2017 04:51:00 +0200

Det har varit en supersommar för Vasamuseet! Hela 750 355 personer valde att besöka museet sommaren 2017 – vilket är rekordsiffror. Månadsrekorden har avlöst varandra och även det förra dagsrekordet har toppats.

Sommaren 2017 har varit den mest besökta någonsin sedan museet invigdes 1990. Juni slog besöksrekord med en ökning på 15 procent, juli ökade med 11 procent och augusti med nästan 14 procent jämfört med samma månader 2016.

– Vi märker tydligt av den ökade turismen i Stockholm och vi är väldigt glada över att så många väljer att komma till Vasamuseet, säger Lisa Månsson, museichef. Hon fortsätter:

– En viktig anledning till framgången är att vi kan erbjuda många av våra besökare att ta del av Vasas historia på sina egna språk. Under högsäsongen finns personal på museet som tillsammans talar fjorton olika språk. Det betyder att vi kan visa skeppet och ge ett personligt bemötande över kulturella gränser.

Sommaren 2017 var det första gången som Vasamuseet tog emot fler än 200 000 besök under juni månad. Med totalt 216 031 besökare blev det den högsta besökssiffran under juni månad i museets historia.

I juli valde 273 819 att besöka Vasamuseet, det var 27 530 fler besök än i juli 2016 och den högsta besökssiffran under juli månad i museets historia. Men inte nog med det: eftersom juli månad undantagslöst är den månad som har haft högst besökssiffror under kalenderåret, är juli 2017 också den mest välbesökta månaden i museets historia.

Tisdagen den 25 juli slogs ytterligare ett publikrekord, när 12 369 personer valde att besöka Vasamuseet under en dag. Det är 175 fler än det gamla dagsrekordet som är från 17 juli öppningsåret 1990.

Även augusti når nya toppnoteringar. Hela 260 505 personer besökte Vasamuseet under augusti månad, vilket därmed blir ytterligare ett publikrekord.

Sammanlagt kom 750 355 personer till Vasamuseet under sommarmånaderna juni, juli och augusti i år, vilket är en ökning med 13 procent jämfört med 2016 och gör dessutom sommaren 2017 till den mest besökta i museets historia!

Diagram över Vasamuseets besökare somrarna 2000 - 2017:

För mer information, kontakta:

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30

Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47, 073-143 16 01
E-post: catrin.rising@maritima.se

Kvinnorna - alltid närvarande, sällan sedda

Mon, 22 May 2017 05:22:00 +0200

Tisdagen den 23 maj öppnar en ny utställning på Vasamuseet: Kvinnorna - alltid närvarande, sällan sedda. Genom fyra kvinnor som fanns kring skeppet Vasa, visar utställningen att kvinnor under 1600-talet hade mer makt och inflytande och större handlingsutrymme än vad till exempel lagtexter och andra rättsdokument antyder.

Utställningen handlar om att 1600-talets kvinnor hade stor betydelse, men i mångt och mycket har försvunnit i vår historieskrivning.

– Kvinnorna är en utställning som fördjupar kunskaperna – om historia, om1600-talets samhälle och om Vasa. Här får besökaren upptäcka att vår historia inte alltid ser ut så som vi ofta föreställer oss, säger Lisa Månsson, museichef.

Kvinnorna fanns i princip i alla yrken och på alla arenor – de fattade beslut, var bönder, lärare, smeder, drev affärsverksamheter och så vidare. Men i historieskrivningen ser vi väldigt lite av det. Kvinnorna har försvunnit …

Ett exempel från Vasa är att skeppsbyggmästare Hybertssons hustru Margareta Nilsdotter drev skeppsgården vidare efter makens död 1627 och såg till att Vasa byggdes färdigt. Hon var därmed chef över en av Sveriges största arbetsplatser på den tiden.

– Med Kvinnorna visar Vasamuseet också hur vi går tillbaka till våra samlingar och källmaterial och letar efter nya perspektiv och berättelser. Utställningen är extra intressant eftersom forskarna presenterar nya rön kring arbetet med Vasa, säger Lisa Månsson och fortsätter:

– Det fanns många kvinnor kring Vasa. Nu träder de fram. Det här är ett viktigt steg för att lyfta kvinnorna kring Vasa och låta dem få en mer rättvisande närvaro på museet. På så sätt kan vi visa en sannare bild av skeppet Vasa och hennes samtid.

Följ gärna Vasamuseet och utställningen Kvinnorna på Instagram, Facebook och Twitter: #kvinnornakringvasa #vasamuseet

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47, 0731- 43 16 10
E-post:catrin.rising@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-519 548 45
E-post:martina.siegrist.larsson@maritima.se

Boka enskild pressvisning i Vasamuseets nya utställning KVINNORNA

Mon, 15 May 2017 13:15:00 +0200

En ny utställning – KVINNORNA – öppnar tisdagen den 23 maj på Vasamuseet. Genom de kvinnor som fanns runt Vasa, visar utställningen att kvinnor under 1600-talet var lika viktiga som männen i samhället och att de hade betydligt mer handlingsutrymme än vad till exempel lagtexter och normer antyder.

Välkommen att boka in en pressvisning av utställningen innan den öppnar för allmänheten, någon dag mellan 17 och 22 maj.

Kvinnorna på Vasas tid fanns i princip i alla yrken och på alla arenor – de fattar beslut, är bönder, lärare, smeder, driver affärsverksamheter och så vidare. Men i historieskrivningen syns de väldigt lite. Kvinnorna har försvunnit …

Ett exempel ur Vasas historia är att skeppsbyggmästarens Henrik Hybertssons hustru Margareta Nilsdotter drev skeppsgården vidare efter makens död (1627) och såg till att Vasa byggdes färdigt. Hon var därmed chef över en av Sveriges största arbetsplatser på den tiden.

Med Kvinnorna visar Vasamuseet också hur vi går tillbaka till våra samlingar och källmaterial och letar efter nya perspektiv och berättelser. Utställningen utgör dessutom ett viktigt första steg för att låta kvinnorna få en mer rättvisande närvaro på museet - och hur vi därmed kan ge en sannare bild av Vasa och hennes samtid.

Pressvisningar 17 - 19 samt 22 maj:
Vill du se utställningen i förväg? Välkommen att kontakta Catrin Rising eller Martina Siegrist Larsson på Vasamuseet för att boka enskild pressvisning i utställningen med forskarningssamordnare Mirja Arnshav, museichef Lisa Månsson eller utställningsproducent Johan Gustavsson.

Följ gärna Vasamuseet och utställningen Kvinnorna på Instagram, Facebook och Twitter: #kvinnornakringvasa #vasamuseet

För anmälan, pressbilder och mer information, kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet.
Telefon: 08-519 558 47. E-post: catrin.rising@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör och presskontakt, Vasamuseet.
Telefon: 08-519 548 45. E-post: martina.siegrist.larsson@maritima.se

Rekordmånga besök på Vasamuseet i april

Sat, 06 May 2017 07:29:00 +0200

De mest välbesökta dagarna i april var valborgsmässohelgen 29-30 april då det kom
cirka 6 500 besökare per dag, vilket är besökssiffror som ligger väl i paritet med dagar under högsäsongen i juli månad. Den ackumulerade besökssiffran för januari till april blev 252 096 besök, vilket är en ökning med nästan 16 procent (34 582 besök), jämfört med samma period 2016.

– Ett besök på Vasamuseet erbjuder en spännande upplevelse för alla åldrar och de här besökssiffrorna är ett fint kvitto på att det uppskattas av många, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

– Jag är extra glad för att även de unga besökarna ökat i antal. Vasa är en skattkammare med många spännande historier som vi förmedlar genom till exempel familjevisningar och flera olika skolprogram.

Andelen besökare under 19 år ökade också under perioden. Under årets första fyra månader besökte 47 321 personer under 19 år museet, vilket innebär en ökning med 13,5 procent från föregående år. Andel skolbesök som kommer till Vasamuseet har också ökat - med nästan 10 procent.

För mer information, kontakta:

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@maritima.se

Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 5558 47, 073-143 16 01
E-post: catrin.rising@maritima.se

Debattartikel: March for Science

Sat, 22 Apr 2017 07:17:00 +0200

I dag går hundratusentals människor i mer än 500 städer runt om i världen, däribland Stockholm, ut på gatorna för att visa sitt stöd för vetenskapen i manifestationen March for Science. Med anledning av manifestationen går företrädare för forskning, civilsamhället, företag och medier, bland dem Vasamuseet, idag också ut med följande debattartikel i svt.se:

I dag går hundratusentals människor i mer än 500 städer runt om i världen ut på gatorna för att visa sitt stöd för vetenskapen.

I Sverige hålls manifestationen – March for Science – i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå.

Vi, som företräder forskning, civilsamhället, företag och medier, gör det i förhoppning om att March for Science blir ett viktigt steg för att stärka användningen av forskningsbaserad kunskap i alla delar av samhället.

Vi är bekymrade över växande faktaresistens, utbredningen av falska nyheter och spridningen av så kallade alternativa fakta.

Vi oroas av att känslor alltför mycket styr debatter på politiska arenor och i media; av att åsikter och fakta blandas ihop och ges lika tyngd i det offentliga samtalet. Det gör att polariseringen i samhället riskerar att öka och att beslut tas på felaktiga grunder.

Faktaresistens är inget nytt. Det är mänskligt att känna motstånd mot sådant som talar emot den egna uppfattningen. Vi kan alla bli faktaresistenta i frågor som vi är engagerade i.

Människor baserar ofta beslut på känsla, och bekräftar dem sedan genom utvalda fakta. Ändå – eller just därför – har vi ett ansvar att se till att faktabaserad kunskap ligger till grund för utvecklingen av vårt samhälle.

Därför vill vi att:

Ett vetenskapligt angreppssätt blir en starkare del av allmänbildningen

Sverige behöver en öppen, inkluderande och tillgänglig vetenskap. Fler perspektiv behöver synliggöras och fler frågor måste ställas. För att det ska bli möjligt vill vi att kritiskt tänkande, källkritik och grundläggande kunskap om vad vetenskap är och hur den går till, ges större utrymme i skolan.

Politiker och beslutsfattare i högre grad får tillgång till och använder sig av evidensbaserad kunskap

För att samhället ska få användning av forskningens framsteg och kunna lösa de globala utmaningarna behöver politiker och andra beslutsfattare i högre grad se värdet av vetenskap och basera beslut på evidensbaserad kunskap.

Forskare stärker kommunikationen med övriga samhället

Forskare behöver kommunicera och samarbeta med samhället i stort. Det behövs mer av öppen dialog mellan forskare och medborgare, där forskares insikter möter idéer, synpunkter och frågor från olika samhällsaktörer.

Forskare måste därför stärka kommunikationen och berätta om sina resultat på ett sätt som alla kan förstå. Massmedier har också en viktig uppgift, som förmedlare, granskare och tydliggörare av vad som vilar på fakta och vad som bara är åsikter.

Vi som stödjer den svenska manifestationen för vetenskap kommer alla att bidra genom att arbeta för de tre punkterna ovan. Vi uppmanar samtidigt fler att sluta upp i det arbetet.

Vetenskapen ger oss ny kunskap. Genom vetenskap främjas hållbar utveckling, innovation, kritiskt tänkande, förståelse för samhället och vår omvärld.

Vi måste alla våga utmana oss själva och det vi tror att vi vet. Det sker när ny kunskap utvecklas och diskuteras på saklig grund. Det kännetecknar det demokratiska samhälle som vi vill värna och vara en aktiv del av.

Marschen för vetenskapen har bara börjat!

---------------------------------------------------------

Mikael Dahlgren, forskningsdirektör ABB

Heike Erkers, förbundsordförande Akademikerförbundet SSR

Karin Meyer, vd Apotekarsocieteten

Ulrika Årehed Kågström, generalsekreterare Cancerfonden

Stefan Bengtsson, rektor och vd Chalmers

Maria Graner, generalsekreterare Folkbildningsrådet

Calle Nathanson, vd Folkets Hus och Parker

Cecilia Palm, generalsekreterare Folkuniversitetet

Anna Nilsson Vindefjärd, generalsekreterare Forska!Sverige

Patrik Hadenius, chefredaktör Forskning & Framsteg

Robert Watt, ordförande föreningen Forskom

Ethel Forsberg, generaldirektör Forte

Christer Sturmark, förlagschef Fri Tanke

Stefan Jutterdal, förbundsordförande Fysioterapeuterna

Annie Mattsson, ordförande Föreningen för kvinnliga forskare i Uppsala

Kajsa Kramming, talesperson nätverket Föräldravrålet

Pam Fredman, rektor Göteborgs universitet

Lars Strannegård, rektor Handelshögskolan i Stockholm

Marie-Hélène Ahnborg, vd Ifous

Björn O. Nilsson, vd Kungl. Ingenjörsvetenskapsakademien

Gustaf Arrhenius, vd Institutet för framtidsstudier

Bo-Erik Pers, vd Jernkontoret

Karin Dahlman-Wright, vik rektor Karolinska Institutet

Sigbritt Karlsson, rektor KTH

Gunilla Herdenberg, riksbibliotekarie Kungliga Biblioteket

Carl-Anders Helander, vd Kungl. Skogs- och Lantbruksakademien

Göran K. Hansson, ständig sekreterare Kungl. Vetenskapsakademien

Anders Blanck, vd LIF – de forskande läkemedelsföretagen

Johan Sterte, rektor Luleå Tekniska Universitet

Torbjörn von Schantz, rektor Lunds universitet

Johanna Jaara Åstrand, förbundsordförande Lärarförbundet

Åsa Fahlén, förbundsordförande Lärarnas Riksförbund

Anders Fällström, rektor Mittuniversitetet

Per Ericson, vik överintendent Naturhistoriska riksmuseet

Ivar de la Cruz, förbundsordförande Naturvetarna

Thomas Strand, ordförande Rifo, Sällskapet riksdagsledamöter och forskare

Göran Arrius, ordförande Saco

Göran Blomqvist, vd Riksbankens Jubileumsfond

Jens Mattsson, generaldirektör Statens veterinärmedicinska anstalt

Louise Karlberg, centerchef Stockholm Environment Institute

David Samuelsson, generalsekreterare Studieförbunden

Per Eckerdal, biskop Göteborgs stift, Svenska kyrkan

Karin Linder, generalsekreterare Svensk biblioteksförening

Christine Sundberg Carendi, vd Svenska Science Centers

Check Lau, ordförande Sveriges Kärntekniska Sällskap

Caroline Sundberg, ordförande Sveriges förenade studentkårer

Ulrika Lindstrand, förbundsordförande Sveriges Ingenjörer

Helen Dannetun, ordförande Sveriges universitets- och högskoleförbund och rektor Linköpings universitet

Mats Ericson, ordförande Sveriges universitetslärare och forskare

Camilla Svensson, ordförande Sveriges unga akademi

Christian Arnt Jønbech, vd Swedish Pharma Insights

Klas Wåhlberg, vd Teknikföretagen

Vide Richter, ordförande Tekniska högskolans studentkår

Peter Skogh, museidirektör Tekniska museet

Elin Lydahl, vd Tom Tits Experiment

Maria Cosnier, hållbarhetskonsult U & We

Jennie Ekbeck, vd Umeå Biotech Incubator

Hans Adolfsson, rektor Umeå universitet

Mikael Ingemyr, förbundsordförande Unga Forskare

Ulf Melin, generaldirektör Universitets- och högskolerådet

Lisa Månsson, museichef Vasamuseet

Karl Bergman, chef forskning och utveckling Vattenfall

Cissi Billgren Askwall, generalsekreterare Vetenskap & Allmänhet

Peter Olausson, ordförande Vetenskap och Folkbildning

Stefan Örgård, verksamhetsansvarig Internationella Vetenskapsfestivalen i Göteborg

Sven Stafström, generaldirektör Vetenskapsrådet

March for Science

Wed, 19 Apr 2017 11:31:00 +0200

Statens maritima museer stödjer March for Science den 22 april – en manifestation för forskning och vetenskap. Lisa Månsson, museichef för Vasamuseet och enhetschef Fredrik Svanberg kommer att gå med i marschen i Stockholm.

Initiativet kommer från USA där forskare och allmänhet vill stå upp för vikten av vetenskap och att forskningsbaserad kunskap används i samhället och att motverka alternativa fakta och falska nyheter. Över 500 städer i världen arrangerar marscher den 22 april och i Sverige äger de rum i Stockholm, Göteborg, Uppsala, Umeå och Luleå. Lisa Månsson, museichef på Vasamuseet, del av Statens maritima museer (SMM), säger:

– För mig är det självklart att delta! Det känns viktigt att lyfta fram och värna vetenskap, inte minst i min roll som museichef för ett museum där flera forskningsdiscipliner spelar en avgörande roll för besöksupplevelsen och hur vi förmedlar kunskap.

Genom att delta i marschen tar SMM ställning för ett samhälle där vetenskap och fakta har en särställning i planering och beslutsfattande och stödjer manifestets tre grundpelare:

- Vetenskapen är öppen, inkluderande och präglas av mångfald.

- Forskning erkänns som en omistlig del av demokratin.

- Beslutsfattande sker utifrån evidensbaserad kunskap.

Det är Fackförbundet Sveriges universitetslärare och forskare, SULF, Sveriges nätverk för forskningskommunikation Forskom, och föreningen Vetenskap & Allmänhet, VA, som har tagit initiativ till att samordna manifestationen för vetenskap i Stockholm.

Läs mer om initiativet: https://www.marchforscience.se/

Fira påsk med skelett och hampa på Vasamuseet

Fri, 31 Mar 2017 07:09:00 +0200

Bärga en kanon, utforska skelett och häng med grisen Lindbom ut på havet. Påsklovet på Vasamuseet pågår mellan 8 och 21april och varje dag finns spännande aktiviteter för skollediga barn.

Familjevisning: Livet ombord på Vasa
En spännande visning om livet ombord där barn och vuxna tillsammans får uppleva känslan av att vara ombord på skeppet.

När: 8 april till 17 april, dagligen klockan 10.30, 11.00, 12.00, 13.30 och 14.30.
Mellan 18 april och 21 april, dagligen klockan 11.00 och 13.30.
Var: Samling vid informationsdisken.

Familjevisning: Skelettens hemligheter
Ombord på Vasa hittades inte bara tusentals föremål som skulle följa med på resan utan även skeletten efter dem som dog på skeppet. På visningen visas de äkta skeletten som hittades ombord och det finns möjlighet att utforska kopior av skelett lite närmare.

När: Mellan 8 april och 17 april, dagligen klockan 11.30, 12.30, 14.00.
Mellan 18 april och 21 april, dagligen klockan 12.00.
Var: Samling vid informationsdisken.

Vasagrisen – barnfilm
En dag fick grisen Lindbom lämna sin kära lerpöl och ge sig ut på ett riktigt äventyr ombord på Vasa. Filmen är 17 minuter lång och rekommenderas från 3 år.
När: Dagligen, två gånger i timmen på olika språk.
Var: Barnfilmshörnan, plan 3.

Bärga en kanon i dykarklocksrummet
Redan på 1600-talet lyckades dykare att ta sig ner på trettio meters djup för att bärga Vasas dyrbara kanoner. Men hur gjorde de egentligen? Barn får pröva att göra ett experiment med eld och vatten som förklarar hur en dykarklocka fungerar.

När: Drop-in 8 april till 17 april mellan klockan 10.30 och 11.30.
Var: Dykarklocksrummet på entréplan.

Vem lastar bäst? Pröva på i Kungens skepp
Vasa sjönk efter bara 20 minuters seglats trots att hon byggts av erfarna skeppsbyggare och såg ut som de andra skeppen i flottan. Vad var det som gick fel? Barn (och vuxna) får själva pröva om det går att lyckas lasta skeppet bättre för att förstå varför det gick som det gick.

När: Drop-in 8 april till 17 april mellan 12.00 och 13.00.
Var: Utställningen Kungens skepp, entréplan.

Gör en platting. Fläta på egen hand i Det seglande skeppet
Skeppet Vasa hade sammanlagt omkring 12 kilometer rep av olika slag och tjocklek. Lär dig att fläta tjärdoftande hampasnöre till ett litet rep av samma slag som fanns på Vasa.

När: Drop-in 8 april till 17 april mellan klockan 14.00 och 15.00.
Var: Utställningen Det Seglande skeppet plan 6.

Segla ett skepp
Testa att segla ett skepp som på Vasas tid! Ett nytt kul spel för de yngre besökarna som är analogt, digitalt och fysiskt på samma gång. Genom att tillsammans lösa uppgifter vid tre olika stationer – dra upp ett ankare, sätta segel och styra med kollerstock – så kan skeppet till slut segla iväg.

När: Alla dagar.
Var: Utställningen Seglande skeppet plan 6.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post:catrin.rising@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-519 548 45
E-post:martina.siegrist.larsson@maritima.se

Vasas nya bultar blir del av utställning

Wed, 22 Mar 2017 10:27:00 +0100

Ombord på skeppet Vasa överlämnas idag den 22 mars en bult, tillverkad för Vasa av Sandvik, till Länsmuseet Gävleborg. Bulten ska bli del av en utställning om järnets historia.

– Det är roligt och hedrande att det bevarandearbete som pågår på Vasamuseet genom bulten får vara en del av den nya utställningen som nu tar form på Länsmuseet Gävleborg. Det är spännande hur Vasamuseets och Länsmuseet Gävleborgs berättelser vävs samman genom vår samarbetspartner Sandvik, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Bulten i fråga är en specialkonstruerad höglegerad bult från Sandvik Materials Technology, av samma typ som de bultar som just nu ersätter bultarna från 1960-talet på Vasas skrov. Länsmuseet Gävleborg ska visa de specialtillverkade bultarna i en ny utställning som handlar om Järnriket Gästrikland och järnets historia från malm till stål.

– De bultar i avancerat stålmaterial som Sandvik utvecklat i samarbete med Vasamuseet för att bevara Vasa är mycket intressanta. Bultarna visar på hur långt stålindustrin kommit i sitt utvecklingsarbete, och här finns ju också en museal historia, säger Anders Wesslén, intendent, vid Länsmuseet Gävleborg.

När Vasa bärgades 1961 hade bultarna som ursprungligen höll ihop skeppet rostat bort. Nya bultar sattes in där nitarna tidigare suttit, men även de har rostat, vilket har varit ett stort problem. Vasamuseet och Sandvik har tillsammans utvecklat lösningen med specialkonstruerade, höglegerade bultar. I ett stort bultbytesarbete på Vasa ersätts de gamla 60-talsbultarna. Arbetet beräknas vara klart under 2017.

De nya bultarna är tillverkade i materialet Sandvik SAF 2707 HD™ och Sandvik SAF 2507™, som annars används till de mest krävande miljöerna inom olja- och gasindustrin. Bultarna är en kombination av avancerade duplexa rostfria stål och har dubbla egenskaper: dels en mycket hög beständighet mot korrosion, dels en exceptionell styrka som kan stödja vikten av Vasas 900 ton tunga skrov.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47.
E-post:catrin.rising@maritima.se

Segla ett skepp – nytt äventyr på Vasamuseet

Mon, 27 Feb 2017 09:49:00 +0100

– Vi vill att barn som besöker oss ska få lära sig saker på ett lustfullt sätt och skapa upplevelser av hur det kunde gå till på Vasas tid. I det här spelet handlar det om att segla ett skepp genom att klara av tre utmaningar. Samarbete var nyckeln till framgång på 1600-talet och så är det fortfarande, konstaterar Lisa Månsson, chef för Vasamuseet.

Ett rejält gångspel dominerar rummet och barnen måste hjälpas åt för att få spelet att gå runt. På skärmen på väggen kan barnen följa hur ankaret långsamt lyfts upp och inte förrän det är helt uppe är stationen klar.

Det blåser vid stationen där det ska sättas segel. Bokstavligen. Här ska barnen välja segel efter vind. Sätts för många segel vid stark vind, ja då knäcks masterna på skeppet på skärmen. Men när rätt uppsättning segel har valts är även den stationen klar.

Vasa styrdes med något som kallas kollerstock. Stationen med kollerstocken är nog den mest utmanande delen i spelet – i alla fall vittnar Vasamuseets testpatruller om att det var det svåraste momentet. På den här stationen är det en skärm framför kollerstocken som visar skeppet, väderstreck och åt vilket håll man ska styra. Det är knepigt! Men när flera hjälps åt brukar det gå vägen till slut. När alla tre stationerna är klara kan skeppet segla iväg.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47. Mobil: 073-143 16 10
E-post:catrin.rising@maritima.se

Vasamuseet har de bästa utställningarna i Stockholm

Thu, 16 Feb 2017 19:22:00 +0100

Vasamuseet tilldelades första pris i kategorin bästa utställningar i den årliga undersökningen "Stockholmarnas favoritmuseum". I kategorierna starkaste varumärke och bästa personal kom Vasamuseet på andra plats.

På torsdagseftermiddagen den 16 februari utsågs stockholmarnas favoritmuseum. Vasamuseet mottog hela fyra utmärkelser under kvällen, fler än något annat museum.

– Det känns fantastiskt roligt. Stort tack till stockholmarna för de här fina utmärkelserna. Utställningarna är ett museums kärna och vi har satsat mycket på att med annorlunda guidningar, föredrag och pröva-på-aktiviteter levandegöra utställningarna. Dessa utmärkelser och att vi slog besöksrekord år 2016 är kvitton på att Vasamuseet erbjuder en upplevelse som både är intressant och berör, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson. Hon fortsätter:

– Jag är otroligt stolt över vår kunniga och engagerande personal, som lyckas så väl i sitt värdskap och att berätta historien om Vasa på ett minnesvärt sätt. De är verkligen värda den här utmärkelsen, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Utmärkelsen baseras på en undersökning om de mest omtyckta museerna i Stockholm län, genomförd bland allmänheten i Storstockholm. 1782 respondenter har uttalat sig om 39 museer. Undersökningen är genomförd av företaget Evimetrix. Förutom utmärkelsen "Stockholmarnas favoritmuseum" delas pris ut i sex olika kategorier. Stockholmarnas favoritmuseum blev år 2017 Skansen, med Vasamuseet som god tvåa.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519558 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Upptäck livet ombord på Vasa på sportlovet

Thu, 16 Feb 2017 08:44:00 +0100

Gör en djupdykning i 1600-talet och lär känna Sveriges historia genom Vasa! På Vasamuseet har sportlovsaktiviteterna redan börjat och pågår fram till den 5 mars. Varje dag finns spännande aktiviteter för skollediga barn, bland annat visningar om livet ombord och om skeletten som hittades på skeppet.

Familjevisning: Livet ombord på Vasa
En spännande visning om livet ombord där barn och vuxna tillsammans får uppleva känslan av att vara ombord på skeppet.

När: Varje dag under sportlovsveckorna, klockan 10.30, 11.00, 12.00, 13.30 och 14.30.
Var: Samling vid informationsdisken.

När: Varje dag under sportlovsveckorna, klockan 11.30, 12.30 och 14.00.
Var: Samling vid informationsdisken.

Vasagrisen - barnfilm
En dag fick grisen Lindbom lämna sin kära lerpöl och ge sig ut på ett riktigt äventyr ombord på Vasa. Filmen är 17 minuter lång och rekommenderas från 3 år.

När: Dagligen, två gånger i timmen på olika språk.
Var: Barnfilmshörnan, plan 3.

Bärga en kanon
Redan på 1600-talet lyckades dykare att ta sig ner på trettio meters djup för att bärga Vasas dyrbara kanoner. Men hur gjorde de egentligen? Barn är välkomna att göra ett experiment med eld och vatten som förklarar hur en dykarklocka fungerar.

När: Varje dag från 25 februari till 5 mars mellan klockan 10.30 och 11.30.
Var: Dykarklocksrummet på entréplan.

Vem lastar bäst?
Vasa sjönk efter bara 20 minuters seglats trots att hon byggts av erfarna skeppsbyggare och såg ut som de andra skeppen i flottan. Vad var det som gick fel? Barn (och vuxna) får själva pröva om det går att lyckas lasta skeppet bättre för att förstå varför det gick som det gick.

När: Varje dag från 25 februari till 5 mars mellan klockan 12.00 och 13.00.
Var: Utställningen Kungens skepp, entréplan.

Gör en platting
Skeppet Vasa hade sammanlagt omkring 12 kilometer rep av olika slag och tjocklek. Lär dig att fläta tjärdoftande hampasnöre till ett litet rep av samma slag som fanns på Vasa.

När: Varje dag från 25 februari till 5 mars mellan klockan 14.00 och 15.00.
Var: Utställningen Seglande skeppet plan 6.

För fullständigt program se: www.vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör.
Telefon: 08-519 558 47.
E-post: catrin.rising@maritima.se

Ditt hjärta är mitt, och aldrig jag lämnar det åter

Thu, 09 Feb 2017 09:10:00 +0100

Experterna berättar:

"Mitt hjärta är ditt,
ditt hjärta är mitt
och aldrig jag lämnar det åter"

Hjärtligt föredrag på Vasamuseet tisdagen den 14/2 klockan 11.30 – 12.15
På alla hjärtans dag funderar Vasamuseets före detta museichef Klas Helmerson kring Valentin, Maria Eleonora, Gustav II Adolf och andra hjärtefrågor. Hur har denna pumpmuskel blivit så central i vår kultur och föreställningsvärld?

Gustav II Adolf föddes inte till kung, men han skulle bli ihågkommen som mannen som gjorde Sverige till en stormakt. Gustav II Adolf gifte sig den 25 november 1620 med Maria Eleonora. Hon var djupt förälskad i sin make och var mycket oroad och deprimerad när han var ute i fält. Tillsammans fick de dottern Kristina, som i samband med faderns död 1632 blev Sveriges drottning.

När Gustav II Adolf dog 1632 balsamerades kroppen och hjärta och inälvor togs ur. Enligt tidens sed sveptes hjärtat i en duk och lades i ett skrin, som Maria Eleonora tog hand om.

Föredraget är en del i Vasamuseets programserie EXPERTERNA BERÄTTAR där Vasamuseets experter från olika områden berättar om museet och om skeppets spännande historia. Samling vid informationsdisken. Föredraget ingår i entréavgiften.

Tips! Köp ett guldårskort till Vasamuseet för 300 kronor. Kortet ger fri entré i ett år samt 10 procents rabatt på lunch i museets restaurang.

Vårens soppföredrag och Afternoon tea på Vasamuseet

Tue, 17 Jan 2017 14:59:00 +0100

Vårens programverksamhet på Vasamuseet är en djupdykning i 1600-talet och en satsning för att lyfta nya perspektiv. Under året kommer de fem nationella minoriteternas koppling till skeppets historia undersökas. På det här sättet vill vi levandegöra den samtid som skapade skeppet Vasa.

Soppföredrag tre onsdagskvällar
Onsdagssoppan serveras tillsammans med spännande föredrag med fokus på samers, sverigefinnars och tornedalingars närvaro, eller icke närvaro, i det tidigmoderna Sverige.

18 januari kl. 18.00
När svenskarna skulle kristna samerna
Under 1600-talet betraktas jojken som "helvetets uttryckssätt" av svenska präster, som i de norra stiften dokumenterar samiskt leverne.

– Jag vill visa på en annan historia, som visar de samiska berättelserna från dem själva, där vi får kännedom om relationerna till de som har makt, säger Krister Stoor, fil. dr. i samiska med inriktning mot kultur.

I sitt föredrag tar han avstamp i studien Lapponia från 1600-talet och de jojkar som finns i den, för att skildra förhållandet mellan svenska kyrkan och samerna via jojken.

8 februari kl. 18.00
Finskt i stormaktstidens Stockholm
Under 1600-talet blev Stockholm huvudstad till ett snabbt växande rike. Både riket och huvudstaden hade en mångkulturell karaktär. Finska talades av många i stormaktstidens Stockholm. Inflyttarna av den östra riksdelen utgjorde dock en mycket brokig skara: bland dem fanns välbärgade borgare, lärda präster, mindre bemedlade pigor och drängar, enkla båtsmän, bortrymda äkta män och andra brottslingar. Vissa hade det bra, medan andra fick försörja sig genom tjuvnad och prostitution eller genom att uppträda som helare och häxor.

Föredrag av Marko Lamberg, docent i nordisk historia vid Tammerfors universitet och expert på Stockholms äldre historia.

15 mars kl.18.00
Tornedalingar i stormaktstidens Sverige.
Det mångkulturella Tornedalen påverkades starkt av det svenska nationsbygget i Gustav Vasas anda. Tidigare öst-västliga handelsförbindelser styrdes nu om till ett syd-nordligt perspektiv. Staten och kyrkan startade en gemensam förändringsprocess, som lämnat synbara spår ända in i vår egen samtid.

Föredrag med Curt Persson, forskare, fil.dr i teknikhistoria vid Luleå tekniska universitet

Afternoon tea på fredagseftermiddagar
Lyssna till spännande föredrag och mingla på ett klassiskt teparty.

27 januari kl. 15.30
Samisk mytologi i konstenLär dig mer om färg och form och synen på naturliga och övernaturliga väsen inom samisk mytologi och konst. Britta Marakatt-Labbas broderade mytologiska bilder är sprungna ur den samiska berättartraditionen. Precis som den samiska jojken, som kan växa i tonarter och enstaka ord, visar hennes bilder flera olika lager av berättande. Föredrag med Britta Marakatt-Labba, konstnär.

24 februari kl. 15.30
Bland finnjävlar och mumintroll
Följ med på en språkresa från Värmlands skogsfinnar via krigets hemliga samarbeten mellan Finland och Sverige och 60-talets rubriker om finnjävlar till dagens #vågafinskakampanj i sociala medier.

– Vi har varit som det osynliga barnet i Tove Janssons böcker. Vi blir allt mer synliga ju högre vi vågar höja vår röst och prata finska. Idag tycker våra barn att finska är coolt, säger Johanna Parikka Altenstedt

Föredrag med Johanna Parikka Altenstedt, journalist och historiker.

31 mars kl.15.30 Skogen är vårt hav
Tornedalska funderingar kring islossning och älvkatastrofer, nordliga ekar, och båtens betydelse i Norrbottens inland. Hur man bevarar sin historia genom muntlig berättartradition, och om varför vatten är det farligaste en svensk kan utsättas för.

Föredrag med Mikael Niemi, författare.

För fullständigt program se:www.vasamuseet.se

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Statens maritima museer
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@maritima.se

Vasamuseet slog besöksrekord – igen

Wed, 04 Jan 2017 06:07:00 +0100

Vasamuseet har haft ökande besökssiffror alltsedan museet i sin nuvarande form öppnade år 1990. Jämfört med för tio år sedan är antalet besökare ungefär 40 procent fler.

- Jag är väldigt glad över att vi har så fina besökssiffror. Det visar att Vasamuseet har en engagerande berättelse som fortsätter att vara intressant och spännande för människor från hela världen, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Den största andelen besökare är turister från när och fjärran, men en tydlig ökning märks också vad gäller besökare till museets programaktiviteter riktat till lokala besökare. Dessutom har Vasamuseet under 2016 tagit emot ännu fler skolelever från hela Sverige än tidigare.

- Under 2016 tog vi bort avgiften för våra pedagogiska program för skolor och många skolor besöker oss även helt på egen hand. Skolor som inte kan resa till oss tar vi ibland emot via Skype. Jag är oerhört glad över att så många skolor väljer museet som en del i sin undervisning, avslutar Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Sammanlagt kom 1 341 676 personer till Vasamuseet under 2016.

Vasamuseets besökssiffror	2016	2015	2014
Totalt antal besökare	1 341 676	1312 494	1220 429
Vuxna	1 158 431	1021 990	926 030
Barn till och med 18 år	183 245	197 919	198 439
Totalt antal skolelever	42 591	37 265	31 138

För mer information, kontakta:

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30

Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 5558 47, 073-143 16 01
E-post: catrin.rising@maritima.se

Vasamuseets Fred Hocker ny ledamot i Kungliga Örlogsmannasällskapet

Wed, 16 Nov 2016 13:52:00 +0100

Kontakt

Vasamuseet:
Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet
tel: 08-519 548 06
e-post: fred.hocker@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör Vasamuseet
tel: 08-519 548 45
e-post: martina.siegrist.larsson@maritima.se

Kungl. Örlogsmannasällskapet:
Bo Rask, sekreterare Kungl. Örlogsmannasällskapet
tel. mobil: 0766-32 38 83
e-post: secretary@koms.se

Katastrofen som blev en succéhistoria – 60 år sedan Vasa hittades

Tue, 23 Aug 2016 12:23:00 +0200

I en klassisk filmsekvens som går att se på Vasamuseets hemsida kan man se Anders Franzén sitta i en båt på Stockholm ström. Han vevar upp ett propplod som han en stund tidigare har släppt ner i vattnet. När lodet kommer upp ovanför vattenytan syns en bit svartek som fastnat i änden – trä från Vasas däck. Det magnifika örlogsskeppet som sjönk under sin jungfrufärd 1628 var därmed åter hittat, något som blev startpunkten för ett omfattande bärgningsäventyr.

Märket efter propplodet går att se ännu idag på övre däck. Ett spår av nutidshistorien kring Vasa och en berättelse som hela tiden har omformats och fått nya kapitel.
– Länge trodde man att Vasa hade varit bortglömd i hundratals år när Anders Franzén påträffade skeppet, men det handlade om en återupptäckt. Skeppets ungefärliga position har varit känd under historien, förklarar Vasamuseets forskare Fred Hocker.

Han berättar vidare att det pågick bärgningsförsök under flera årtionden efter förlisningen och att vraket markerades ut på sjökort ända in på 1800-talet. Det gjordes också dykningar på Vasa under 1800-talet och det fanns till och med planer i början av 1900-talet på att spränga skeppet för att komma åt den värdefulla svarteken. Om Anders Franzén visste något om denna förhistoria är okänt.

Ska bevaras i 1000 år

Men det var inte förrän på 1950-talet som seriösa arkeologiska försök utfördes för att återigen lokalisera Vasa. Och det var Anders Franzén som stod för dessa och det var han som hade visionen om att bärga skeppet. Men han var därmed inte ensam om återupptäckten.

– Anders Franzén samarbetade med dykaren Per Edvin Fälting som hade stora kunskaper om undervattensmiljön i Stockholm ström. Tillsammans lokaliserade de den förhöjning på botten där propplodet sedan gav napp den 25 augusti 1956. Per Edvin Fälting var också den som dök ner och bekräftade att det var Vasa som låg där i dyn, säger Fred Hocker.

Fyndet blev starten på det som idag är världens mest besökta maritima museum. Fler än 1 300 000 besökare kliver varje år in genom dörrarna och runt 80 procent av dessa kommer från utlandet. Museet är också omtalat och känt i museivärlden. Något som museichefen Lisa Månsson kan intyga.
– Många fascineras av den spännande historien om hur det pampiga skeppet sjönk på sin jungfrufärd för att sedan bevaras nästan helt intakt på botten i flera hundra år. Inte minst barn. Under hösten kommer vi därför att ha familjeprogram där man själv får prova att bärga ett skepp, säger museichef Lisa Månsson.

Återupptäckten av Vasa innebar också att hennes historia fortsatte. Först med bärgningen och sedan med bevarandet av skeppet. Ett arbete som enligt museichefen ständigt pågår och så kommer det att förbli.
– Vasas historia är inte slut. Vi jobbar hela tiden med att forska om skeppet. Både om sådant som rör 1600-talets skeppsbyggnadsteknik och hur det var att leva och verka ombord. Men också om hur skeppet mår och hur hon ska bevaras för framtiden. Vårt mål är att Vasa ska finnas kvar i minst 1000 år, säger Lisa Månsson.

SPÄNNANDE FAKTA:

Vasa började byggas 1626 och var färdig ungefär ett och ett halvt år senare. Det var nästan dubbelt så lång tid som det tog att bygga likvärdiga skepp i Holland.
Innan jungfrufärden gjordes en demonstration av skeppets stabilitet. Trettio man fick springa fram och tillbaka över däcket på Vasa. Testet fick avbrytas eftersom skeppet nästan kantrade.
Ändå bestämdes att Vasa skulle segla den iväg den 10 augusti 1628. Men hon kom bara drygt en kilometer på sin jungfrufärd innan hon sjönk.
De flesta av hennes kanoner bärgades i mitten av 1600-talet med hjälp av en dykarklocka.
Att skeppet bevarades så väl beror bland annat på att nedbrytningsbakterier hade svårt att överleva i det förorenade vattnet i Stockholms ström.
Den 16 februari 1962 visas Vasa upp för första gången för allmänheten i det nybyggda museet Wasavarvet. Närmre 440 000 besökare kom under året.
Idag besöker drygt 1, 3 miljoner människor museet varje år.
I januari 2016 kom den 35:e miljonte besökaren sedan 1962 för att se skeppet.

Kontaktpersoner:
Lisa Månsson, museichef
lisa.mansson@maritima.se
08-519 548 30

Fred Hocker, forskare
fred.hocker@maritima.se
08 519 548 06

Joakim Johansson, kommunikatör
joakim.johansson@maritima.se
0455-35 93 53

En elefant har försvunnit från skeppet Vasa

Wed, 01 Jun 2016 11:00:00 +0200

Hälften av bultarna från sextiotalet som suttit i skeppet Vasa har nu bytts ut mot specialkonstruerade höglegerade bultar från Sandvik. Tack vare detta har Vasa både blivit lättare och mer stabilt. Viktbesparingen motsvarar fem ton, ungefär som om en vuxen elefant skulle ha försvunnit från skeppet.

När Vasa bärgades 1961 hade nitarna som ursprungligen höll ihop skeppet rostat bort. Nya bultar sattes in där nitarna tidigare suttit, men nu har även de börjat rosta, vilket är ett problem.

– Att ersätta bultarna är nödvändigt för att skeppet ska klara sig i framtiden. Rosten försvagar bultarna och kan orsaka kemiska reaktioner i skeppets skrov, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Det är ett svårt och slitigt jobb, men nu har timmermännen på Vasamuseet bytt hälften av skeppets över 5000 bultar.

– Det är ett ovanligt roligt och givande samarbete mellan en svensk statlig museimyndighet och ett världsomspännande högteknologiskt industriföretag som har berikat våra respektive verksamheter på många olika sätt, säger Leif Grundberg, överintendent på Statens maritima museer, den myndighet där Vasamuseet ingår.

Samarbetet mellan Vasamuseet och Sandvik inleddes 2011 och tillsammans har man utvecklat lösningen med specialkonstruerade, höglegerade bultar som ersätter de gamla 60-talsbultarna, samt testat dem på skeppet.

Under 2013 gjordes under ett års tid en noggrann utvärdering för att mäta rörelser, tryck och påverkan på skeppet. Efter året av mätningar kunde man konstatera att de nya bultarna med råge levde upp till förväntningarna. Tack vare bultarnas unika konstruktion och material har skeppet blivit mer stabilt och fem ton lättare, vilket motsvarar vikten av en vuxen elefant.

Symbolisk elefantplakett

Som ett tecken på ett framgångsrikt samarbete överräckte därför Vasamuseet idag en symbolisk elefantplakett till Petra Einarsson, VD på Sandvik Materials Technology, affärsområdet inom Sandvik som levererar den nya bultlösningen.

– Vi är glada att vi har kunnat göra livet något lättare för Vasa! Vi är också stolta över vårt samarbete med Vasamuseet och att vi med hjälp av vår materialexpertis har kunnat bidra till att rädda en av våra viktigaste nationalklenoder, säger Petra Einarsson.

De nya bultarna är tillverkade i Sandvik SAF 2707 HD™ och Sandvik SAF 2507™, som annars används till de mest krävande miljöerna inom olja- och gasindustrin. Bultarna är en kombination av avancerade duplexa rostfria stål och har dubbla egenskaper: dels en mycket hög beständighet mot korrosion, dels en exceptionell styrka som kan stödja vikten av Vasas 900 ton tunga skrov.

– Bultarnas konstruktion har även fördelen att det går att justera vilket tryck de sitter fast med, så de går att anpassa efter skeppets rörelser. När alla bultar är bytta kommer det att dröja minst 150 år innan nästa bultbyte, säger Jan Haraldsson, chef för utveckling av produkter och processer inom området stål för skärande bearbetning på Sandvik.

Fotnot: En fullvuxen afrikansk elefanthane väger drygt fem ton. Den tyngsta elefanten som man känner till vägde 12 ton.

Kontakt

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
08-519 548 30
lisa.mansson@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör Vasamuseet
08-519 548 45
martina.siegrist.larsson@maritima.se

Ulrika Porath, pressansvarig Sandvik Materials Technology
070-309 08 22
ulrika.porath@sandvik.com

Så har skeppet Vasa blivit fem ton lättare - pressträff med ombordgång

Tue, 31 May 2016 09:47:00 +0200

Följ med oss ombord och se hur det går till när skeppet Vasas bultar byts ut! Pressträff i morgon, 1 juni, anmäl dig idag.

Efter fem års unikt samarbete mellan kultur- och näringsliv har nu hälften av skeppet Vasas drygt 5000 rostiga bultar bytts ut – och ersatts med specialkonstruerade, höglegerade bultar från Sandvik.

Arbetet har noggrant utvärderats och resultatet är glädjande – tack vare Sandviks bultar har Vasaskeppet både blivit mer stabilt och fem ton lättare.

Det motsvarar vikten av en vuxen elefant!

Följ med oss ombord och se hur det går till när bultarna byts ut!

På plats finns Sandvik Materials Technologys VD Petra Einarsson, materialexperten Jan Haraldsson, tekniker Maria Bodell, Vasamuseets chef Lisa Månsson, Statens maritima museers överintendent Leif Grundberg, samt representanter från teamet som byter bultarna.

Pressträffen äger rum 1 juni klockan 09:00 på Vasamuseet. Frukost serveras från klockan 08.45.

Eftersom skeppet är känsligt behöver vi på förhand veta hur många som kommer att gå ombord, så anmäl dig senast 31 maj till martina.siegrist.larsson@maritima.se, eller ring 08-519 548 45.

Varmt välkomna!

Fakta/Bakgrund:

Det var 2011 som Vasamuseet och Sandvik Materials Technology inledde ett långsiktigt forsknings- och utvecklingssamarbete för att rädda nationalklenoden Vasa.

Bakgrunden var att Vasamuseet upptäckt skador i den åldrade träkonstruktionen och började se sig om efter någon som kunde garantera skeppets livslängd i ytterligare minst hundra år. Valet föll på Sandvik. Under resans gång har materialspecialister från Sandvik Materials Technology, i ett unikt samarbete med Vasamuseet, varit behjälpliga i allt från inledande materialdiskussioner till mätningar och utvärderingar.

Under Vasas plankor döljs hantverkarnas skicklighet

Thu, 28 Apr 2016 12:45:00 +0200

Sedan 2011 pågår det omfattande arbetet med att byta ut bultarna som håller ihop skeppet Vasa. I ett samarbete med företaget Sandvik ersätts de gamla rostiga bultarna som monterades på 1960-talet med hypermoderna stålrör som gör skeppet både lättare och stabilare.

För att det ska bli enklare för personalen som byter bultarna har däcksplankor tagits bort inuti Vasa. Det är på den delen av skeppet som kallas för trossdäcket och där takhöjden inte ens når upp till en meter.
– Det är med allra största sannolikhet första gången sedan Vasa byggdes på 1600-talet som någon flyttar på de här gamla furuplankorna. Nu när de är borta kan vi stå upp och jobba med bultarna. Det underlättar mycket, säger Anders Ahlgren som är ingenjör på Vasamuseet.

När plankorna successivt har tagits bort har nya spännande upptäckter gjorts. Spåren efter timmermännens arbetsmetoder har enligt Anders Ahlgren blivit tydliga. Ibland på ett sätt som verkligen visar skillnaderna mellan dåtidens skeppsbyggeri och hur det görs nu för tiden.
– Vi kan se att några exempelvis har byggt färdigt en del av skeppet, men sedan har samma arbete delvis rivits upp för att andra delar av skeppet ska kunna byggas. Det kan verka som onödigt dubbelarbete men var kanske det snabbaste sättet. Så fungerade den holländska skeppsbyggnadstekniken som Vasa är konstruerad efter, förklarar han.

Snart ska plankorna åter sättas tillbaka igen och sedan kommer de med allra största sannolikhet att sitta på plats i många år framöver. Men lärdomarna består.
– Det fanns inga färdiga ritningar utan skeppet växte fram efterhand. Så byggde man på den tiden. Det vi har sett är att detta ställde höga krav på timmermännen. De var tvungna att lösa avancerade problem under arbetets gång, säger Anders Ahlgren.

Kontaktpersoner
Anders Ahlgren, ingenjör
anders.ahlgren@maritima.se
08-519 558 44

Joakim Johansson, kommunikatör
joakim.johansson@maritima.se
0455-35 93 53

All time high på Vasamuseet

Wed, 13 Jan 2016 10:08:00 +0100

När siffrorna för 2015 sammanställts är det tydligt att museet aldrig har haft så många besökare. Drygt 1,3 miljoner besökare tog sig till Vasamuseet under förra året. En ökning med 7,5 procent jämfört med 2014.
– Vi är självklart jätteglada för det här. Att så många vill besöka oss är fantastiskt. Personligen är jag också imponerad av personalen som har hanterat det här trycket samtidigt som museet klättrat till en niondeplats på TripAdvisor, säger Vasamuseets chef Lisa Månsson.

Rekordåret syns dessutom på flera kategorier. Skolklasserna har blivit fler och den lokala publiken har ökat under lågsäsongen. Men framförallt är det kryssningsfartygen som har bidragit till ökningen med resenärer från inte minst USA, Indien och Kina.
– Detta lovar mycket gott inför 2016. Vi jobbar dessutom hela tiden för att göra museet intressantare och bättre. Bland annat ska vi i år börja med gratis pedagogiska program för skolan, säger Lisa Månsson.

Turismen i Stockholm har gått upp över huvud taget både när det gäller nationella och internationella turister. Sammanlagt kom 1 312 494 besökare till Vasamuseet under 2015.

Kontaktpersoner:
Lisa Månsson, chef Vasamuseet
08-519 548 30
lisa.mansson@maritima.se

Joakim Johansson, kommunikatör
0455-35 93 53
joakim.johansson@maritima.se

Vasamuseet toppar hos TripAdvisor

Thu, 17 Sep 2015 14:22:00 +0200

TripAdvisor är världens största resesajt med över 200 miljoner recensioner. Bland annat kan medlemmarna sätta betyg på museer och besöksmål. Och nu har Vasamuseet röstats fram till en niondeplats bland världens främsta museer.
– Att det är besökarna själva som listar Vasamuseet så här högt är extra kul. Det betyder att vårt arbete med att göra museet till en attraktion i absolut världsklass ger resultat, säger biträdande museichefen Magnus Olofsson.

Samtliga museer som ligger före på listan är konstmuseer. Det innebär att Vasamuseet toppar bland världens kulturhistoriska museer. Vasamuseet är också det enda svenska museet som tagit sig in på listan som sammanlagt innehåller 25 museer från världens alla hörn.

Hon blir Vasamuseets nya chef

Fri, 26 Jun 2015 12:07:00 +0200

Lisa Månsson är disputerad i medicinsk vetenskap på Karolinska Institutet men har de senaste åren varit utställnings- och programchef på Tom Tits Experiment i Södertälje som är Sveriges största science center. Idag är hon tillförordnad vd där och i höst blir hon ny chef för Vasamuseet.
– Det känns jättespännande. Att bli chef för Vasamuseet är ett drömjobb för mig. Vasa är en unik tillgång inte bara för Sverige utan för hela världen, säger hon.

Hon beskriver sig själv som en person med en stark koppling till det maritima och med flera värdefulla erfarenheter att bidra med i sin kommande roll.
– En av mina styrkor är att jag i många år har jobbat med utställningar och vet hur man skapar intresse och engagemang för olika målgrupper, säger hon.

Enligt Lisa Månsson ska det bli både utmanande och roligt att ta sig an det maritima kulturarvets utveckling.
– Tillsammans med mina nya kollegor vill jag levandegöra utställningen, bredda målgrupperna och genom populärvetenskap skapa ett ännu större engagemang kring Vasas spännande maritima historia, säger hon.

Leif Grundberg som är överintendent och chef för Statens maritima museer är mycket glad över att kunna hälsa Lisa Månsson välkommen till Vasamuseet.
– Med sin forskarbakgrund, sina ledaregenskaper och erfarenheter från science center-världen kommer hon att kunna bidra med nya perspektiv och fortsatt utvecklande av Vasamuseet som attraktion och kulturarv i världsklass, säger han.

Kontaktpersoner:
Lisa Månsson
076-815 52 39

Linda Norberg, chef ekonomi- och personalavdelningen
0455-35 93 43
linda.norberg@maritima.se

Joakim Johansson, kommunikatör
0455-35 93 53
joakim.johansson@maritima.se

Vasamuseet är ett av Sveriges mest kända besöksmål för en internationell publik och tar årligen emot 1,2 miljoner besökare från världens alla hörn. Vasamuseet ingår tillsammans med Sjöhistoriska museet och Marinmuseum i myndigheten Statens maritima museer som har till uppgift att bevara, utveckla och bygga upp kunskap om det maritima kulturarvet.

Vasamuseet firar 25 år

Mon, 15 Jun 2015 12:13:00 +0200

Det var året när Hubbleteleskopet skickades upp i rymden, när världens första webbserver startades, när Margaret Thatcher avgick som premiärminister för Storbritannien och när de baltiska staterna blev självständiga. Det handlar om 1990 – året när det nya Vasamuseet öppnades på Djurgården i Stockholm.

Sedan dess har Vasamuseet blivit en självklar del av stadens siluett och ett lika självklart mål för många turister med fler än en miljon besökare om året. Museet ingår i Statens maritima museer tillsammans med Sjöhistoriska museet och Marinmuseum och firar alltså idag 25 år i sin nuvarande byggnad.
– Det har varit helt fantastiskt på många sätt. Dels för att skeppet fick en permanent byggnad, men det har också inneburit att vi har kunnat ta emot 23 miljoner besökare under den här perioden, säger museichefen Magnus Olofsson.

Vasamuseet är en unik konstruktion för ett unikt föremål, byggt över en gammal torrdocka från 1800-talet. Första stenen lades av Prins Bertil och tre år senare var det högtidligt när kungen invigde den nya museibyggnaden. Nu är det alltså dags att fira igen.
– Vi har bjudit in all personal som har jobbat i huset sedan 1990, plus alla våra vänner från olika håll. Ikväll blir det med andra ord fest i skeppshallen, säger Magnus Olofsson.

FAKTA:
Huset är ritat av arkitekterna Marianne Dahlbäck och Göran Månsson.
Byggnaden är på 14 000 kvadratmeter.
Skeppshallens höjd är 34 meter.
Museet har cirka 1,2 miljoner besökare per år.
50 procent kommer under högsäsongen i juni, juli och augusti.
Varje dag är 23 personer i tjänst enbart för att ta hand om besökarna.
Det sker 34 visningar varje dag.
Under högsäsongen serveras 300 000 köttbullar i restaurangen.
Det går också åt 24 000 koppar kaffe under samma period.
Vasamuseet är sedan 2009 miljöcertifierat enligt ISO 14001.

Hon blev Vasas 35:e miljonte besökare

Mon, 01 Jun 2015 13:42:00 +0200

Sedan Vasa visades upp för allmänheten första gången 1961 har besökare från jordens alla hörn kommit för att se det världsunika skeppet från 1600-talet. Idag klev så den 35:e miljonte besökaren in genom dörrarna. Det blev svenskättlingen Mimi Magnuson från Malibu i USA och hennes partner Bruce Nelson.

Båda två blev glatt överraskade när museichefen Magnus Olofsson kom fram och berättade nyheten för att sedan bjuda paret på en specialvisning ombord. Något som annars mest föräras kungligheter och statsrepresentanter.
– Jag är helt överväldigad och känner mig som dagens Vasaprinsessa. Detta är en sådan sak som bara händer en gång i livet, säger en upprymd Mimi Magnuson.

Hon och partnern förundrades över de intressanta träskulpturerna ombord och hur bevarat och välrestaurerat skeppet är trots fler hundra år på havets botten.
– Detta ska jag omedelbart dela på Facebook så att alla mina vänner där hemma får veta vad som har hänt. De kommer att önska att de var här, säger Mimi Magnuson med ett skratt.

Den 15 juni i år är det för övrigt 25 år sedan det nya Vasamuseet öppnades. Museet tillhör Statens maritima museer tillsammans med Sjöhistoriska museet och Marinmuseum.

Kontaktperson
Martina Siegrist Larsson
martina.siegrist.larsson@maritima.se
08-519 548 45

Skoklosters slott flyttar in på Vasamuseet

Fri, 29 May 2015 07:05:00 +0200

Han var modefreak, konstälskare, potentat och samlare av stora mått. Nu visar Skoklosters slott upp flera av Carl Gustaf Wrangels exotiska 1600-talsföremål på Vasamuseet

Från och med den 30 maj finns föremål från Skoklosters slott, från framförallt slottets byggherre Carl Gustaf Wrangel, att beskåda på Vasamuseet.
– Carl Gustaf Wrangel lade stora summor på att samla föremål från när och fjärran. I samlingarna finns bland annat glober från Amsterdam, italienska styltskor och en stridsklubba med ursprung i Nordamerika, säger Gösta Sandell, Skoklosters slott.

Föremålen speglar 1600-talets olika kulturer. De visar också att det var hög status bland rika européer att samla in och visa upp saker från fjärran länder för att förstå världen.
– Skokloster slott har en fantastisk samling med udda föremål i en spännande miljö. Vi såg möjligheten att med det här samarbetet krydda utställningen Samtidigt medan Skoklosters slott får en chans att visa upp sig för en större publik, säger Vasamuseets producent Ylva Lewenhaupt.

Utställningen Samtidigt handlar om vad som hände i världen under första hälften av 1600-talet, ungefär samtida med skeppet Vasa. Föremålen från Skoklosters slott kan ses till i början av januari 2016.

Fakta: Skoklosters slott

Besök ett av världens främsta barockslott i naturskön miljö vid Mälarens strand, nära Stockholm, Uppsala och Arlanda.
Skoklosters slott byggdes för greven och fältmarskalken Carl Gustaf Wrangel mellan 1654 och 1676. Slottet är internationellt känt för sina välbevarade magnifika miljöer med inredningar från 1600-talet och framåt. Skoklosters slott håller öppet under sommarmånaderna juni, juli och augusti samt helger i maj och september. Slottet håller öppet året runt för bokade grupper.

För mer information:
Vasamuseet
Ylva Lewenhaupt, utställningsproducent, ylva.lewenhaupt@maritima.se, tel 08-519 548 57
Martina Siegrist Larsson, informatör, martina.siegrist.larsson@maritima.se, tel 08-519 548 45

Skoklosters slott
Lotta Lindley, utställningsproducent, lotta.lindley@lsh.se, tel 08-402 30 57
Margareta Berglund Hamngren, pressansvarig, margareta.berglund@lsh.se, tel 08-402 3015

Bevara Vasa i tusen år - ny webb-tv-serie

Wed, 11 Feb 2015 10:29:00 +0100

Nu presenterar Vasamuseet en webb-tv-serie som berättar om arbetet med att bevara skeppet Vasa.

Kunskapen om bevarandet av skeppet och föremålen förbättras kontinuerligt genom forskning och erfarenhet. I de här filmerna berättar personal från Vasamuseets Skeppsenhet om några insatser vi gör för att bevara Vasa i tusen år.

Filmerna handlar om konserveringen av Vasa, det pågående bytet av Vasas bultar samt arbetet med att ta fram en ny stödkonstruktion.

Filmerna har producerats av Anders P Näsberg och Joakim Johansson på Statens maritima museers informationsenhet.

Överintendent Robert Olsson slutar efter nio framgångrika år

Fri, 30 Jan 2015 08:32:00 +0100

På fredag arbetar Robert Olsson sin sista dag som högsta chef för Vasamuseet, Sjöhistoriska museet i Stockholmoch Marinmuseum i Karlskrona, detta efter nio år som överintendent (motsvarande generaldirektör) för Statens maritima museer.

Robert kan summera en helt enastående resa och utveckling för de tre museerna och har varit en uppskattad chef som genomfört många stora förändringar och startat ett flertal framgångsrika samarbeten.

Bland annat

ökat Vasamuseets besöksantal med drygt 36 %, (från 892 892 besökare 2005 till 1 220 429 besökare 2014)
de tre museernas besöksantal sammanslaget ökat 45 % (från 1 168 892 besökare 2005 till 1 698 673 personer 2014)
myndighetens omsättning ökat från 187 miljoner 2005 till 271 miljoner förra året.
skapat en arbetsplatsvision, (nytt begrepp) som innehåller både värdegrund och verksamhetsvision, med en stark övertygelse om att de båda är beroende av varandra för att lyckas.
skapat ett nytt innovativt forskningssamarbete med Stockholms universitet, CEMAS, centrum för maritima studier,http://www.historia.su.se/cemas
första kulturarvsinstitutionen som skapade ett eget traineeprogram för att utveckla chefer och specialister
mottagit ubåten Neptun och skapat en helt ny besöksattraktion, en ubåtshall intill Marinmuseum i Karlskrona
byggt ut Vasamuseet för att kunna ta emot ännu fler besökare och minska köerna som ringlar långa en stor del av året.
första kulturarvsmyndigheten med ett miljöarbete som ISO-certifierats enligt ISO 1400
har skapat ett samverkansavtal mellan fack och arbetsgivare
har 10 män och 13 kvinnor i chefsgruppen.

Vill du komma i kontakt med Robert finns han på telefonnummer 08-519 549 99 eller 070-665 69 24.

Eller kontakta informatör Martina Siegrist Larsson 08- 519 548 45 om du har frågor eller vill ha bilder.

Right Livelihood-pristagare ombord på Vasa

Sun, 30 Nov 2014 19:14:00 +0100

I samband med utdelningen av årets Right Livelihood-pris fick pristagarna gå ombord på skeppet Vasa för en guidad specialtur. Något som i vanliga fall enbart erbjuds statschefer, marinchefer och Nobelpristagare.

De fem pristagarna 2014 är Alan Rusbridger, Asma Jahangir, Edward Snowden, Basil Fernando och Bill McKibben. Under besöket på Vasa representerades Edward Snowden av sin pappa Lonnie Snowden (mitten).

Pristagarna visades runt på skeppet av biträdande museichefen Magnus Olofsson.
– Jag är väldigt stolt över att ha Right Livelihood- pristagarna som gäster på museet. Vasa bär vittnesbörd om hur det kan gå om ingen höjer sin röst och säger ifrån. På många håll i världen är historien censurerad, men Right Livelihood-priset belönar dem som arbetar för mänskliga rättigheter, säger Magnus Olofsson.

På Vasa erbjuds annars bara statschefer, marinchefer och Nobelpristagare att gå ombord.

Högupplöst pressbild: http://www.mynewsdesk.com/se/vasamuseet/images/rig...

Mer information:
Joakim Johansson
0455-35 93 53
joakim.johansson@maritma.se

Vasamuseet breddar varumärket med ny kampanj

Mon, 10 Nov 2014 15:34:00 +0100

Nämn Vasamuseet och de flesta ser skeppet framför sig. Men museet innehåller också flera utställningar och har dessutom ett programutbud med bland annat teaterföreställningar, musikkvällar, föreläsningar och barnaktiviteter.

Med en ny kampanj för den tillfälliga utställningen "Samtidigt" satsar nu Vasamuseet på att nå nya besöksgrupper.
– Vårt mål är framförallt att locka människor som bor i Stockholmsregionen att komma tillbaka till museet. Helst regelbundet, förklarar Sofie Aspelin som är informationschef.

Satsningen är helt ny för Vasamuseet. Tidigare har alltid skeppet lyfts fram i större kampanjer, men nu ligger allt fokus på utställningen Samtidigt. Kampanjen är också mera omfattande än tidigare.
– Vi kör tevereklam, tidningsannonser, affischer i tunnelbanan och annonser i sociala medier, vilket är mycket för oss, säger hon.

Den nya utställningen och kampanjen är ytterligare ett steg i en långsiktig plan att bredda museets innehåll och varumärke.

Samarbetspartners
Reklambyrå - Booming
Filmproduktion - Velourfilm

Right Livelihood-pristagare ombord på Vasa

Thu, 05 Dec 2013 09:17:00 +0100

I samband med utdelningen av årets Right Livelihood-pris fick de fyra pristagarna Paul Walker, Raji Sourani, Denis Mukwege och Hans Herren gå ombord på Vasa.

- I Sverige kan vi prata fritt om både det förflutna och nuet, och till och med göra museum av ett historiskt fiasko. På många håll i världen är historien censurerad, men Right Livelihood-priset belönar dem som arbetar för mänskliga rättigheter. Vi är glada över att kunna välkomna årets fyra pristagare, säger museichef Marika Hedin

På Vasa erbjuds annars bara statschefer, marinchefer och Nobelpristagare gå ombord.

Mer information:
Jenny Rosenius
08-519 549 50
jenny.rosenius@maritima.se

Världsunik utställning på Vasamuseet

Wed, 20 Nov 2013 09:50:00 +0100

När Vasamuseets nya utställningshall invigs i december, blir det med en utställning som handlar om världen under Vasas tid. Utställningen är ovanlig eftersom den genomgående tar ett globalt perspektiv på 1600-talets händelser. Svenska och utländska historiker har bidragit med de berättelser som utställningen bygger på.

Historia berättas på många olika sätt, ofta med politiska förtecken och ofta för att förklara en upplevelse av samtiden hos den som berättar. I Samtidigt prövas ett nytt sätt att skapa den
grundläggande berättelsen om världen på Vasas tid. Utställningen saknar föremål och består av historiska berättelser som med hjälp av digital utställningsteknik visualiserar viktiga sammanhang, personer och fenomen. I en interaktiv del kan besökaren fotografera sig själv och presenteras sida vid sida på en karta intill personer från 1600-talet. Kartan går även att hitta på Vasamuseets hemsida.

- Vi berättar i korta ordalag om olika historiska händelser. Det är fragment som ger en inblick i en dynamisk tid, 1600-1650. Med alla de möjligheter som dagens teknik innebär, erbjuder vi besökarna att sätta sig själva och sitt eget lands historia i relation till den svenska historien om Vasa, säger utställningsproducent Monika Frelin.

Att museer ska berätta och gestalta trovärdiga, angelägna berättelser är något Vasamuseet alltid hållit högt. Samtidigt är kunskap föränderlig, formad av sin samtid och geografiska plats. I Sverige är vi vana vid att historiker från Europa och Nordamerika skriver ”världens historia”. Det är ett historieberättande som utgår från idén om 1600-talet som inledningen till Europas världsdominans av handel och politik.

- Det blir lätt en snäv syn på världens historia, som vi vill bredda med denna utställning. Berättelser från länder med olika styrelseskick innebär också att historien anpassas till dagens politiska
situation. Tillsammans bildar alla dessa berättelser en mosaik över 1600-talet, en historia som inte alltid blir så bekväm, enkel och strömlinjeformad, säger museichef Marika Hedin.

Välkommen till pressfrukost 28 november kl 09.30 på Vasamuseet.
Vi bjuder på frukost från kl 9.15.

På plats finns:
Monika Frelin, utställningsproducent, Vasamuseet
Marika Hedin, museichef, Vasamuseet
Vanja Knocke, projektledare, Statens fastighetsverk
Anmälan görs till mathias.andersson@maritima.se

För mer information:

Monika Frelin, utställningsproducent
Tel: 08-519 549 15
Mobil: 0767-24 91 58
monika.frelin@maritima.se

Mathias Andersson, verksamhetsutvecklare
Tel: 08-519 548 79
Mobil: 070-509 48 79
mathias.andersson@maritima.se

Jenny Rosenius, redaktör
Tel: 08-519 549 50
Mobil: 070-819 51 55
jenny.rosenius@maritima.se

Vasamuseets vänners pris 2013 tilldelas Kari Tarkiainen och Ülle Tarkiainen

Tue, 05 Nov 2013 09:48:00 +0100

I juni 1561 övertog Sverige staden Reval, nuvarande Tallinn, med omgivande
landsbygd vid Finska vikens södra kust. Inträdet på den baltiska scenen betydde
början på Sveriges stormaktstid. Den svenska tiden i Estland varade i 149 år
och tiden av svenskt välde har lämnat efter sig såväl synliga som osynliga band
mellan Estland och det forna moderlandet. Ändå är områdets svenska historia
relativt okänd i dagens Sverige och Finland. Provinsen bortom havet är
den första heltäckande presentationen av Estlands svenska tid för en svensk
publik. Läsaren kommer närmare Sveriges och Estlands gemensamma historiska
rötter och får en större förståelse för människor och händelser på skeppet
Vasas tid.

Fil dr Kari Tarkiainen är född 1938 och var tidigare Finlands riksarkivarie. Fil dr Ülle Tarkiainen är
född 1957 och verksam vid universitetet i Tartu, Estland.

Vasamuseets vänners pris om 35 000 kronor delas ut av föreningen Vasamuseets
vänner på Gustav Adolfsdagen som högtidlighålls årligen på Vasamuseet den 6 november.

För mer information:
Martina Siegrist Larsson, informatör, martina.siegrist.larsson@maritima.se, 08-519 548 45
Jenny Rosenius, redaktör, jenny.rosenius@maritima.se, 08-519 549 50

Vasamuseet nyöppnar efter sex veckors stängning

Tue, 30 Apr 2013 09:42:00 +0200

Efter sex stängda veckor nyöppnar Vasamuseet för besökare. Onsdag 1 maj slås portarna åter upp till världens mest besökta maritima museum.

- Det känns bra att nyöppna lagom till högsäsongen då vi väntar oss stora mängder besökare, säger museichef Marika Hedin.

I september 2011 togs det första spadtaget för Vasamuseets utbyggnad, som bland annat rymmer en ny entré och butik. Under våren har museet varit stängt för byggets slutetapp, men i morgon 1 maj öppnar museet åter för besökare.

- Det har varit sex intensiva veckor. För ett museum som är öppet under nästan alla årets dagar känns det ovant att hålla stängt, säger Marika Hedin.

Under stängningen har en rad arbeten pågått bakom kulisserna, för att bevara skeppet och säkerställa Vasamuseet som ett besöksmål i världsklass. Museets personal har passat på att städa Vasa och några skulpturer som under en tid legat i museets magasin har åter monterats på skeppet.

- Vasa är ett pussel som aldrig blir färdigt, ett ständigt pågående projekt, säger Magnus Olofsson, chef för Skeppsenheten vid museet.

Dessutom har man passat på att omarbeta en av museets populäraste utställningar, "Livet ombord". Museets konservatorer har i utställningen sett över samtliga föremål som nu lyfts fram bättre i nya montrar med större tillgänglighet.

Arbetet med att förbättra museet kommer fortsätta även efter nyöppnandet. Senare i år får vi bland annat se en ny matsäckshörna, en renoverad restaurang och en ny utställningshall.

- Det blir ett spännande år med massor av nyheter, säger Marika Hedin. Välkommen tillbaka!

Mer pressbilder: www.vasamuseet.se/bilder

Mer information:
Marika Hedin, museichef
vasamuseet@maritima.se
08-519 548 00

Martina Siegrist Larsson, informatör
martina.siegrist.larsson@maritima.se
08-519 548 45

Vasamuseet stängt för ombyggnad i sex veckor

Thu, 14 Mar 2013 14:00:00 +0100

Den nya tillbyggnaden kommer att rymma en hall för tillfälliga utställningar, ny butik, serviceutrymmen för publik och en ny entréhall som ska ge ökat utrymme för besöksgrupperna.

- I det ombyggda Vasamuseet kommer vi att kunna välkomna fler besökare, och vi öppnar upp fler platser nära skeppet. I den nya hallen kan vi dessutom fördjupa och bredda berättelsen om Vasa och hennes tid, säger Vasamuseets chef Marika Hedin.

Tillbyggnadens utseende har fått största möjliga samstämmighet med det befintliga museet, och har drivits av ursprungsarkitekterna Göran Månsson och Marianne Dahlbäck med stöd av Berg Arkitektkontor. I den nya butiken och entrén har arkitekterna valt stora fönsterpartier för att få in mycket ljus, till skillnad från det befintliga museet där mängden dagsljus begränsas av den ljusnivå som skeppet tål.

Onsdagen den 1 maj slår Vasamuseet upp portarna igen.
Välkomna tillbaka!

För mer information:

Martina Siegrist Larsson, informatör:
martina.siegrist.larsson@maritima.se
08-519 548 45

Barbro Eriksson, publikchef:
barbro.eriksson@maritima.se
08-519 558 29

Ny stöttning ska säkra Vasas framtid

Mon, 17 Dec 2012 07:00:00 +0100

Det är nu klart att ett nytt stödsystem för Vasa ska tas fram. Formas, Vinnova och Vetenskapsrådet har tillsammans gått in med sex miljoner kronor till forskning som ska resultera i den bästa lösningen för skeppets stöttning. Bland annat ska man kartlägga hur träet och skeppet som struktur förändras över tid. År 2016 kommer underlaget för en ny design av ett stödsystem vara färdigt och själva byggandet ta vid.

Vasa har länge varit i behov av förbättrad stöttning. Museets timmermän har under flera år sett att skeppstimret deformeras under sin egen tyngd. Regelbundna mätningar visar att hela skeppet gradvis ändrar läge. Träet är dessutom kemiskt nedbrutet och kraftigt försvagat. Dagens stödvagga är
undermålig med tanke på skeppets kondition.

- Det är absolut nödvändigt att Vasa får en ny stöttning om skeppet ska hålla för framtiden. Hållfastheten i Vasas trä är ungefär hälften av den som finns i färsk ek. På vissa ställen är träet ännu svagare. Vi vet att skrovet behöver stöttas på ett bättre sätt och nu ska vi ta reda på hur. Vi måste få
bättre kunskap om Vasas trä och undersöka hur vi ska kunna bära upp den komplicerade struktur som skeppet är. Våra finansiärer och samarbetspartners gör detta möjligt, säger Magnus Olofsson, chef för Vasaenheten.

Vasa är ett av Sveriges mest kända museiföremål och ett av världens mest omtalade vrak. Från hela världen kommer över en miljon besökare varje år för att beskåda skeppet på Vasamuseet, som är en del av Statens maritima museer.

Idag står Vasa uppställd på den konstruktion som byggdes på 1960-talet efter bärgningen. Det är en enkel konstruktion där skeppet står på kölblock med stöttning längs vardera sidan skrovet, ungefär som man stöttar en vanlig segelbåt. Vissa förbättringar har under årens lopp gjorts, men inte
tillräckliga.

- Vi är världens mest besökta maritima museum och det vill vi fortsätta vara, säger Vasamuseets chef Marika Hedin. Vi behöver ta hand om Vasa, och en ny stödstruktur är en viktig del i bevarandearbetet. Kommande generationer ska också få chansen att uppleva detta magnifika skepp.

Det tvärvetenskapliga forskningsprojektet ”Stötta Vasa” bedrivs av Vasamuseet i samarbete med Ångströmlaboratoriet vid Uppsala universitet och pågår 2012-2016. Därefter tar bygget av det nya stödsystemet vid. Huvudfinansiärer är Formas, VINNOVA och Vetenskapsrådet som tillsammans bidrar med sex miljoner kronor. Uppsala universitet och Statens maritima museer
har också gått in projektet med sammanlagt 4,4 miljoner kronor.

För mer information:
Magnus Olofsson, chef Vasaenheten:
magnus.olofsson@maritima.se tel 08-519 548 63
Marika Hedin, museichef:
marika.hedin@maritima.se tel 08-519 548 28
Jenny Rosenius, redaktör informationsenheten:
jenny.rosenius@maritima.se tel 08-519 549 50

Stötta Vasa - frågor och svar

Fri, 14 Dec 2012 08:55:00 +0100

Vasamuseet bäst i information och kommunikation

Tue, 04 Dec 2012 14:37:00 +0100

Vasamuseet vann årets S:t Julianpris i kategorin ”Tillgänglig information och kommunikation” i hård konkurrens med Liljevalchs och Funka Nu AB med motiveringen: ”Vasamuseet tjänar som inspiration och utgör ett gott exempel som ett museum för alla. Museet har utvecklat information, kommunikation och samspel med besökande för att dessa ska kunna tillgodogöra sig och uppleva museets utställningar oberoende besökandens funktionsförmåga”.

- Vi har arbetat medvetet i flera år för att tillgängliggöra all information, därför är vi väldigt stolta och glada över priset, säger Vasamuseets chef Marika Hedin.

Några exempel på hur Vasamuseet - en del av Statens maritima museer - arbetar med sin tillgänglighet är att museets hemsida går att läsa på över 35 språk, att det finns en lättläst och en talad webb och att det har tagits fram särskilda Blissymboler som är viktiga för att förstå Vasa.

På museet går det att boka visning på teckenspråk och det tillhandahålls även guider på punktskrift på flera språk. I undervisningen arbetar Vasamuseet kompletterande och strukturerat med Skype för att nå barn som har svårt att själva komma till museet. Dessutom har ett samarbete i flera år pågått med Astrid Lindgrens barnsjukhus där museets pedagoger besöker barn i sjukhusmiljö.

Vasamuseets pedagoger arbetar med barn och ungdomar med olika typer av funktionsnedsättning och använder sig i sin undervisning av det så kallade salutogena perspektivet – en metod och grundidé där man utgår från det som fungerar. För ett par år sedan byggde Vasamuseet också ett särskilt pedagogiskt rum - Alla ombord! - utformat för att fungera för alla barn.

S:t Julianpriset är Stockholms stads pris för att belöna och att uppmärksamma dem som aktivt arbetar för att alla – med eller utan funktionshinder – ska kunna delta i samhället på lika villkor.

Högupplöst bild: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasamuseet/image/view/vasamuseet-i-vinterskrud-167858

För mer information:

Torbjörn Ågren, Pedagogiska enheten:
torbjorn.agren@maritima.se
tel 08-519 558 12

Martina Siegrist Larsson, Informationsenheten:
martina.siegrist.larsson@maritima.se
tel 08-519 548 45

Gustav Adolf-pris till Kristiina Savin

Wed, 07 Nov 2012 13:04:00 +0100

Idéhistorikern Kristiina Savin har tilldelats årets Gustav Adolf-pris för sin bok Klädnader: lycka, olycka och risk i det tidigmoderna Sverige. I sin avhandling studerar hon frågor om lycka, olycka och risk i 1600-talets Sverige och människornas förhållande till ödet.

Tvärtemot vad som tidigare hävdats var det inte alls okej att skylla på Gud så fort en olycka drabbade. I en värld där människan var utsatt för fru Fortunas nycker gällde det istället att lära sig hantera lycka och olycka. Genom att använda ett omfattande, men tidigare outnyttjat källmaterial visar Savin hur riskhantering kunde se ut innan den vetenskapliga revolutionen gett människan en känsla av att behärska sin värld. Lyckans växlingar förklarades med hänvisning till en allsmäktig Gud, som ville straffa, varna eller visa barmhärtighet.

Gustav Adolf-priset om 35 000 kronor delas ut av Vasamuseets vänner på Gustav Adolf-dagen som hålls varje år den 6 november.

Fil dr Kristiina Savin är född 1973 och verksam vid Lunds universitet.

För mer information:
Jenny Rosenius, jenny.rosenius@maritima.se, 08-519 549 50
Martina Siegrist Larsson, martina.siegrist.larsson@maritima.se, 08-519 548 45

Vasa - sommarens höjdpunkt för Adam 7 år och museets 20 miljonte besökare

Wed, 04 Jul 2012 09:57:00 +0200

- Det här är min turdag! Det bästa är att Vasa är på riktigt och att jag fick gå ombord, säger Adam. Synd bara om min storebror som valde att gå med mamma på stan istället för att följa med hit just idag…

Vasamuseet invigdes för 22 år sedan och dimensionerades för 600 000 årliga besökare - en rejäl felbedömning. Idag är Vasamuseet Skandinaviens mest populära museum med 1,2 miljoner besökare per år. 2012 ser enligt prognoserna ut att bli ytterligare ett rekordår. En utbyggnad av museet pågår för att möta den ökande publiktillströmningen.

För mer information:
Jenny Rosenius, redaktör
08-519 549 50
jenny.rosenius@maritima.se

Mathias Andersson, marknadsförare
08-519 548 79
mathias.andersson@maritima.se

Så snett är skeppet Vasa

Mon, 11 Jun 2012 14:39:00 +0200

Timmermännen som byggde Vasa kom från Holland och Sverige och arbetade med tumstockar med olika mått. Det är en av förklaringarna till att Vasa är så asymmetrisk till sin konstruktion.

Det stora dokumentations- och mätningsprojektet av Vasas timmer som pågått under fyra års tid är nu färdigt och äntligen finns en digital tredimensionell bild av Vasa. Hela skeppet har mätts upp med en avancerad digital metod där över 80 000 punkter i detalj berättar om Vasas inre hemligheter.

En överraskning som kom fram var hur pass asymmetriskt byggd Vasa faktiskt är. Bland annat ser man att skeppet lutar mer än man trott och att kanonportarna sitter mer ojämnt än man förväntat sig på babord respektive styrbords sida.

När Vasa byggdes fanns ingen ritning att gå efter, så det var svårt att trimma skeppet. En annan förklaring till skevheterna, är att snickarnas tumstockar helt enkelt hade olika mått. Timmermännen kom från Sverige och från Holland. En svensk fot och en holländsk fot skiljde sig och bygglagen hade olika lösningar för olika problem.

- Vi visste att det var skillnader mellan babord och styrbord men att det var så stora skillnader visste vi inte. De fakta som kommer fram väcker nya frågor och påminner oss om att Vasa är ett projekt i ständig förändring, säger Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker.

Inget annat skepp i världen har mätts upp med en så stor detaljnivå. Mätmetoden som är unik kommer sannolikt att bli världsledande för andra forskare. Det stora dokumentationsarbetet blir också avgörande för hur den nya stödkonstruktion som håller på att tas fram ska se ut, som bättre ska stötta Vasa i framtiden.

Mer information:

Fred Hocker, forskningsledare:
fred.hocker@maritima.se
08-519 548 06
0705-30 48 06

Jenny Rosenius, redaktör:
jenny.rosenius@maritima.se
08-519 549 50
0708-19 51 55

Välkommen till lansering av boken Under däck – Mary Rose - Vasa - Kronan

Wed, 14 Mar 2012 12:54:00 +0100

Tid: Torsdagen den 29 mars klockan 16.00-17.00.
Plats: Vasamuseet, Djurgården, Stockholm.

Välkommen till lansering av boken Under däck – Mary Rose - Vasa - Kronan.

Under däck handlar om liv och död, strapatser och människoöden på tre berömda skepp.

Kung Henrik VIII:s mäktiga skepp Mary Rose förliste när det avvärjde ett franskt försök att invadera England 1545. Vasa sjönk i Stockholms hamn på sin jungfruresa 1628. Regalskeppet Kronan exploderade under ett av Östersjöns största sjöslag 1676. Alla tre skeppen har bärgats i modern tid – och en värld från det förflutna stiger till ytan.

I boken som är inbunden och rikt illustrerad får läsaren på 212 sidor följa livet ombord på de tre skeppen. Doft av tjära, stank från hålskepp och otvättade män och avbruten sömn på hårda däck. Storm eller stiltje, råkyla eller pressande hetta. Strid, skräck, sjukdom och död. Detta var villkoren för sjöfolk och soldater under 1500- och 1600-talen.

Både de sjukdomar som förekom ombord och tidens läkekonst presenteras på ett fascinerande och ingående sätt.

Författaren Katarina Villner har arbetat på Vasamuseet och forskat om läkekonsten ombord på dåtidens seglande örlogsskepp. Hon har varit informationschef för Statens maritima museer där Vasamuseet och Sjöhistoriska museet i Stockholm och Marinmuseum i Karlskrona ingår.

Under däck ges ut av Medströms Bokförlag, som även stått bakom jubileumsboken om Vasa (2011), skriven av Fred Hocker, och det stora standardverket Svenska sjöslag (2009) av Lars Ericson Wolke och Martin Hårdstedt.

O s a senast 22 mars till inbjudan.vasa@maritima.se.
Vi bjuder på lättare förfriskningar.

Tre sjunkna skepp - ny utställning!

Mon, 13 Feb 2012 11:54:00 +0100

Det engelska krigsskeppet Mary Rose sjönk 1545. De svenska örlogsskeppen Vasa och Kronan sjönk 1628 respektive 1676. I en tillfällig utställning visar Vasamuseet originalföremål från de tre skeppen,varav några visas för första gången.

- Vi söker likheter, skillnader, överraskningar och mysterier, och framför allt individerna bakom. Vi har samlat föremål som visar fysiska spår av människorna som fanns med ombord på dessa tre skepp, deras personliga vardagssaker och ting som ger känslan av deras närvaro. Det är föremål som leder till fantasi och associationer, säger utställningsproducent Ylva Lewenhaupt.

Mynt, fröer, tobak, ingefära, sprit, kläder, ett litet månur, en syfilisspruta, men också mänskliga kvarlevor är några av de totalt cirka 75 originalföremål som ställs ut.

Utställningen ”Tre sjunkna skepp” pågår 16 februari-30 april 2012.

För mer information:

Ylva Lewenhaupt
Tel: 08-519 548 57
ylva.lewenhaupt@maritima.se

Jenny Rosenius
Tel: 08-519 549 50
jenny.rosenius@maritima.se

Sandvik och Vasamuseet finalister i Swedish Arts and Business Awards 2011

Wed, 01 Feb 2012 20:25:00 +0100

Samarbetet, som vuxit fram ur en diskussion rörande vilket material som bäst skulle kunna ersätta de bultar som långsamt vittrade sönder i Vasa, är ett av tre finalistbidrag i tävlingen som syftar till att främja ett närmare samarbete mellan kultur och näringsliv. Vinnaren kommer att presenteras vid en prisutdelningsceremoni i Göteborg den 22 mars.

– Vi är glada över att samarbetet blivit uppmärksammat. Det är roligt när man hittar ett projekt som är så värdefullt för bägge parter. För Vasamuseet är bevarandearbetet en ständig utmaning. Med Sandviks hjälp har vi kommit en bit på väg mot målet, att bevara Vasa i över 1 000 år, säger Marika Hedin, chef för Vasamuseet, som får medhåll av Jonas Gustavsson, VD Sandvik Materials Technology:

– Det här var ett mycket glädjande besked. Vi har hela tiden tyckt att vårt samarbete med Vasamuseet varit något utöver det vanliga, och att få det bekräftat i form av en finalplats i Swedish Arts and Business Awards känns fantastiskt.

Att samarbetet varit så framgångsrikt beror, enligt Sandvik Materials Technologys forskningsdirektör Olle Wijk, mycket på att parterna, de ytliga skillnaderna till trots, uppvisar stora likheter, inte minst i hur man ser till möjligheterna snarare än problemen:

– Det finns inte något motsatsförhållande mellan världsledande forskning inom metallurgi och kultur. Allt som krävs är öppna sinnen och viljan att se bortom de traditionella lösningarna för att hitta samarbetsmöjligheterna; i vårt fall ledde det fram till världens kanske mest exklusiva testanläggning för avancerade material.

Såväl Vasamuseet som Sandvik ser med spänd förväntan fram emot den 22 mars.

– Vi känner en försiktig optimism inför finalen i Göteborg, men oavsett utgången är jag mycket stolt över såväl finalplatsen som vårt samarbete med Vasamuseet, avslutar Jonas Gustavsson.

Juryns motivering till nomineringen:

”Projektet ger ett utmärkt exempel på kombinationen mellan gårdagens tekniska spetskompetens och dagens. Ett unikt långsiktigt samarbete mellan ett av Sveriges mest anrika verkstadsföretag och Sveriges kulturhistoriska nationalskatt.” (Källa: Kultur och Näringsliv)

Kontaktpersoner Vasamuseet:

Mathias Andersson, Head of Marketing, Vasa Museum
mathias.andersson@maritima.se, +46 70 509 48 79

Marika Hedin, Museum Director, Vasa Museum
marika.hedin@maritima.se, +46 70 841 89 19

Kontaktperson Sandvik:

Lena Berg, Head of Communication, Sandvik Materials Technology
lena.berg@sandvik.com, +46 70 633 83 08

Rekordår för Vasamuseet

Tue, 03 Jan 2012 11:48:00 +0100

- Jubileet har uppmärksammats stort både i Sverige och utomlands. Många svenskar har hört av sig med egna minnen av ögonblicket då Vasa bröt vattenytan 24 april 1961. Vasabärgningen har en särskild plats i många människors familjehistoria. Under jubileumsmånaden april hade vi en ökning av besökare till museet med nära 30 procent jämfört med 2010. Nu bygger vi ut museet, vilket verkligen behövs, säger museichef Marika Hedin.

När den nya tillbyggnaden står klar 2013 kommer Vasamuseet kunna rymma
2 000 besökare samtidigt, att jämföra med dagens 1 600. Utöver ny entréfunktion kommer det finnas större möjlighet till tillfälliga utställningar och en mer funktionell museibutik.

Just nu sjuder museet av akiviteter för jullovslediga barn som bland annat kan få prova på att sätta segel och styra Vasa.

För mer information:
Marika Hedin, 08-519 548 28, marika.hedin@maritima.se
Jenny Rosenius, 08-519 549 50, jenny.rosenius@maritima.se

Carl-Johan Eberstein svensk mästare i bräde

Wed, 21 Dec 2011 11:36:00 +0100

Finalen i Svenskt bräde stod i år mellan den tidigare mästaren Carl-Johan Eberstein från Stockholm och fjolårstrean Kjell Zakrisson från Västra Frölunda. Som vanligt bjöds på en hisnande match som inte var avgjord förrän de sista tärningarna var slagna.

Matchen inleddes försiktigt med ett hemspel för Carl-Johan men i redan andra partiet ökade Kjell trycket och slog ut två av Carl-Johans brickor när det bara fanns två platser att ta sig in på. Men Carl-Johan slog en lyckosam 5, 3 och gav sig då in på ett sprängförsök som Kjell i sin tur klarade sig ur genom att slå sexor all och sedan göra Carl-Johan jan.

I de två följande partierna lyckades ingen av spelarna koppla greppet utan de tog vardera ett poäng via hemspel. Inför sista partiet hade sålunda Kjell en ledning på tre poäng, och om han hade lyckats undvika att bli jan skulle han ha blivit svensk mästare och fått en vasakanon med sig hem. Men som så ofta i bräde är en stark position ingen garanti för seger utan Carl-Johan lyckades bygga en barriär som ställde till stora problem för Kjell.

SM i Svenskt bräde hölls 3-4 december för sextonde gången och samlade 32 deltagare i olika åldrar från hela Sverige.

Fakta: När Vasa sommaren 1628 rustades för sin jungfruresa var det inte bara kanoner och barlast som bars ombord, utan även besättningens personliga tillhörigheter. Vid bärgningen 1961 hittades ett brädspel gjort av ask och ek med brickor av lönn och päronträ. 1996 bildades Vasamuseets brädspelsvänner och varje år anordnas SM i bräde invid skeppet. Svenskt bräde har en egen vokabulär som gett upphov till vardagliga uttryck, till exempel ”komma på kant med någon”, ”han blev brädad” och ”vilken sinkadus”.

Resultat 2011:
1a Carl-Johan Eberstein, Stockholm
2a Kjell Zackrisson, Västra Frölunda
3a Kaj Jakobsson, Lidingö

Nobelpristagarna gick ombord på Vasa

Tue, 13 Dec 2011 08:10:00 +0100

– Vanligtvis förlänas endast stats- och marinchefer äran att gå ombord. Men nobelpristagarna är också självklara eftersom Vasamuseet satsar mycket på ny forskning, säger museichef Marika Hedin.

Gustav Adolf-pris till Stefano Fogelberg Rota

Wed, 09 Nov 2011 10:26:00 +0100

Stefano Fogelberg Rota har tilldelats årets Gustav Adolf-pris för sin bok Poesins drottning - Christina av Sverige och de italienska akademierna. Boken ger en nydanande skildring av drottning Kristina och hennes relation till poesin i Italien - och den italienska poesins relation till Kristina.

Den svenska drottningens betydelse för den italienska litteraturen är för många svenskar okänd. Men i Rom bildade hon en Kunglig Akademi som kom att få ett varaktigt inflytande på den italienska kulturens utveckling. Hennes insatser i Italien gjorde henne till poesins självklara drottning. Genom att beskydda några utvalda poeter kom Kristina bland annat att uppmuntra en litterär rörelse bort från det komplicerade bildspråk som kännetecknar barockens poesi. Hon blev dessa poeters hjältinna och hennes tid i Italien kallades ”drottningens sekel”.

Gustav Adolf-priset om 35 000 kronor delas ut av Vasamuseets vänner på Gustav Adolf-dagen som hålls varje år den 6 november. Fogelberg Rota fördjupar kunskaperna om Vasas tid, och visar hur Kristina fortsatte att ses som en drottning trots att hon lämnat den svenska tronen.

Stefano Fogelberg Rota är litteraturvetare och författare. Han har arbetat som lärare i litteraturvetenskap både vid Stockholms universitet och Lumsa-universitetet i Rom.

För mer information:
Jenny Rosenius, jenny.rosenius@maritima.se, 08-519 549 50

Strid! - ny utställning på Vasamuseet

Tue, 01 Nov 2011 09:12:00 +0100

Den 4 november öppnar Vasamuseets nya utställning ”Strid!”. Vasa var en mäktig krigsmaskin, men hon fick aldrig visa upp sina muskler. Vad hade hänt om Vasa fortsatt sin resa? Vilka vapen hade använts? Vad hade soldaterna upplevt? Panik, skräck, stolthet, trötthet? Underdånigheten gentemot befälhavarna var total. Att trotsa en order kunde leda till dödsstraff.

Sjöstrider beskrivs ofta som taktik och strategi. På marinmåleri från 1600-talet är kriget till havs mest vackert: ståtliga skepp, böljande vågor och slöjor av dimma och rök. I Vasamuseets nya utställning Strid! har man istället tagit avstamp i soldaterna. Besökaren följer undersåtarnas väg och får uppleva hur det kunde vara före, under och efter en sjöstrid.

- Vi vill visa krig på ett sätt som sällan görs. Vi vill förmedla känslorna som kan ha präglat de sjömän och soldater som var med i en sjöstrid på 1600-talet, berättar utställningsproducenterna Johanna Haverlind och Carina Karonen.

I utställningen möts befäl och soldater genom de befallningar som styrde manskapet. Fienden känns närvarande och det korta avståndet mellan liv och död tydliggörs. Spåren efter vapenbruk och kroppar och undersåtarnas rörelser genom striden bara anas. Ett mörker ackompanjerat av dova hjärtslag kapslar var trettionde minut in besökaren i en ännu starkare känsla av skräck och kaos.

Gustav II Adolf lät bygga en rad regalskepp och ett antal mindre örlogsskepp på 1600-talet. Kontroll över hav och hamnar skulle göra Sverige stort och mäktigt – och rikt. Vasa var det största och starkaste skeppet, med sina 48 kanoner om 24 pund. Men Vasa hann aldrig skrämma fienden. En kraftig vind gjorde att hon kantrade och sjönk på sin jungfrufärd i Stockholms hamn, efter bara 1300 meter. Efter 333 år bärgades hon 1961. Den nya utställningen Strid! är också en del i bärgningsjubileet som pågår på museet hela året.

För mer information:
Carina Karonen, utställningsproducent: 070-841 90 71, carina.karonen@maritima.se
Martina Siegrist Larsson, informatör: 08-519 548 45, martina.siegrist.larsson@maritima.se

Nu påbörjas Vasamuseets om- och tillbyggnad

Mon, 12 Sep 2011 08:00:00 +0200

När Vasamuseet byggdes för 20 år sedan dimensionerades museet för
600 000-700 000 besökare per år. Sedan öppnandet 1990 har museets besökssiffra stigit och ligger de senaste åren på över 1,1 miljon. En tillbyggnad kommer ge möjlighet att ta hand om det ökade publiktrycket.

- Vasamuseet är en av Sveriges främsta besöksattraktioner för utlandsturisterna. Det är viktigt att satsningar görs för att museet ska hålla fortsatt hög kvalitet och kunna vara en del i stockholmsregionens utveckling. Museet är också ett bra exempel på hur intresset för vårt kulturarv kan väckas hos många barn och unga, säger kulturminister Lena Adelsohn Liljeroth.

Ursprungsarkitekter bakom ny gestaltning

Statens fastighetsverk har tillsammans med Statens maritima museer arbetat fram förslaget till den nya byggnaden som kommer att bli på ca 1 600 kvm i ett plan. För att tillbyggnaden ska ha största möjliga samstämmighet med det befintliga museet, har arkitektuppdraget gått till ursprungsarkitekterna Göran Månsson och Marianne Dahlbäck med stöd av Berg Arkitektkontor.

- Eftersom Vasamuseet redan har ett starkt uttryck, en unik och uppskattad arkitektur, har tillbyggnaden fått en mer lågmäld form. Månsson Dahlbäck har ritat en byggnad som löser många viktiga funktionsbehov på ett estetiskt tilltalande sätt. Det är glädjande att tillbyggnaden - som kommer att göra ett fantastiskt museum ännu bättre - nu är igång, säger Thomas Norell, generaldirektör för Statens fastighetsverk.

Tillbyggnadens fasad kommer att kläs med träpanel, behandlad med slamfärg och trätjära huvudsakligen i rött och svart. Färgsättningen ansluter till det befintliga museets kulörer inspirerade av äldre träbåtars mustiga färger.

Ett mer funktionellt och tillgängligt museum

Den nya byggnaden kommer att rymma en hall för tillfälliga utställningar, ny butik, serviceutrymmen för publik och en ny entréhall med bättre utrymme för besöksgrupper – allt med bättre tillgänglighet för att tillmötesgå alla besökare oavsett funktionsmöjligheter.

- Den här dagen är efterlängtad, behovet av en utbyggnad är stor. Våra besökare är mycket nöjda, men under högsäsong blir det trångt. I framtiden kommer vi att kunna möta publiktrycket bättre, säger Robert Olsson, chef för Statens maritima museer där Vasamuseet ingår.

Kortfakta

Vasamuseet byggdes under det sena 1980-talet efter en öppen nordisk arkitekttävling. Byggnaden har uppmärksammats internationellt och blivit ett landmärke i Stockholm. Göran Månsson och Marianne Dahlbäck har anlitats för utformningen av om- och tillbyggnaden, som kommer att stå klar under 2013.

För mer information:

Robert Olsson, överintendent Statens maritima museer
08 519 549 99, robert.olsson@maritima.se

Marika Hedin, chef Vasamuseet
08 519 548 28, marika.hedin@maritima.se

Martina Siegrist Larsson, informatör Statens maritima museer
08 519 548 45, martina.siegrist.larsson@maritima.se

Vanja Knocke, projektledare Statens fastighetsverk
08 696 74 11, vanja.knocke@sfv.se

Åsa Carlberg, pressekreterare Statens fastighetsverk
08 696 76 00, asa.carlberg@sfv.se

Pressbilder:

www.sfv.se eller www.vasamuseet.se/bilder

Välkommen på pressfrukost - Första spadtaget för Vasamuseets utbyggnad

Tue, 06 Sep 2011 06:00:00 +0200

När Vasamuseet, Sveriges största turistmagnet, stod klart 1990 räknade museet med att ta emot 600 000 besökare per år. Publiktrycket visade sig snabbt vara betydligt större. Förra året köade 1,1 miljoner till museet för att ta del av skeppets historia. Behovet av att bygga till Vasamuseet är därför stort. Statens fastighetsverk och Vasamuseet – som är en del av Statens maritima museer – har tillsammans arbetat fram förslaget till den nya byggnaden.

Varmt välkommen att ta del av planerna och att bevittna första spadtaget!

Träffa från Vasamuseet: Robert Olsson, överintendent och Marika Hedin, museichef
Träffa från SFV: Thomas Norell, generaldirektör och Vanja Knocke, projektledare

TID: Måndag 12 september kl 09.00. Frukost serveras från kl 08.30

PLATS: Lilla filmsalen, Vasamuseet i Stockholm

OSA senast 9/11 till martina.siegrist.larsson@maritima.se, tel 08-519 548 45

Jubileumsbok om Vasa – Välkommen på seminarium, mingel och bokpresentation

Fri, 20 May 2011 15:11:00 +0200

Tid: Måndagen den 30 maj klockan 17.00-19.00.
Plats: Vasamuseet, Djurgården, Stockholm.

Välkommen på seminarium, mingel och presentation av ny bok om Vasa.

Vad är egentligen ny kunskap om Vasa?
Myter och missuppfattningar om skeppet.
Om Nederländerna och en glömd relation.
Bilder av Vasa – så har du aldrig sett henne förut!
Vasas återstående gåtor.

Till 50-årsjubileet av bärgningen har Vasamuseet tagit fram en enormt påkostad bok i samarbete med Medströms Bokförlag. Unika fotograferingar och historiska rekonstruktioner har gjorts speciellt för boken. Följ katastrofen minut för minut inifrån skeppet, men också bygget och bärgningen som engagerade hela Sverige.

Boken presenterar mängder av ny kunskap kring Vasa. Vasa var det modernaste som kunde tänkas i samtiden, ett JAS-projekt för år 1628. Det är med andra ord inget nytt att ny teknik leder till haverier innan den finjusterats. Så frågan är: hur skulle Vasa egentligen ha funkat militärt och politiskt? I boken får vi därför följa Vasas mycket snarlika systerfartyg Äpplet i det långa kriget för den växande svenska stormakten.

Boken är skriven av Vasamuseets ledande kännare Fred Hocker i samarbete med Klas Helmerson, mångårig chef för museet.

Museichef Marika Hedin inleder och Fred Hocker presenterar sin nya bok om Vasa – ett rikt illustrerat praktverk!
Seminariet äger rum på svenska och engelska.

O.s.a. senast den 24 maj till eva.qvist@maritima.se eller tel 08-519 548 32.

Vin och lättare tilltugg serveras.

Pressbilder: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasamuseet/image/list

This is my lucky day! Kristine från Michigan blev Vasamuseets 30 miljonte besökare

Tue, 26 Apr 2011 12:37:00 +0200

Foto: Anneli Karlsson, SMM.

Idag klockan 13.08 klev amerikanskan Kristine Herb från Bloomfield Hills, Michigan, in på Vasamuseet och blev den 30 miljonte besökaren sedan 1961. Blommor, praktbok och en exklusiv ombordstigning på Vasa tillsammans med pojkvännen Travis Howe fick inleda besöket.

- Wow! This is my lucky day! Det är första gången jag är i Stockholm, den här staden är fantastisk. Jag möts av vänliga människor överallt, det är rent och vackert och så har ni detta världsunika skepp!, utbrister Kristine som tillsammans med pojkvännen Travis Howe arbetar med World Selects Invitational – en internationell ishockeyturnering och ”mini-OS” för barn och ungdomar.

- Ungdomarna spelar hockey och får nya vänner från hela världen, men vi passar alltid på att lära dem något om platserna vi besöker också. Vasamuseet var ett självklart ställe att besöka.

Vasamuseet är Skandinaviens mest populära museum och drar idag över en miljon besökare per år. För att möta turistmassorna är en tillbyggnad av museet igångsatt, som står färdig 2013.

För mer information:
Jenny Rosenius, 08-519 549 50, jenny.rosenius@maritima.se

50 år sedan Vasa bärgades - Välkommen på boklansering!

Wed, 06 Apr 2011 07:56:00 +0200

Tid: Torsdagen den 14 april klockan 8.00-10.00.
Plats: Vasamuseet, Djurgården, Stockholm.

Välkommen till lansering av den nya boken Vasa – Historien om ett skepp.

Boken som är producerad i samarbete mellan Vasamuseet och Bonnier Fakta är rikt illustrerad med historiska bilder, fotografier på föremål och detaljer på Vasa samt från bärgningen. Boken innehåller dessutom ett tiotal faksimil som ger en unik inblick i den spännande historien. Boken ges ut samtidigt på svenska och engelska.

Hör Vasamuseets chef Marika Hedin, Fred Hocker, forskare Vasaenheten, samt Katarina Villner, sakkunnig, berätta om bärgningen och de nya upptäckter som gjorts kring skeppet och dess bevarande.

En god frukost står uppdukad från kl 8.00, programmet börjar kl 8.30.

O s a senast 11 april till info@bonnierfakta.se eller till Lina Wijk 08-696 86 27.

Under presskonferensen bjuder vi också på en smygtitt av jubileumsutställningen Äventyret Vasa. Hur kunde en bärgning av ett skepp som Vasa överhuvudtaget förverkligas?
Bärgningen av Vasa var ett tidstypiskt äventyr. I rymdkapplöpningens era speglade bärgningen den snabba tekniska utvecklingen, optimism och en stark framtidstro. I utställningen visas ett urval av unika färgbilder från tiden före och kring det sista lyftet, föremål från dykarflotten samt Sveriges Radios sändningar från den 24 april.

Sandvik hjälper till att rädda skeppet Vasa genom FoU-samarbete med Vasamuseet

Thu, 10 Mar 2011 11:03:00 +0100

En viktig del av samarbetet mellan Vasamuseet och Sandvik är att ersätta 5 000 järnbultar på Vasa, en del av Sveriges kulturarv, med unika bultar i mycket avancerade stålmaterial från Sandvik. Dessa material används normalt inom den mycket krävande olje- och gasindustrin.

Vasa sjönk i samband med sin jungfrufärd 1628 kort efter det hon lade ut från kaj. År 1961 bärgades det och restaurerades varsamt. Sedan dess är Vasamuseet en av Stockholms mest populära turistattraktioner, med mer än 1,1 miljoner besökare per år.

Forsknings- och utvecklingssamarbetet mellan Vasamuseet och Sandvik beräknas pågå i drygt fem år. Under denna tid planerar man att ersätta merparten av de 5 000 järnbultarna från början av 1960-talet med unika bultar i mycket avancerade stålmaterial från Sandvik som klarar de allra mest krävande miljöerna. De nuvarande bultarna valdes på grund av sin styrka och hållfasthet, men det har visat sig att de reagerar med ämnen i luften och orsakar kemisk erosion, vilket skadar det omgivande träet.

Efter de inledande samtalen mellan Vasamuseet och Sandvik för två år sedan gjordes ytterligare undersökningar av de nuvarande bultarna och potentiella ersättningsmaterial. Från Vasamuseets sida var det viktigt att testa de olika materialens tålighet och lämplighet, vilket gjordes i samband med att 200 bultar byttes ut. Till slut stod valet mellan kolfibermaterial och höglegerade rostfria stålmaterial från Sandvik.

”Vi valde de höglegerade rostfria stålmaterialen från Sandvik eftersom de visade sig vara lämpligast och mest användbara och, ur vårt perspektiv, lättast att arbeta med”, förklarar Magnus Olofsson, chef för Vasaenheten. ”Med kolfiber tog det längre tid att byta ut bultarna än med materialet från Sandvik.”

Att byta ut bultarna är en komplicerad procedur. Vasamuseet måste hålla öppet som vanligt, så att intäkterna från besökarna fortsätter att komma in. Dessa intäkter är mycket viktiga för att finansiera det fortsatta bevarandet av skeppet.

Arbetet får absolut inte ge upphov till några rörelser i skeppet som skulle kunna äventyra dess struktur, vilket gör det till en tidskrävande process. Planen är att byta ut tre bultar åt gången på ett och samma område och maximalt sex bultar per dag. Det övergripande målet är att ersätta cirka 1 000 bultar per år.

”Ersättningsbultarna måste uppfylla mycket strikta materialkrav”, berättar Jan Haraldsson, forskningschef för skärande bearbetning, inom Sandvik Materials Technologys stålforskning. ”De måste dessutom hålla länge, i minst 100 år, och vara icke-frätande, säkra och starka, men ändå tillräckligt flexibla för att passa in i bulthål som kan ha deformerats med tiden – allt för att se till att Vasa bevaras i tusen år till, vilket är vårt långsiktiga mål.”

”Varje bult från Sandvik består av sju eller åtta separata delar, bland annat bultrör, gängstång, åtdragare, packningar och fjädrar. Bultarna är dessutom olika långa, vissa upp till två meter”, förklarar Björn Larsson, marknads- och försäljningschef för Sandviks Tubular Products i Sverige.

”Vi använder särskilda material av superduplextyp, och Sandviks egenutvecklade material SAF 2707HD®, ett avancerat rostfritt stålmaterial av hyperduplextyp.”

”Det tar olika lång tid att byta ut bultarna”, förklarar Anders Ahlgren, ingenjör och projektsamordnare på Vasamuseet. ”Vinkeln på många av bulthålen är problematisk. I vissa fall är det omgivande träet dessutom så illa åtgånget att det först måste rengöras och rustas upp innan den nya bulten kan monteras.”

Med ett mekaniskt verktyg från Sandvik dras den sönderrostade järnbulten ut försiktigt. Därefter rengörs bulthålet och eventuell rost och lera från havsbottnen tas bort, och samma mekaniska verktyg används sedan för att montera de nya bultarna i rostfritt stål.

Sandvik och Vasamuseet enades om att man efter att ha monterat de första 1 000 bultarna bör hålla uppsikt över en rad kritiska faktorer såsom själva bulten, det omgivande träet och den monterade bultens rörelser under en viss period.

En analys av dessa faktorer kan sedan användas för att bedöma hur projektet framskrider och om det behöver göras några justeringar.

”Att få möjlighet att testa våra material i en så noggrant kontrollerad miljö som Vasa utgör är mycket viktigt för oss”, säger Olle Wijk, forskningschef vid Sandvik Materials Technology. ”Projektets tidsramar ger oss en unik möjlighet att följa materialet på ett sätt som hade varit näst intill omöjligt att efterlikna på konstgjord väg.”

”Vårt samarbete med Sandvik syftar till att bevara Vasa i tusen år till, något som borde vara helt rimligt med tanke på de arbeten som utförts på andra träkonstruktioner, exempelvis träkyrkor i Norge”, berättar Marika Hedin, chef för Vasamuseet.

”Vi har ett team med tio personer som arbetar heltid med att se till att skeppet bevaras. Med ett så pass gammalt skepp är det ett nödvändigt, kontinuerligt arbete. Det är ett nöje att samarbeta med Sandvik, inte minst eftersom det finns flera likheter mellan Sandvik och såväl skeppet som Vasamuseet – både Sandvik och Vasa byggdes med ett tydligt internationellt fokus med hjälp av den tidens senaste teknik, och i dag tar Sandvik och Vasamuseet på nytt hjälp av den senaste tekniken för att bevara skeppet i tusen år till.”

Presentationen av detta samarbetsprojekt råkar sammanfalla med 50-årsfirandet av bärgningen av Vasa. Vasa bröt vattenlinjen i april 1961 och firandet av detta börjar i april och fortsätter under resten av 2011. Nästa år, 2012, firar Sandvik dessutom sitt 150-årsjubileum.

För mer information, vänligen kontakta:

Sandvik

Peter Gossas, VD för affärsområde Sandvik Materials Technology.
+46 26 263628, + 46 70 5953728, e-post: peter.gossas@sandvik.com.

Björn Larsson, marknads- och försäljningschef för Sandvik Sverige, Tubular Products.
+46 87930596, +46 70 5174136, e-post: bjorn.larsson@sandvik.com.

Lena Berg, kommunikationschef, Sandvik Materials Technology.
+46 26 263111, +46 70 6338308, e-post: lena.berg@sandvik.com.

Webbsida: www.smt.sandvik.com

Vasamuseet

Dr. Marika Hedin, chef för Vasamuseet.
+46 70 8418919, e-post: marika.hedin@maritima.se.

Magnus Olofsson, chef för Vasaenheten.
+46 70 9595060, e-post: magnus.olofsson@maritma.se.

Webbsida: www.vasamuseet.se

En video av hela presskonferensen kommer att finnas tillgänglig på Sandviks webbsida www.smt.sandvik.com på fredag 11 mars.

Utgivet av:
NC Creative Group
51 Station Road, Solihull
West Midlands B91 3RT
UK
Tel: +44 (0)121 711 6510
Fax: +44 (0)121 711 6511
Kontakt: Terry Forsythe
E-post: terry@ncreativegroup.com

På uppdrag av:
Sandvik Materials Technology
811 81 Sandviken
Sverige
Tel: 026-26 00 00
Fax: 026-25 17 10
Internet: www.smt.sandvik.com/tube

Presskonferens med bultbyte – Vasamuseet och Sandvik Materials Technology inleder ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsprojekt

Mon, 07 Mar 2011 16:15:00 +0100

Inbjudan till presskonferens 10 mars kl 13.00-15.00 på Vasamuseet

O.S.A. martina.siegrist.larsson@maritima.se

Vasamuseet och Sandvik Materials Technology inleder ett långsiktigt forsknings- och utvecklingsprojekt i syfte att byta ut drygt femtusen långa järnbultar i Vasa mot specialkonstruerade bultar i höglegerat rostfritt stål från Sandvik. De nuvarande bultarna har suttit i skeppet i sedan bärgningen 1961 men järnet i dem korroderar och skadar träet.

Vasas hela historia har kantats av människor som experimenterat och utvecklat: Det började vid bygget under det expansiva 1620-talet. Det fortsatte med bärgningen för precis 50 år sedan, följt av konservering och återuppbyggnad. Det går nu vidare med utmaningar kring hur skeppet ska säkras för framtiden.

Vid presskonferensen skrivs ett samarbetsavtal under av
Peter Gossas, VD för affärsområde Sandvik Materials Technology
och Robert Olsson, chef för Statens maritima museer där Vasamuseet ingår.

Du får också inblickar i det ständigt pågående projektet Vasa genom
Marika Hedin, chef för Vasamuseet.

Sandviks engagemang i Vasaprojektet presenteras av
Björn Larsson, marknads- och försäljningschef för Sverige
Jan Haraldsson, forskningschef skärande bearbetning, stålforskningen
Sören Johnsson, produktchef och säljare för Sverige

SPEKTAKULÄRT BULTBYTE DEMONSTRERAS PÅ PLATS av Vasamuseets
Magnus Olofsson, chef för enheten som svarar för skeppets bevarande
Anders Ahlgren, ingenjör och projektsamordnare
Monika Ask, skeppstimmerman
och Ove Olsen, konserveringstekniker

Vi bjuder på vin och tilltugg, något bättre än det man fick ombord på Vasa.
O.S.A. martina.siegrist.larsson@maritima.se

Välkommen!

Pressbilder: http://www.mynewsdesk.com/se/pressroom/vasamuseet/image/list och www.vasamuseet.se/bilder

50 år sedan Vasa bärgades: Från vrak till världsklass!

Wed, 23 Feb 2011 10:05:00 +0100

Pressbilder: www.vasamuseet.se/bilder

Den 24 april 1961 bryter Vasa ytan. Efter 333 år på botten och flera misslyckade bärgningsförsök är det äntligen dags. Förväntansfulla stockholmare står på kajerna. Barn skolkar. Sverige håller andan. Radio och press från hela världen finns på plats och svensk television gör något på den tiden så unikt som en direktsändning.

På 1960-talet sjöd samhället av teknikoptimism. Ingenjörskonsten skattades högt. Men bärgningen av Vasa var inte bara en världsunik händelse. Den var också en pojkdröm som gick i uppfyllelse.

Det var amatörarkeologen och upptäckaren Anders Franzén som 1956 hittade Vasa utanför Beckholmen med hjälp av ett hemmagjort propplod.

Det fanns många idéer om hur Vasa skulle bärgas, den ena mer kreativ än den andra. Någon tyckte att man skulle fylla skeppet med pingisbollar. Luften i pingisbollarna skulle göra att skrovet flöt upp. Till slut, och tur nog, valde man den beprövade bärgningsmetoden – med vajrar och flytpontoner.

Vasas bärgning var ett historiskt ögonblick och början på en framgångssaga. Ett gigantiskt experiment och pussel för arkeologer, konservatorer och forskare tog sin början, och efter många års enträget arbete kan Sverige idag stoltsera med en världsunik klenod. Ingen annanstans i världen finns ett så väl bevarat 1600-talsskepp att visa upp.

Vasamuseet är Skandinaviens mest besökta museum och drar årligen över en miljon besökare. Konserverings- och bevarandearbetet pågår löpande med ny teknologi och nya rön. Ett internationellt forskarlag arbetar kontinuerligt med att se till att Vasa ska må så bra som möjligt även i framtiden.

Hela bärgningen finns dokumenterad på färgfilm och delar av materialet visas på Vasamuseet.

Nobelpristagarna går ombord på Vasa

Sat, 11 Dec 2010 16:50:00 +0100

Dagen efter nobelfesten gjorde flera av årets pristagare ett besök på Vasamuseet. Under en specialvisning av museet fick nobelpristagarna den unika möjligheten att gå ombord på skeppet.

– Att gå ombord är en ära som annars bara förlänas stats- och marinchefer. Men för Vasamuseet som satsar mycket på ny forskning känns det förstås helt rätt och jag hoppas att det kan bli en tradition, säger Marika Hedin, museichef på Vasamuseet.

På bilden syns tre av nobelpristagarna ombord på Vasa, från vänster: ekonomipristagaren Peter A. Diamond, fysikpristagaren Andre Geim och ekonomipristagaren Dale T. Mortensen. (Kemipristagarna Akira Suzuki och Ei-Ichi Negishi finns också ombord, men under däck)

Pedagogiska pionjärer på internet: Vasamuseet anropar Sydney

Tue, 30 Nov 2010 12:26:00 +0100

Foto: Daniel Jansson

Nu pratar Vasamuseets pedagoger live inför kameran med elever i hela världen. Sent i går kväll stod Sofia Dahlquist framför Vasa och svarade på frågor från morgontrötta flickskoleelever i Sydney, Australien.

- Det är eleverna som sätter innehållet i de här samtalen, bäst blir det om de har förberett sig med frågorna. Lärarens roll är att fördela ordet. Det viktigaste sedan är att ljuduppkopplingen funkar fint, lite hackiga bilder är inget som stör dessa elever. För dem är själva upplevelsen att vara uppkopplad till en "expert" som fokuserar just på dem, berättar Sofia Dahlquist.

Hon har under året experimenterat med att träffa skolelever via Skype, en konferensteknik på internet som vem som helst kan ladda ner gratis. Vasamuseet är därmed första svenska museum, kanske enda museum i världen, som använt Skype som pedagogisk metod.

I England har tekniken att ha videokonferens med museibesökare funnits ganska länge. Men man har då speciella rum och speciell utrustning. Det var i ett samarbete med ett museum i Portsmouth som Vasamuseets pedagoger fick upp ögonen för möjligheterna. Här kunde man låta varandras skolklasser få ställa sina frågor direkt till en expert i ett annat land. Därpå följde ett samarbete med e-utvecklarna i Nacka, en samling pedagogiska pionjärer inom användandet av internet där man även testat Skype i undervisningen. En av dessa nyskapande pedagoger var Lotta Bohlin på Myrsjöskolan som nu lät sina andra- och tredjeklassare besöka Vasamuseet via Skype. I tjugo minuter fick de ställa frågor till Sofia Dahlquist som också visade föremål från Vasa i kameran. Försöket filmades och har lockat en del uppmärksamhet på YouTube, också internationellt. Nu har Sofia Dahlquist "skypat" med studenter i Ohio där man intresserat sig mycket för projektet, och näst på tur står studenter i Tyskland.

Under 2011 kommer Vasamuseet fortsätta erbjuda besök via Skype, som en förberedelse till besök eller för skolklasser som inte har möjlighet att komma till museet.

Frågor till:
Sofia Dahlquist, museipedagog, tel 0709 30 03 85, sofia.dahlquist@maritima.se
Torbjörn Ågren, chef för museipedagogerna, tel 0733 60 42 94 torbjorn.agren@maritima.se
Martina Siegrist Larsson, informatör, martina.siegrist.larsson@maritima.se

Gustav Adolf-pris till Moa Matthis

Mon, 08 Nov 2010 11:03:00 +0100

Moa Matthis har tilldelats årets Gustav Adolf-pris för sin bok Maria Eleonora – drottningen som sa nej. I en skarp analys av maktkampen mellan kungamakt och råd visar hon hur drottningens agerande styrdes av underliggande motiv och hur bemötandet av henne förändrades före och efter maken Gustav II Adolfs död. 1800-talets historieskrivning lade därefter sin tids värderingar kring genus och nation till berättelsen. På så sätt befästes bilden av en gråtmild, hysterisk kvinna.

Moa Matthis är verksam som författare, kulturskribent och forskare i engelsk litteratur och är även nominerad till Augustpriset i kategorin facklitteratur. Gustav Adolf-priset om 35 000 kronor delas ut av Vasamuseets vänner på Gustav Adolf-dagen som hålls varje år den 6 november.

Kunglig kärlek på Vasa

Mon, 14 Jun 2010 11:39:00 +0200

Gustav II Adolf lät bygga Vasa, hon sjönk. Han var djupt förälskad i grevinnan Ebba Brahe, men han fick henne inte. På 1600-talet var politik viktigare än kärlek och kungen fick söka sig en gemål vid något av Europas kungahus. Hör mer om Gustav II Adolfs öde och andra kungliga kärlekshistorier fram till idag på Vasamuseet under Love 2010.

Ebba Brahes och Gustav II Adolfs romantiska kärlekssaga avspeglar sig i deras brevväxling. Deras varma broderande formuleringar vittnar samtidigt om att de sociala positionerna var fastlåsta. I ett av sina många brev kallar han henne sin "Hjärtans allra käraste fränka”. Ebba svarar underdånigt med ”Eder Konung Majestät allra nådigaste konungs och herres trogna underdåniga tjänarinna så länge jag lever”. En avgrund skiljde en grevinna och en kung åt för 400 år sedan.

Hade den unge Gustav II Adolf fått som han ville hade han gjort Ebba Brahe till landets drottning. Men hans mor, änkedrottningen Kristina, satte som förväntat stopp för detta. Ett kungligt äktenskap var en politisk affär. Den vackra kärlekssagan slutade med att sonen fick söka sig en gemål vid ett av Europas kungahus, Maria Eleonora – som han verkar ha varit lycklig med under de tolv år äktenskapet varade.

Under bröllopsveckan 14-20 juni erbjuder Vasamuseet ”Kärleksvisningar” varje dag på svenska och engelska kl 14.00. Kärleksvisningen tar avstamp i kronprinsessans Victoria och Daniel Westlings bröllop och deras kärlek till varandra. Genom att dra paralleller till historien berättar vi om kunglig kärlek i den svenska historien. Visningen tar sin början i Gustav II Adolfs olyckliga kärlekshistoria till Ebba Brahe, men berättar också om hans tillkommande drottning Maria Eleonora som var mycket tillgiven sin man och efter hans död förvarade kungens hjärta i en ask på sitt skrivbord. Vi berättar om giftermålet mellan Karl XI och Ulrika Eleonora som skulle föra samman länder under krig och om resonemangsäktenskapet mellan Oskar I och Josephine som skulle ge den Bernadottska släkten kunglig glans. Vi berättar också om prins Willhelm och storfurstinnan Maria Pavlovna som var det första kungliga paret som tog ut skilsmässa, och om prins Bertil som fick vänta på prinsessan Lilian i 33 år innan han till slut fick tillåtelse att gifta sig, och behålla prinstiteln, av dagens kung Carl XIV Gustaf.

Vill du läsa hela brevväxlingen mellan Gustav II Adolf och hans älskade Ebba Brahe, gå in på www.vasamuseet.se

Kontakt och mer information:

Jenny Rosenius, informationsavdelningen
tel 08-519 549 50
jenny.rosenius@maritima.se

Caroline Edman, guideansvarig
tel 08-519 558 78
caroline.edman@maritima.se

Grattis Vasamuseet! Tonårstiden är över

Fri, 11 Jun 2010 06:54:00 +0200

Vasamuseet - Skandinaviens mest besökta museum - fyller 20 år! Den 15 juni 1990 invigde Kung Carl XVI Gustaf museet där det ligger idag på Galärvarvet mitt i Stockholm.

När Vasamuseet byggdes för 20 år sedan planerade man för 600 000 besökare per år. Snart stod det klart att museet – Sveriges största attraktion för utlandsturister – var underdimensionerat. Förra året drog Vasamuseet 1,2 miljoner besökare.

Museet har en stark position som turistattraktion. Så sent som i höstas tilldelades Vasamuseet det internationella priset ”TRIP Global Award” och utsågs till den bästa upplevelsen i Sverige av franska, tyska, engelska, holländska, italienska, ryska och amerikanska researrangörer.

Det var under det sena 1980-talet som Vasamuseet byggdes, efter en öppen nordisk arkitekttävling. Arkitekterna Månsson Dahlbäcks vinnande förslag, med Vasa ständigt i blickfång från husets alla nivåer, har uppmärksammats internationellt och blivit ett landmärke i Stockholm.

Tonårstiden är nu över och med det behövs en ny kostym. Därför planeras en utbyggnad som skulle ge museet nya utställningsytor, en ny butik och en superb entré.

- Idag kan vi ta emot maximalt 1600 besökare samtidigt. Med den tilltänkta om- och tillbyggnaden skulle Vasamuseet kunna rymma 2000 besökare. Det skulle korta köerna under högsäsong och ge hundratusentals turister en bättre museiupplevelse. Går allt enligt planerna har vi en utbyggnad färdig lagom till sommarsäsongen 2013, säger museichef Marika Hedin.

Kontakt och mer information:

Marika Hedin, museichef
marika.hedin@maritima.se
08-519 548 28

Maria B Andersson, informationschef
maria.andersson@maritima.se
08-519 548 67

Vasamuseet – 20-åring med växtverk

Tue, 16 Feb 2010 08:00:00 +0100

Nu skrivs program för att bygga om och ut Vasamuseet, Sveriges största attraktion för utlandsturisterna. Huset byggdes för 20 år sedan, dimensionerat för 600 000. Redan från start kom många fler och idag trängs här årligen över en miljon besökare.

- Våra besökare brukar vara mycket nöjda med museet, men under högsäsong blir det tidvis för trångt. En ut- och ombyggnad skulle göra stor skillnad, säger museichef Marika Hedin.

I december lämnades "start-PM" för en detaljplan till Byggnadsnämnden. Ärendet prövas nu vidare av flera parter, och en antagen detaljplan kan förväntas i slutet av 2010. Sedan tar det ytterligare ett knappt år innan bygget kan påbörjas. Målet är att tillbyggnaden tas i bruk våren 2013.

Om- och tillbyggnaden beräknas kosta 100 miljoner kronor. Statens maritima museer, där Vasamuseet ingår, planerar att finansiera den hyreshöjning som blir följden med publikintäkter.

- Det här är en av våra viktigaste prioriteringar under de närmaste åren, menar Robert Olsson, chef för Statens maritima museer.

Tillfälliga utställningar, en av flera förbättringar

Vasamuseet, som idag kan ta emot max 1600 besökare samtidigt, kan efter om- och tillbyggnad rymma 2000 besökare. Därmed hoppas man kunna korta köerna under högsäsongen och ge hundratusentals turister en bättre museiupplevelse. Ett löfte är bättre tillgänglighet för alla oavsett funktionsmöjlighet De flesta viktiga funktioner är placerade på entréplanet. I projektet ingår ombyggnad av befintliga lokaler och en tillbyggnad på ca 1600 kvm. Här ingår ny butik, entréhall med bättre utrymme för besöksgrupper, och dessutom ny hall för tillfälliga utställningar. Tillbyggnaden föreslås intill museets nuvarande entré, på mark som är en del av Galärparken. Ytan upptas idag till stor del av en asfalterad parkväg.

Museets ursprungliga arkitekter står bakom tillbyggnaden

MånssonDahlbäck Arkitektkontor genom Göran Månsson och Marianne Dahlbäck, museets ursprungliga arkitekter, har anlitats för utformningen av den tänkta om- och tillbyggnaden. Vasamuseet byggdes under det sena 1980-talet efter en öppen nordisk arkitekttävling med 384 bidrag. Byggnaden, med Vasa i ständigt blickfång från husets alla nivåer, har uppmärksammats internationellt och blivit ett landmärke i Stockholm. Vasamuseet har också under senare år alltmer stärkt sin position som turistattraktion. I oktober 2009 fick museet det internationella priset "TRIP Global Award" och utsågs därmed till den bästa upplevelsen i Sverige av franska, tyska, engelska, holländska, italienska, ryska och amerikanska researrangörer. Samma år placerade Vasamuseet sig dessutom överst i popularitet i undersökningsföretagets ISI Wissings museienkät bland stockholmare.

Kontaktpersoner:
Marika Hedin, museichef, 0708 41 89 19
Maria B Andersson, informationschef, 070 514 48 67

Ny SM-mästare i bräde

Thu, 10 Dec 2009 16:32:00 +0100

En ny SM-mästare i bräde har korats: Mattias Höjer från Danderyd. SM i bräde avgjordes 5-6 december på Vasamuseet. Första dagen tävlade 34 kombattanter från hela Sverige om att gå vidare till andra dagens slutspel. En extra krydda blev kampen mellan de spelare som bor ute i landet och som mest tränar på nätet och stockholmarna som har bättre möjlighet att träna även på Vasamuseets onsdagsbräde.
I finalen möttes Mattias Höjer och Sten Helmfrid, tidigare svensk mästare. Matchen bjöd på dramatik och på de för brädspelet så karaktäristiska snabba vändningarna. I det andra partiet skaffade sig Mattias ett starkt övertag och såg ut att gå mot en säker seger. Men i det femte och sista partiet såg Sten en möjlighet att vända matchen och satsade allt på att göra en så kallad Sprängjan. Spänningen steg och under några drag var det ovisst hur matchen skulle sluta. Men Stens chansning gick inte hem och resultatet blev 9-3 i Mattias favör och han kunde för första gången kalla sig svensk mästare i bräde.

Fakta: När Vasa sommaren 1628 rustades för sin jungfruresa var det inte bara kanoner och barlast som bars ombord, utan även besättningens personliga tillhörigheter. Vid bärgningen 1961 hittades ett brädspel gjort av ask och ek med brickor av lönn och päronträ. 1996 bildades Vasamuseets brädspelsvänner och varje år anordnas SM i bräde invid skeppet. Svenskt bräde har en egen vokabulär som gett upphov till vardagliga uttryck, till exempel ”komma på kant med någon”, ”han blev brädad” och ”vilken sinkadus”.

Läs mer på www.vasamuseet.se
Vill du veta mer om brädspelandet eller själv börja spela bräde?
Hör av dig till Maria Sandström 519 558 85 maria.sandtrom@maritima.se

Vasa flyttar in på Astrid Lindgrens barnsjukhus

Tue, 10 Nov 2009 10:38:00 +0100

I Äspingarna ska Vasamuseet förena sin pedagogiska verksamhet med rehabiliteringsprocesser för barn och unga. Sprutor blir till kanoner, droppställningar förvandlas till dykarklockor, barnen får pryda sina sjukhussängar med galjonsfigurer, lära sig myntprägling och spela upp Vasas historia med handdockor. Allt för läkande lek och träning – från säng till museum. Äspingarna är en del av projektet "Alla ombord! – det salutogena museet" som är ett pedagogiskt utvecklingsprojekt på Vasamuseet och som pågår 2008–2010, för att sedan utgöra den ordinarie pedagogiska verksamheten. Projektet stöds av Allmänna arvsfonden och är ett samarbete mellan Statens maritima museer, Rörelsehindrade barn och ungdomar (RBU) i Stockholms län, Rädda Barnen, Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handisam. Målet är att alla barn och unga med olika funktionsmöjligheter ska kunna tillgodogöra sig, uppleva och aktivt delta i den pedagogiska verksamheten på jämställda och värdiga villkor. Läs och lyssna på www.allaombord.se Mer information Carina Ostenfeldt 0701-10 56 13 carina.ostenfeldt@maritima.se

Vasapris till forskare om skatter och ekonomiska kontrakt

Thu, 05 Nov 2009 14:10:00 +0100

Det svenska systemet med skattearrenden har hittills inte fått mycket uppmärksamhet i historieforskningen trots att tidsepoken genomforskats grundligt. Mats Hallenberg presenterar en nytänkande studie som väsentligt bidrar till vår förståelse av den tidigmoderna statens framväxt och förhållandet mellan offentlig makt och privat kapital. Under Gustav II Adolfs tid skedde en dramatisk omläggning av det svenska skattesystemet. Plötsligt kunde privata entreprenörer bli skatteindrivare och köpa sig rätten att utnyttja kronans inkomster och egendomar för egen vinning. Allmogens skattepålagor blev i praktiken de enskilda köpmännens egendom. Men bara några år efter kungens död bestämde sig statsledningen för att upphöra att arrendera ut skatteinkomsten. Mats Hallenberg ställer en rad intressanta frågor: Varför valde regeringen att privatisera? Hur fungerade systemet i praktiken? Varför ångrade man sig efter bara några år? Vasamuseets vänner delar årligen ut ett pris på 35 000 kr till förtjänt forskare. Prisutdelningen äger rum 6 november i samband med Vasamuseets högtidlighållande av Gustav Adolfsdagen. Mer information Maria Sandström 08-519 558 85 maria.sandstrom@maritima.se Tidigare pristagare: 2008: Mirkka Lappalainen för boken "Släkten, makten, staten – familjen Creutz i 1600-talets Sverige och Finland". 2007: Annika Sandén för doktorsavhandlingen ”Stadsgemenskapens resurser och villkor - om samhällssyn och välfärdsstrategier i Linköping 1600-1620”. 2006: Inken Schmidt-Voges för avhandlingen ”The presence of the past. Gothicism as historic evidence in early modern Sweden”. 2005: Anna Maria Forssberg för avhandlingen ”Att hålla folket på gott humör”. 2004: Martin Bagge för studier i 1600-talets musikvärld på spaning efter melodier till Lasse Lucidors visor. 2003: Torbjörn Eng för avhandlingen ”Det svenska väldet - ett konglomerat av uttrycksformer och begrepp från Vasa till Bernadotte”. 2002: Carl Olof Cederlund för en marinarkeologisk livsgärning, inledd med utgrävningen av Vasa år 1961. 2001: Malin Lennartsson för avhandlingen om relationer mellan kvinnor och män i 1600-talets Småland. 2000: Sören Klingnéus för forskning om vapensmeder. 1999: Göran Stenberg för doktorsavhandlingen om likpredikningar och gravtal under 1600- och 1700-talen. 1998: Marie Louise Rodén för doktorsavhandlingen om drottning Kristinas politiska liv i Rom efter abdikationen från Sveriges tron 1654. 1997: Ebba During för undersökningen av det osteologiska materialet från Vasa. 1996: Stephen Johnston för studier av skeppsbyggeriets utveckling i tiden omedelbart före Vasas. 1995: Jan Lindegren för studier av statsmakten under Gustav Adolf-tiden. 1994: Leon Jespersen för konsekvent genomförd forskning om statsmaktens tillväxt i Danmark och Sverige under första delen av 1600-talet. 1993: Jan Glete för forskning om flottors och örlogsfartygs betydelse för centralmaktens framväxt. 1992 Nils Erik Villstrand för forskning om utskrivningar som för oss mycket nära rikets inbyggare på båda sidor av Östersjön.

Teckenspråk nytt språk på Vasamuseet

Fri, 18 Sep 2009 12:47:00 +0200

Vasamuseet skiljer sig från andra ställen där liknande satsningar gjorts eftersom museet valt att utbilda guider som själva har teckenspråk som första språk. Utbildningen har skett i samarbete med Tolkcentralen vid Stockholms läns landsting.

- Teckenspråk är inte ett hjälpmedel utan ett språk och en kultur, därför har vi utbildat tre teckenpedagoger och guider som själva är döva. Det känns bra att vi nu äntligen kan lägga till teckenspråket, vi arbetar kontinuerligt med tillgänglighetsfrågor, säger museichef Marika Hedin.

Mer information:

Peter Rydebjörk, guideansvarig: 08-519 548 64, peter.rydebjork@maritima.se

Carina Ostenfeldt, producent och projektledare: 070 -110 56 13, carina.ostenfeldt@maritima.se

Jenny Rosenius, informationsavdelningen: 08 - 519 549 50, jenny.rosenius@maritima.se

Kostnadsfri öppen pedagogisk verksamhet på teckenspråk: kl 13.00 sista lördagen i varje månad.

Kostnadsfri guidad tur på teckenspråk: kl 13.00 sista söndagen i varje månad.

På www.vasamuseet.se finns korta filmavsnitt där en tolk på teckenspråk berättar om regalskeppet Vasa.

Vasamuseets satsning på teckenspråk är en del av projektet "Alla Ombord! - det salutogena museet". De pedagogiska programmen hålls i ett rum som ger en helhetsupplevelse för alla sinnen. Dessutom har Vasamuseet som första museum i världen tagit fram en situationskarta i bliss - ett system av symboler där ord och begrepp respresenteras av bilder. Mer information om projektet finns på www.allaombord.se.

"Alla Ombord! - det salutogena museet" stöds av Allmänna Arvsfonden och är ett samarbete mellan Statens maritima museer, RBU/Stockholms län, Rädda Barnen, Astrid Lindgrens barnsjukhus vid Karolinska Universitetssjukhuset, Specialpedagogiska skolmyndigheten och Handisam. Målet är att alla barn och unga med olika funktionsmöjligheter ska kunna tillgodogöra sig, uppleva och aktivt delta i den pedagogiska verksamheten på jämställda och värdiga villkor.

Vasamuseet mot rekordsommar

Thu, 16 Jul 2009 13:00:00 +0200

- Tvärtemot vad som rapporteras om vikande besökssiffror för statliga museer så har Vasamuseet sedan flera år en positiv trend och hittills i sommar har vi våra bästa siffror någonsin, säger museichefen Marika Hedin. - Vi står för en rätt stor andel av besöksmängden och borde faktiskt räknas in statistiken, tycker Marika Hedin. Det ökande antalet kryssningsgäster till Stockholm är den viktigaste förklaringen till allt bättre siffror. Från kryssningsföretagen berättar man att allt färre köper utflykter, till Vasamuseet bland annat. På museet ser man dock en stor ökning bland individuella besökare. Det tyder på självständiga kryssningsresenärer som ändå letar sig fram till det man vill se i Stockholm, där Vasa ligger högt på önskelistan. Vasamuseet har förberett för dessa mer självständiga besökare. Inför besöket kan man från webben ladda ner fria MP3-guidningar och i museet kan man på egen hand gå runt i sk familjespår där vuxna tillsammans med barn kan upptäcka Vasa. I år lockas också många av chansen uppleva världens två mest kända skepp ihop. Kombinationsbiljetter till Vasamuseet och den utställning om Titanic som visas i närheten säljs i tusental. Vasamuseets besöksantal de senaste fem åren nedan: 2004 858923 2005 892 892 2006 973722 2007 1067397 2008 1143404 Bilder finns i Vasamuseets pressrum på http://www.vasamuseet.se/Pressrum.aspx

Taggar:

Sanningen om Vasa sökes

Thu, 09 Jul 2009 12:43:00 +0200

För första gången får vi nu reda på hur Vasa faktiskt var byggd. Vasamuseets gästforskare, Kroum Batchvarov, har påbörjat ett gigantiskt mätarbete för att få ut såväl mått som vikt på samtliga Vasas dolda spant, det vill säga de timmer i skeppets invändiga stomme mot vilka plankor och bordläggning fästs, för att ge dessa form och styrka. Förenklat kan man säga att det är spanten som håller ihop Vasa, och att de därför är de mest bärande för konstruktionen.

Kroum Batchvarov är marinarkeolog från Bulgarien och utbildad vid amerikanska Texas A&M. Han är också den främste i världen med specialisering på uppmätning av spant och timmer just på 1600-talskrigsskepp. Batchvarov arbetar nu med att kartlägga och mäta upp hela den konstruktion som inte syns, men som utgör själva det bärande skelettet i Vasa. Hans resultat blir mycket värdefulla för Vasamuseets forskare.

- Vi kommer att få en tydligare och mer sammansatt bild av skeppets konstruktion och därmed bättre förstå hur man byggde fartyg under 1600-talet. Batchvarovs beräkningar kommer också att vara till stor hjälp för hur vi bäst ska stötta upp Vasa i framtiden. Eventuellt kommer vi sätta en ny stödvagga runt skeppet men det kan finnas andra lösningar, säger Vasaenhetens chef, Magnus Olofsson.

Vasas konstruktion är också ett omdebatterat ämne i hela världen eftersom många försöker hitta förklaringen till varför hon sjönk 1628 på sin jungfruseglats. Det finns en mängd teorier och tankar men ännu finns inget definitivt svar. Ingen vet säkert vilken den utlösande faktorn var, och förmodligen var det en kombination av flera orsaker. Vad vi vet är att Vasa byggdes enligt den tidens beprövade holländska förlagor inom skeppsbyggeri. Kroum Batchvarov menar därför att det inte finns något som tyder på att hon var varken felkonstruerad eller feldimensionerad. Det stora problemet, menar han, var barlasten, alltså de 120 ton gråstenar som placerats längst ner i skeppet för att ge skeppet stabilitet.

- Barlasten var förmodligen inte tillräcklig, men framför allt var den inte fastsurrad. När skeppet krängde flyttades ton av stenar och katastrofen var ett faktum. Enligt min mening tyder ingenting på att konstruktionen i sig var fel på Vasa. Instabiliteten berodde dock till viss del också på kungens begäran att placera 24-pundiga kanoner både på undre och övre batteridäck. Det vanliga var att man placerade lättare kanoner på det övre batteridäcket. Det märks att den krigssugne svenske kungen ville dra på ordentligt!, säger Kroum Batchvarov.

Mer information:
Fred Hocker: 08-519 548 06
Jenny Rosenius: 08-519 549 50

Vasamuseet är en del av Statens maritima museer, tillsammans med Marinmuseum och Sjöhistoriska museet.
www.vasamuseet.se

Finns Vasa kvar om 100 år?

Mon, 04 May 2009 11:34:00 +0200

Vasamuseet har en över miljon besökare per år vilket utsätter skeppet för hårda påfrestningar. På museet bedrivs världsledande forskning för att motverka nedbrytningsprocesserna. Det bästa vore att ställa Vasa i ett mörkt, syrefritt rum. Men ska man bärga en kulturskatt i världsklass som ingen får se?

Pressbilder: http://press.maritima.se

När Vasa bärgades 1961 och åter kom upp i luften efter 333 år på havsbotten började en kamp mot naturens krafter. Kemiska och biologiska processer sattes igång i skeppets trävirke och för första gången i världshistorien stod man inför uppgiften att konservera ett så stort träföremål.

Under 17 år besprutades Vasa så gott som dygnet runt med konserveringsmedlet PEG (polyetylenglykol) som ersatte det vatten som fanns i träets celler. Det hindrade träet från att torka och kollapsa. Vasa har kunnat bevaras nästan intakt och världen har idag en ovärderlig kulturskatt. Ingen annanstans finns ett så väl bevarat 1600-talsskepp.

Museets nya permanenta utställning ”Bevara Vasa” berättar om den högteknologiska kamp mot naturens krafter som pågår och om allt som Vasa gått igenom, alltsedan förlisningen 1628. Vad hände på havets botten? Vad hände när hon togs upp? Vad väntar i framtiden? Vad säger forskarna?

- Vi ger djuplodande information om vilka kemiska processer som pågår och vi beskriver det komplicerade arbetet med att konservera ett skrov av Vasas kaliber. För snabbspolsbesökaren finns en tidslinje som fungerar för sig men som också kopplas till resten av utställningen. Tidslinjen slutar dock inte utan tonar ut med plats för nya upptäckter och åtgärder i framtiden, säger Elin Harland som tillsammans med Pia Frände har producerat utställningen.

Den regniga sommaren 2000 kom katastroflarm. Den ökade fuktigheten i skeppshallen skyndade på de kemiska reaktionerna och man upptäckte svavelutfällningar på skeppet och på föremålen. 2003-2006 pågick ett internationellt forskningsprojekt för att förstå de kemiska och biologiska processerna. 2008-2011 kommer ett nytt forskningsprojekt att pågå för att hitta metoder att stoppa dessa processer. Men den kanske viktigaste åtgärden har museet redan gjort genom att installera ett nytt klimatsystem.

- Läget för Vasa är under kontroll tack vare det nya klimatsystemet och våra forskare har fått ett nytt utgångsläge för de åtgärder som behövs för att stävja nedbrytningsprocessen, säger museichef Marika Hedin.

Utställningen ”Bevara Vasa” öppnar 8 maj och är formgiven av Electric Dreams.

Information:
Elin Harland: 519 549 19 elin.harland@maritima.se
Pia Frände: 519 549 36 pia.frande@maritima.se
Jenny Rosenius: 519 549 50 jenny.rosenius@maritima.se

Fakta:
Vasas trä innehåller höga halter av järn på grund av de många järnbultar som fanns i skrovet samt lasten av kanonkulor som fanns ombord vid förlisningen 1628. Svavlet kommer från de 333 år då skeppet låg på botten i Stockholms hamn. Vattnet var förorenat på grund av gångna tiders avfallshantering. Svavel kan oxideras till svavelsyra i närvaro av syre och vatten och finns järn påskyndas processen eftersom järn är en katalysator för den kemiska reaktionen. Cellulosa kan brytas ner både genom inverkan av syror och genom angrepp av fria radikaler, som kan bildas i reaktioner mellan järn och luftens syre. Idag innehåller Vasa 2,5 ton svavel och över 5000 järnbultar. Ett internationellt forskarlag arbetar med att stävja nedbrytningsprocessen. Bland annat byts bultarna sakta men säkert ut mot bultar i syrafast stål och kolfibrer, ett projekt som kommer att pågå i många år.

Forskningen om Vasa har erhållit stöd från av forskningsråden VR och Formas, av innovationsmyndigheten VINNOVA, Riksbankens Jubileumsfond och av Stiftelsen för Strategisk Forskning.

SM i svenskt brädspel

Tue, 16 Dec 2008 14:45:00 +0100

Gillis Weingarth tog hem segern för tredje gången. Ingen spelare har tidigare lyckats ta sig ända fram mer än två gånger.

Svenskt bräde har stora likheter med Backgammon men är svårare och mer spännande eftersom man kan vinna på många olika sätt. Svenskt bräde har dessutom gett upphov till flera uttryck som fortfarande används i svenskan. Här är några exempel: "Han hade inte en janne", "Vilken sinka-dus", "komma på kant med någon", "han blev brädad".

Längst ner i regalskeppet Vasas aktre delar, där befälet hade sina tillhörigheter, återfanns ett välbevarat brädspel. Det var gjort för att ta med på resa och bestod av en liten hopfällbar låda. Spelet var tillverkat i ask och ek med brickor av lönn och päron. Fyndet av brädspelet gav idén att återupptäcka intresset för det gamla svenska brädspelet och därför arrangeras varje år svenskt mästerskap i brädspel på Vasamuseet.

Har du frågor kontakta gärna
Maria Sandström, Vasamuseet, 08-519 558 85 eller läs mer på http://www.vasamuseet.se/

Bevara Vasa rapport

Fri, 02 Feb 2007 16:15:00 +0100

Bevara Vasa - utvärderingsrapport

Fri, 02 Feb 2007 16:14:00 +0100

Sommaren 2000 noterades gulvita utfällningar på Vasas skrov och på träföremål från skeppet. Analyser visade att det rörde sig om svavelföreningar. Med anledning av detta initierade Statens maritima museer ett projekt – Bevara Vasa – som inleddes 2003 och avslutades 2006.

I december 2006 utvärderades projektet av en internationell forskargrupp, vars rapport nu föreligger i tryck. Rapporten är överlag positiv till projektets vetenskapliga kvalitet, och berör också flera frågor av betydelse för bevarandearbetets framtida utformning.

Forskning om kön och genus kring föremål från Vasa har blivit bok: Föremålens hemliga liv

Tue, 19 Oct 2021 14:09:00 +0200

De utvalda föremålen från skeppet Vasa berättar en viktig historia om synen på kön och relationerna mellan män och kvinnor under 1600-talet. Genom att följa föremålens hela historier och göra så kallade föremålsbiografier lyfts bortglömda eller förbisedda perspektiv. Frågor som vad föremålet är tillverkat av, hur materialet framställdes och av vem och hur det användes kommer i dagen och får ibland oväntade svar.

– Vi har utvecklat en gemensam metod för att göra föremålsbiografier med genusperspektiv. Det handlar om att identifiera delar som är särskilt intressanta när det gäller att belysa genusrelationer eller synen på kön, berättar Anna Maria Forssberg, som är forskare på Vasamuseet och redaktör för boken tillsammans med Svante Norrhem. Hon fortsätter:

– Ett exempel är kanonkulor, ett manligt kodat föremål men där kvinnor på 1600-talet var en del i produktionen. Samtidigt är kanonkulorna föremål som skapade änkor.

I boken får läsaren möta en liten uppnäst gumma på Vasas akterspegel, en byxa som var en kjol, en misstolkad syring och en knivslida med spännande inskriptioner. En hatt, ett kvarnspel, en kanonkula och en exklusiv sammetspung får ny belysning. Dessutom avslöjas varför det finns en stor träpenis i museets samlingar.

Föremålens hemliga liv är en berättelse om de män och kvinnor som var ombord när skeppet Vasa sjönk, men också om 1600-talets samhälle – om vardag och fest och om krig och kärlek.

Boken är ett av flera resultat av ett samarbete mellan Vasamuseet, Victoria & Albert Museum i London, och universiteten i Lund och Plymouth inom ett projekt med namnet Gendered interpretations. Projektets syfte var att lyfta fram nya perspektiv på genus och sexualitet i museernas samlingar.

Redaktörer för Föremålens hemliga liv. Kön och genus i Vasamuseets samlingar är Anna Maria Forssberg och Svante Norrhem. Författare är Fred Hocker, Emma Severinsson, Anna Silwerulv och Kristin Ytterborg samt redaktörerna.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasamuseet ökade antalet besökare under 2021 trots stängt i fyra månader

Wed, 05 Jan 2022 10:04:00 +0100

Publiken till Vasamuseet strömmade till rejält under 2021. I alla fall jämfört med 2020 då 182 837 personer besökte museet. Det är fortfarande långt ifrån besökssiffrorna rekordåren före pandemin, när besöksantalet låg på runt 1,5 miljoner varje år.

– Det är väldigt roligt att så pass många valt att besöka Vasamuseet från det att vi öppnade igen i mitten av maj. Här har vi kunnat erbjuda våra besökare ett luftigt museum och ett tryggt och säkert besök och det ser vi också på besökssiffrorna, säger Vasamuseets chef Jenny Lind.

Något som sticker ut i statistiken är att 23 procent av 2021 års besökare är barn och unga. Tidigare år har siffran legat mellan 13 och 15 procent, även om trenden med fler barn bland besökarna märktes redan år 2020 när 22 procent av besökarna var under 19 år.

– Att våra unga besökare ökat är jag extra glad för. Berättelsen om Vasa engagerar människor i alla åldrar, menar Jenny Lind.

Den enda publika verksamhet som delvis fortsatt ungefär som före pandemin är museipedagogernas digitala träffar med skolklasser. Samtliga digitala skolprogram har varit fullbokade.

– Våra pedagoger har gjort skeppet Vasa och hennes historia tillgängliga för skolklasser i hela landet precis som de brukar. Under de månader museet varit stängt har de ibland kunnat ersätta ett inställt fysiskt skolbesök på Vasamuseet med ett digitalt, ibland har ett digitalt möte varit det klassen ursprungligen efterfrågat eftersom skolan inte finns i Stockholmsregionen, berättar Jenny Lind.

Det som märks mest under pandemiåren 2020 och 2021 är att utländska turister, som i normalfallet utgör runt 85 procent av Vasamuseets besökare, minskat rejält.
Hur samhällets restriktioner varit utformade påverkar också, när restriktionerna har skärpts har besöken på museet minskat naturligt.

– Nu hoppas vi förstås att pandemin ska klinga av och att många människor från hela världen åter vill besöka Stockholm och Vasamuseet, avslutar Jenny Lind.

Totalt har Vasamuseet tagit emot drygt 30 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har drygt 42 miljoner personer sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

För ytterligare information och bilder, kontakta:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
Mobil: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Nattöppet, strumpor och ärtsoppa i vårens program på Vasamuseet

Tue, 22 Feb 2022 11:45:00 +0100

Programvåren på Vasamuseet startar onsdagen den 9 mars med Maria Eleonora-dagen som bjuder på två olika föredrag om föremåls biografier och berättelser. En nyhet för i år är hantverkskvällar i skräddarstugan som är uppbyggd i skeppshallen. Hit är besökarna välkomna att ta med sitt eget hantverksprojekt, utbyta erfarenheter med Vasamuseets textilforskare och samtidigt se hur två 1600-talsdräkter växer fram.

En annan nyhet i utbudet är soppföredrag på torsdagar till lunch. Det serveras ärtsoppa, punsch därtill för den som så önskar och pannkakstårta till efterrätt. Soppföredragen har som tema marinen under 1600-talet och är Vasamuseets sätt att uppmärksamma att marinen fyller 500 år.

Vasamuseet deltar även i Kulturnatt Stockholm och håller museet öppet med fri entré från 18.00 till midnatt den 23 april. Denna kväll och natt finns möjlighet att njuta av mat och dryck invid skeppet Vasa, träffa Vasamuseets forskare, följa med på guidad visning och se originalföremål från skeppet.

Som avslutning på programvåren arrangerar Vasamuseet återigen en afton i 1600-talets Stockholm i samarbete med Stadsmuseet. Aftonen börjar på Ryssgården, går via en promenad i Gamla stan och en färd med båt i Vasas kölvatten, och avslutas med en festmåltid i skeppshallen på Vasamuseet.

Några axplock ur vårens program på Vasamuseet:

Maria Eleonora-dagen
Onsdag 9 mars kl. 17.15

Alla föremål bär på en - eller flera - historier
Musik, mat och två föredrag om föremåls berättelser. Kvällens föredragshållare är forskarna och författarna Anna Maria Forssberg och Karin Carlsson.

Afternoon tea med föredrag på fredagseftermiddagar kl. 15.30.
I vårens föredrag kommer Vasamuseets textilforskare dela med sig av nya kunskaper inom forskningsprojektet om Vasas dräkt- och textilfynd.

Från fragment till klädesplagg
Fredag 25 mars kl. 15.30
Utifrån fragmentariska dräktfynd återskapas under våren en mans- och en kvinnodräkt från skeppet Vasa. Vasamuseets forskare lägger pussel med tygfragmenten för att förstå hur plaggen såg ut och för att få mer kunskap om de personer som använde och ägde dem. Föredrag med Anna Silwerulv och Josefin Lindegren, forskare på Vasamuseet.

Syringar – från arbetsredskap till samlar- och statussymbol
Fredag 29 april kl. 15.30
Syringen är, precis som den mer kända fingerborgen, ett skydd för fingret som används vid sömnad. Ombord på Vasa hittades två syringar. Varför fanns syringarna på skeppet och var det verkligen ett kvinnligt föremål under 1600-talet? Föredrag med Anna Silwerulv, dräkt- och textilhistoriker på Vasamuseet.

Vasas strumpor – ett fotavtryck från 1600-talsmänniskan
Fredag 27 maj kl. 15.30
Under det tidiga 1600-talet vittnade strumpornas material och teknik om en persons status. Många ägde bara ett eller två par, som lappades och lagades så länge det gick.
I Vasamuseets samling finns fynd från både stickade och sydda strumpor och de kan ge många ledtrådar om människorna som fanns ombord. Föredrag med Josefin Lindegren, dräkt- och konsthistoriker och dokumentationsansvarig för Vasamuseets textilsamling.

Soppföredrag till lunch på torsdagar

Ärtsoppa på torsdagar – en klassiker! Soppan serveras med föredrag som är kopplade till marinen på 1600-talet.

Skeppssamhället: Rang, roller och status på örlogsskepp under 1600-talet
Torsdag 17 mars kl. 12.00
Förutom officerare och båtsmän fanns soldater, präster, skrivare, trumpetare, kockar, drängar och skeppsgossar på ett stort skepp som Vasa. Vad gjorde alla dessa människor med olika roller och yrken ombord? Föredrag med marinarkeolog och doktor i historia Patrik Höglund.

Timmer och hampa till skepp och tackel till Gustav II Adolfs flotta
Torsdag 28 april kl. 12.00
Vilka var råmaterialen som användes under 1600-talet för att bygga upp kungens flotta? Ungefär hälften av materialet importerades till Sverige. Var kom de olika delarna ifrån och varför köptes de från så många olika platser? Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker berättar om hur uppbyggnaden av flottan gick till under 1600-talet.

För fullständigt program, se vasamuseet.se/besok/varens-program

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Elin Petersson, programansvarig Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 76
E-post: elin.petersson@smtm.se

Leta, gissa, jämför, väg och mät och klura genom Vasamuseet på sportlovet

Fri, 25 Feb 2022 11:28:00 +0100

Tre olika filmer med anknytning till Vasa visas dagligen under hela lovet. Filmen om Vasa som berättar hela Vasas historia, Vasagrisen som är en tecknad film för de yngsta besökarna och Bygget av skeppet som berättar hur det gick till när Vasa byggdes.

– Varje dag gör vi flera familjevisningar för barn och vuxna tillsammans. Det är en upptäcktsfärd genom museet för att lära mer om skeppet Vasa, hennes tid och människorna som levde då, berättar Karin Schaefer som är pedagog på Vasamuseet och programansvarig för utbudet för barn.

För den som föredrar att ta sig an museet på egen hand finns det tre olika att följa genom museet. Vasagrisens spår passar för de lite yngre barnen som har sett filmen om Vasagrisen.

– Uppdrag Vasa passar för barn från åtta år och uppåt. Det är ett finurligt spår som fokuserar på aktivitet och, för den som vill, tävling. Barnen kommer till sex platser i museet där det bland annat gäller att klura, mäta och väga, säger Karin Schaefer och avslutar:

– Vårt tredje spår heter Familjespåret och finns på många olika språk. Det vänder sig till barn från sex år och tar besökarna till de mest barnvänliga platserna i museet. Självklart är alla våra spår gratis!

För fullständigt program se: Sportlov på Vasamuseet 2022

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
catrin.rising@smtm.se

Vardagsmode från 1600-talet växer fram i Vasamuseets nya utställning

Wed, 16 Mar 2022 10:37:00 +0100

Under våren 2022 kan Vasamuseets besökare kliva rakt in i en skräddarstuga från 1600-talet och följa arbetet med att återskapa dräkter till två personer som var ombord på Vasa när hon sjönk den 10 augusti 1628. De har fått namnen Beata och Baltzar och dräkterna återskapas efter fragment av kläder som hittats på skeppet. Deras kläder är en del av museets unika samling av dräktmaterial, som består av över 12 000 fragment av textil och läder och utgör den föremålsgrupp från skeppet som inte tidigare analyserats på djupet.

– Skräddarsytt är en ny typ av utställning där besökaren i realtid kommer att kunna följa forskningen i praktiken. Två personer som befann sig ombord kommer till liv när vi återskapar deras kläder, stygn för stygn. Idén är att visualisera hur folk var klädda 1628 och ge besökare en känsla för människorna ombord på Vasa, men också att visa hur forskningsprocessen kring skeppet går till, berättar Anna Silwerulv, dräkt- och textilhistoriker på Vasamuseet samt projektledare för utställningen Skräddarsytt. Hon fortsätter:

– Vi kommer att kunna visa och berätta hur de två såg ut, vad de hade på sig och i förlängningen få veta mer om de människor som levde på Vasas tid. Kläderna berättar om vilken klass de tillhört, vilka material de haft råd med och ger flera ledtrådar till hur deras livsvillkor var.

I skräddarstugan, där besökarna får se hur Beatas och Baltzars kläder återskapas, visar Vasamuseets forskare hur hantverksprocessen gick till. Verkstaden som byggts upp har skapats med utgångspunkt i 1600-talsmålningar och kläderna sys med historiskt korrekt material och med traditionella hantverksmetoder. Forskarna som arbetar på plats kommer själva att vara tidsenligt klädda. Vasamuseets besökare har möjlighet att ställa frågor direkt till forskarna om hantverket, kläderna och forskningsprocessen.

– Vi vet ännu inte så mycket om vanliga människors kläder under Vasas tid eftersom endast få plagg, eller avbildningar av plagg, finns bevarade. Det som finns bevarat från den här tiden är till allra största delen från kungligheter och adel. Kläder säger mycket om en människa, vare sig det är ett medvetet val eller inte. Kläderna är ett värdefullt källmaterial för att förstå både personen som bar dem och det kulturella sammanhanget, menar Anna Silwerulv.

Om Skräddarsytt
Utställningen Skräddarsytt och skräddarstugan är bemannad varje vardagseftermiddag mellan 13.00 och 16.00 med start den 16 mars 2022 och ger besökare möjlighet att se Vasamuseets textilforskning omsatt i praktiken. Under våren återskapas här två dräkter från personer som var ombord på skeppet.

Vasamuseet har en av de största textila samlingarna i världen med kläder från vanliga människor på 1600-talet. Samlingen utgör den föremålsgrupp från skeppet som inte tidigare analyserats på djupet.

Om hantverkskvällarna Nål & tråd & påtår
Tre onsdagskvällar under våren arrangeras hantverkskvällar på Vasamuseet tillsammans med dräktforskningsteamet. Hantverksintresserade är välkomna till skräddarstugan för att skapa och utbyta erfarenheter och idéer tillsammans med andra. Forskarna bjuder på fika och inspiration från Vasa och 1600-talet.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
Mobil: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Nu har Vasamuseet öppet 365 dagar per år

Wed, 01 Jan 2020 08:45:00 +0100

Vasamuseet är Sveriges mest besökta museum med över 1,5 miljoner besökare per år. Ett av museets viktigaste uppdrag är att tillgängliggöra vårt kulturarv i så stor utsträckning som möjligt och till så många som möjligt. Utifrån den målsättningen är det betydelsefullt att hålla öppet under dagar när många människor har möjlighet att besöka museet.

– Vasamuseet är en huvudattraktion i vår huvudstad. Det är angeläget att vi har öppet när människor kan och vill besöka oss. För Vasamuseets del innebär det alla årets dagar, säger Lisa Månsson, Vasamuseets chef.

Vasamuseet har alltid haft generösa öppettider med bara fyra stängda dagar per år runt jul och nyår. Under 2019 testade museet att ha öppet även 23 december vilket blev en välbesökt dag med närmare 2 500 besökare.

– Det är inte alla i samhället som firar jul och vi vet att det är enormt uppskattat av besökarna att museer håller öppet de här dagarna kring jul och nyår, avslutar Lisa Månsson.

Flera av Vasamuseets museigrannar på Djurgården, som Nordiska museet, Abba-museet och Skansen, har öppet året runt.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Lisa Månsson, chef Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 30
E-post: lisa.mansson@smtm.se

Skeppet Vasas däcksplankor flyttar ut

Wed, 25 May 2022 07:48:00 +0200

Skeppet Vasa sjunker. Sakta men säkert rör hon sig nedåt och utåt – en knapp millimeter per år. Dessutom blir träet i skeppet allt ömtåligare och bryts långsamt ner. Därför behöver Vasa ny stöttning. Sedan flera år tillbaka pågår därför projektet Stötta Vasa, som bland annat syftar till att bromsa rörelser minimera belastningen på träet i skeppet.

Forskning visar att dagens yttre stöttning av skeppet inte räcker. Lösningen är att bygga en ny yttre stöttning som passar Vasa bättre än dagens. Därefter byggs en inre stöttning, som kommer vila på den yttre stöttningen.

– Det här är plankor som har legat på Vasa ända sedan hon byggdes och de har av naturliga skäl aldrig tidigare lämnat skeppet. Det är tråkigt som sjutton att riva upp den här miljön som vi har därinne, samtidigt som det skulle vara etter värre att borra stora hål i originaldelarna. Vi vill bevara så mycket som möjligt av Vasa, säger Jacob Jacobson, chef för samlingsenheten på Vasamuseet.

På Vasas övre och undre batteridäck har plankor lossats i två stråk på var sin sida om däckets mitt. Att få ut plankorna från skeppet har inneburit utmaningar. För att undersöka hur så långa föremål kan flyttas på Vasa gjorde timmermännen experiment med en ny planka. Eftersom skeppet är långt så blir det en hel del plank det handlar om.

– Planken från övre batteridäck har till en början behövts flyttas upp på väderdäck, för att över huvud taget kunna lyftas av skeppet. De plank som skulle ut från undre batteridäck har vi tagit ut via en av kanonportarna på styrbordssidan säger skeppstimmerman Robert Jonsson och fortsätter:

– De är inte så många, men de är väldigt långa. Av de vi lyft upp var den längsta närmare elva meter.
Det här är första och sista gången som plankorna tas bort ur sitt läge på skeppet.

De plankor som nu lämnat Vasa för första gången sen 1600-talet kommer idag att transporteras vidare och magasineras tillsammans med andra föremål från Vasa.

Till hösten väntar nästa steg, när plankor från trossdäck, ännu längre ner i skeppet, ska lyftas ut och ge plats åt de kommande stöttorna.

– Det blir ännu med komplicerat, säger Robert Jonsson, men vi kommer att lösa det också.

Ladda ner bilder och filmer från plankflytten nedan!

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks i gemensam sommarkampanj

Wed, 13 Jul 2022 12:31:00 +0200

Spårvagnen i Stockholms city rullar med budskapet, liksom rörliga och fasta skyltar på perronger och busskurer. Även i tunnelbanan syns bilder på vrak från havets botten och det bärgade skeppet Vasa. Kampanjen vänder sig i första hand till turister som befinner sig på plats i Stockholm och syns framför allt i Stor-stockholms lokaltrafik: på spårvagn, i tunnelbana och pendeltåg samt på busshållplatser. Kombinationsbiljetten gäller som entré både på Vasamuseet och Vrak, kostar 290 kronor och är giltig i tre dagar.

Syftet med kampanjen är att berätta om kombinationsbiljetten, öka besöken till museerna och stärka båda museernas varumärken. Både Vrak och Vasamuseet tillhör myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer. För Vrak som är myndighetens nyaste museum är det särskilt angeläget att öka kännedomen om museet. Att ge Vrak lite draghjälp av världskända Vasamuseet är därför ett viktigt mål. Att dessutom kunna visa att båda museerna hör ihop blir en betydelsefull sidoeffekt.

Sofie Aspelin, kommunikationschef på Statens maritima och transporthistoriska museer säger:

– Vi utgick från att vi berättar om vrak och skepp på flera olika sätt i våra två museer, både över ytan som på Vasamuseet och under ytan som på Vrak. Slutresultatet blev en kombination av båda museernas grafiska manér, där Vraks gröna färg möter Vasas bruna, med ett centrerat marknadsföringsbudskap.

Hela kampanjen är producerad inhouse på Statens maritima och transporthistoriska museers kommunikationsenhet – från idé till färdig produkt. Många av enheterna går i Clear Channels kanaler: En spårvagn på linje 7 i Stockholms city folieras helt och hållet med budskapet under fyra veckor. Övriga enheter är affischer i olika storlekar som syns i tunnelbanan och på pendeltågen samt – både rörliga och fasta skyltar på perronger och busskurer.

Förutom enheterna i lokaltrafiken syns samma budskap i en bannerkampanj som går i de stora dagstidningarnas nätupplagor samt webbplatser som hitta.se, klart.se och Blocket. I både Vasamuseets och Vraks sociala medier kommer kampanjbudskapet också att synas på såväl betalda platser som redaktionella.

– Nu hoppas vi att människor på stan, både stockholmare som stannat hemma under semestern och turister som är på besök, lägger märke till kampanjen och vill besöka våra fina museer i sommar, avslutar Sofie Aspelin.

Kombinationsbiljetten gäller som entré både på Vasamuseet och Vrak, kostar 290 kronor och är giltig i tre dagar. Ordinarie pris på Vasamuseet för vuxna besökare under högsäsong är 190 kronor och på Vrak 185 kronor. Barn och ungdomar under 18 år har alltid fri entré.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Afternoon tea, hantverkskvällar och temasöndagar i höstens program på Vasamuseet

Tue, 23 Aug 2022 12:01:00 +0200

Programhösten på Vasamuseet börjar storstilat. Under den tjugoårsjubilerande Östersjöfestivalens paraply hålls en konsert i skeppshallen med barockensemblen L’Arpeggiata, som ger 1600-talet nytt liv med latino- och jazzinfluenser.

– En nyhet för i år är programverksamhet på söndagarna i oktober och november, med specialvisningar i oktober och ett nytt tema varje söndag i november. Som vanligt uppmärksammar vi Gustav Adolf-dagen den 6 november. I år gör vi det tillsammans med måltidshistorikern Richard Tellström som berättar om matens idévärld på 1600-talet, säger Elin Petersson, programansvarig på Vasamuseet. Hon fortsätter:

– Det är underbart att programverksamheten är helt och hållet tillbaka efter två års pandemirestriktioner. Nu ser vi fram emot en härlig programhöst tillsammans med våra besökare!

Afternoon tea på Vasamuseet innebär ett kulturhistoriskt föredrag och en härlig tallrik med godsaker till teet. I höst handlar föredragen om färger på 1600-talet. Soppluncherna med föredrag sker på torsdagar och då serveras givetvis ärtsoppa. De populära hantverkskvällarna med Vasamuseets dräktforskare är tillbaka på onsdagskvällarna, med fika och inspiration från skeppet Vasa och 1600-talet.

Programpunkter i september nedan:

Torsdag 1 september kl. 19.30
Östersjöfestivalen på Vasamuseet
Jazzig barock möter skeppet Vasa i en konsert med L’Arpeggiata, en ensemble som ger 1600-talet nytt liv med influenser från jazz och latino. Programmet är en del av Östersjöfestivalen som i år firar tjugoårsjubileum.

Lördag 3 september kl. 14
Trädgårdsvisning
På den här visningen får du veta mer om hur köksväxter, läkeörter och andra grödor användes för att bota sjukdomar och vilken mat som odlades för att tas ombord på krigsskeppen. Visningen varar cirka 45 minuter och hålls oavsett väder.

Onsdag 7 september kl. 17.30
Hantverkskväll med Vasamuseets forskare
Första onsdagen i månaden bjuder Vasamuseets dräktforskningsteam till hantverkskvällar. Kom till skräddarstugan och skapa, ta med ditt eget hantverksprojekt och utbyt erfarenheter och idéer tillsammans med andra. Forskarna bjuder på fika och inspiration från Vasa och 1600-talet.

Torsdag 22 september kl. 12
Sopplunch med föredrag
Inbördeskrig, diplomati och sjökrig under 1600-talet. Vasas verksamma tid för flottan blev inte lång, men hennes systerskepp deltog i diplomati och krig ända tills hon sänktes vid Vaxholmsinloppet. Ingvar Sjöblom, doktor i historia och lektor i krigsvetenskap, beskriver förändringarna inom flottan från 1620 fram till 1680-talet.

Fredag 30 september kl.15.30
Afternoon tea: Färg på 1600-talet
Hur målade man på 1600-talet? Om de tekniska förutsättningarna vad gäller pigment, målningsmaterial och om tekniker som ådring, marmorering och grisaille. Dessutom om 1600-talets svenska arkitektur: renässansmåleriet i skeppsbroadelns palatsliknande hus i Stockholm, överdådig barock i adelns slott, om bonader och väggmålningar hos de mest förmögna på landsbygden och fasadfärgsättning i städerna.

För fullständigt program, se: vasamuseet.se/besok/hostens-program

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Elin Petersson, programansvarig Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 76
E-post: elin.petersson@smtm.se

Turisterna hittade åter till Vasamuseet under sommaren

Fri, 02 Sep 2022 08:26:00 +0200

Redan före öppning står det enstaka besökare och väntar på att bli insläppta på Vasamuseet. Från och med att dörrarna öppnas – sommartid är det prick klockan 8.30 – så anländer besökarna i en ganska strid ström under hela dagen.

– Vi hade gott hopp redan i våras om att sommaren skulle bli bra och det blev den! Stockholm har haft många turister och turister till Stockholm betyder besökare till Vasamuseet. Även om det inte är som före pandemin, då det hände att vi hade över 12 000 besökare vissa dagar i juli, säger Jenny Lind, Vasamuseets chef.

Sedan Vasa visades upp för allmänheten första gången 1961 har besökare från jordens alla hörn kommit för att se det unika skeppet från 1600-talet. Mellan 85 och 90 procent av Vasamuseets besökare kommer från andra länder än Sverige.

– Många besökare har Vasamuseet på sin ”bucket list”. Mötet med Vasa lämnar ingen oberörd. Både återkoppling från besökarna och våra besökssiffror vittnar om att berättelsen om Vasa engagerar människor i alla åldrar från hela världen, säger Jenny Lind.

Dominika och Pawel från Polen besöker Vasamuseet den 1 september. De har laddat ner audioguiden och tar sig an museet i sin egen takt.

– Jag var här för fem år sedan på en gruppresa. Jag tyckte att det var intressant redan då, men nu uppskattar jag museet ännu mer, säger Dominika och Pawel fyller i:

– Det är lite som en skattjakt att med hjälp av kartan och audioguiden hitta alla fina detaljer på skeppet och i utställningarna.

Vasamuseets audioguide som finns på 19 språk och laddas ner eller strömmas från webbplatsen har över 300 000 lyssningar hittills under år 2022. Engelska och tyska är de vanligaste valda språken.

Totalt har Vasamuseet tagit emot över 30 miljoner besökare sedan öppningen 1990. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har över 40 miljoner personer sett Vasa sedan bärgningen 1961.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Martina Siegrist Larsson, kommunikatör
Telefon: 08-519 548 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

Vasas systerskepp Äpplet är hittat

Wed, 26 Oct 2022 16:57:00 +0200

Vid flera tillfällen har marinarkeologer från Vrak – Museum of Wrecks tillsammans med marinen undersökt ett sund vid Vaxholm utanför Stockholm. I december 2021 upptäcktes där ett mycket stort fartygsvrak. Skeppssidorna låg delvis nedfallna på botten, men skrovet var i övrigt bevarat upp till ett undre kanondäck. I de nedfallna sidorna fanns kanonportar i två olika nivåer – det rörde sig alltså om ett örlogsskepp med två kanondäck. Både konstruktionerna och de kraftiga dimensionerna påminde om skeppet Vasa och hoppet om att hitta ett av Vasas systerskepp väcktes hos marinarkeologerna. Efter en andra, mer noggrann undersökning våren 2022 visade mått, konstruktionsdetaljer, träprover och arkivmaterial att Äpplet hade hittats.

Tidigare fynd var andra skepp

2019 hittade Vraks marinarkeologer två vrak vid Vaxholm som man trodde skulle kunna vara Äpplet. Men de undersökningar som sedan gjordes visade att det istället var Apollo och Maria, två medelstora skepp från 1648. Marinarkeologerna gav inte upp utan fortsatte att leta.

Ny kunskap och historia

Att Vraks marinarkeologer nu är säkra på att de hittat Vasas systerskepp Äpplet ger ny och viktig kunskap i utvecklingen av svenskt kulturarv och skeppsbyggeri, då det först nu är möjligt att undersöka skillnaderna mellan Vasas och Äpplets konstruktioner.

- Det här kommer hjälpa oss förstå hur de stora krigsskeppen utvecklades från det instabila Vasa till sjödugliga bjässar som kunde behärska Östersjön – en avgörande faktor för Sveriges framväxt som stormakt på 1600-talet, berättar Patrik Höglund, marinarkeolog.

Pågående undersökningar

Marinarkeologerna från Vrak undersöker vrak efter örlogsskepp på flera platser längs Sveriges kuster. Undersökningarna sker inom forskningsprogrammet ”Den glömda flottan”, som utförs i samarbete mellan Centrum för maritima studier (CEMAS) vid Stockholms universitet, Vrak/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM) och Museiverket i Finland. Programmet finansieras av Riksbankens Jubileumsfond.

Det råder totalt dykförbud i området där vraket ligger!

Om Äpplet

Gustav II Adolf skrev 1625 under ett kontrakt för att bygga två stora örlogsfartyg – Vasa och Äpplet. Knappt ett år efter Vasas förlisning 1628 var Äpplet färdigbyggt. Konstruktör var Hein Jakobsson, samma skeppsbyggmästare som färdigställde skeppet Vasa. Han insåg att Vasa hade fel proportioner redan innan hon sjösattes vilket skulle kunna leda till instabilitet. Äpplet byggdes därför bredare än Vasa, men blev ändå inget lyckat fartyg. Det var problematiskt att bygga stora örlogsskepp med flera kanondäck.

När Sverige 1630 gick in i det 30-åriga kriget fanns Äpplet i armadan som seglade mot Tyskland. Skeppet dömdes ut i december 1658 och året efter sänktes Äpplet vid Vaxholm.

Läs mer på vrak.se och på DigitaltMuseum.

Arbete både under och över vattenytan

Vraks marinarkeologer har dykt för att identifiera Äpplet och därefter studerat uppgifter de fått fram på land. De har:

Mätt upp bland annat däcksbalkar, för att bedöma storleken och kunna återskapa formen på skeppet.
Samlat in material för att skapa 3D-modeller.
Tagit träprover, för att få veta var virket växt och när det höggs (dendrokronologi).
Studerat arkivmaterial, som gett utgångspunkt för dateringar och måttuppgifter och fakta om Äpplets levnadshistoria.
Studerat skeppet Vasa och andra örlogsskeppsvrak för att hitta likheter och skillnader i detaljer och byggnadssätt.

Kontaktpersoner

Frågor om dykningarna och resultaten:

Jim Hansson, marinarkeolog Vrak – Museum of Wrecks, telefon +46 (0)8 519 549 22, e-post jim.hansson@smtm.se

Patrik Höglund, marinarkeolog Vrak – Museum of Wrecks, telefon +46 (0)8 519 548 74, e-post patrik.hoglund@smtm.se

Övriga frågor:

Martina Siegrist Larsson, informatör Vasamuseet, telefon +46 (0)8 519 548 45, e-post martina.siegrist.larsson@smtm.se

Cecilia Eriksson, kommunikatör Vrak, telefon +46 (0)8 519 558 43, e-post cecilia.eriksson@smtm.se

Bilder och filmer:

Vasamuseet - Pressrum

Vrak - Pressrum

944 357 besökare på Vasamuseet under år 2022

Tue, 03 Jan 2023 09:09:00 +0100

Trots att 2022 började med nya pandemirestriktioner och inställda evenemang som följd har Vasamuseet lockat nästan en miljon besökare under året som gått.

– Att nästan en miljon valde att besöka Vasamuseet under 2022 är fantastiskt roligt. Dessutom innebär det ett eget litet rekord; vi hade satt ett mål på 850 000 och är glada att vi överträffade det med råge, säger Jenny Lind, Vasamuseets chef. Hon fortsätter:

– Många utländska besökare kom till oss under julledigheten. Dagen före julafton, den 23 december, kom det fler än 1400 besökare. Det var mer än den genomsnittliga siffran för vardagar i december.

Vasamuseet är ett av Sveriges främsta internationella besöksmål. Och det märks tydligt på besökarna i museet. Ungefär 85 procent utgörs av utländska turister.

– Under förra året har vi åter hört en hel del franska, tyska och engelska på museet, vilket är underbart. Våra engelska visningar har varit välbesökta, inte minst nu i december. Att turisterna börjat hitta tillbaka till Stockholm märks och vi är glada över att så många väljer att komma till Vasamuseet, säger Jenny Lind.

Tillsammans kan Vasamuseets guider tala fjorton olika språk, museets audioguide finns på 19 olika språk och filmen om Vasa visas på åtta olika språk under högsäsong.

– Det innebär att de allra flesta av våra besökare kan få ta del av berättelsen om Vasa på sitt eget språk, vilket vi vet är enormt uppskattat. Många av våra utländska besökare berättar att de länge önskat se Vasa och vi är bortskämda med fina omdömen, avslutar Jenny Lind.

Totalt har Vasamuseet tagit emot över 31 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har över 43 miljoner personer sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 073 – 735 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Säg JA vid skeppet Vasa!

Tue, 07 Feb 2023 08:36:00 +0100

– Det här blir en extra kärleksfull dag på Vasamuseet! Vi tänker oss att det kan passa par som redan bestämt sig för att gifta sig och har hindersprövningen klar, men ännu inte bokat lokal eller beslutat datum, menar Siri Beer Boman, programansvarig på Vasamuseet.

Vigslarna sker vid det förgyllda galjonslejonet på museets övre plan, med fin utsikt över skeppet. Där finns vittnen på plats tillsammans med Vasamuseets vigselförrättare Hans-Lennart Ohlsson.

– Stora bröllopssällskap väljer nog inte drop in-bröllop, men det är förstås helt okej att ha med sig egna vittnen, familj och gäster. Vi räknar med att hinna viga ett trettiotal par på Vasamuseet den här dagen. Vi vill att varje vigsel ska kännas speciell och det får inte bli stressigt. Det här ska ju vara fint och minnesvärt, säger Siri Beer Boman och fortsätter:

– Nu är det hög tid att fria för dem som vill ha bröllop på Vasamuseet! Brudparet behöver bara tänka på att ha med giltig hindersprövning och legitimation. Resten ordnar vi!

Giftaslysten? Detta gäller för Vasa-bröllop

Tid: Den 14 februari 2023, på alla hjärtans dag, mellan 10 och 15.
Brudparet anmäler sig i museets entré och får där en ungefärlig tid för sin vigsel.
Det går inte att boka i förväg, det är enbart drop in och principen först till kvarn gäller. Därför kan dagen bli fulltecknad.
Det kostar ingenting för paret som vill gifta sig, men vill de ha med sig gäster får gästerna betala ordinarie museientré.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet.
Telefon: 073 – 735 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Ny audioguide för barn på Vasamuseet

Wed, 22 Feb 2023 08:53:00 +0100

Lagom till sportlovet lanserar Vasamuseet en audioguide för barn. Den som lyssnar ska få en känsla för 1600-talets människor genom att i berättelsen följa en pojke som arbetade på Vasa.

– Huvudpersonen är Olof, en 11-årig pojke som växer upp i 1620-talets Stockholm. Han arbetar på skeppsgården där Vasa byggs och har en dröm om att få segla med skeppet, berättar Karin Schaefer som är ansvarig för barn- och familjeprogram på Vasamuseet och en av författarna till audioguiden.

Audioguiden heter Pojken och skeppet: en resa i det förflutna, och bygger på belagda fakta om hur livet kunde vara för ett barn vid den här tiden. Historiska dokument och lämningar på Vasa visar att det fanns barn ombord på skeppet när hon seglade ut på sin första och enda resa.

– En viktig idé är att väcka empati med dåtidens människor och att knyta ihop vår historia med deras. Vi är inte så annorlunda idag som vi ibland tror och en dag är det vi som är det förflutna, säger Karin Schaefer och fortsätter:

– Vi har noga funderat på hur personerna i berättelsen tänker, smakat på ord, skrattat och blivit rörda om vartannat. Manuset skrevs om många gånger och har granskats av forskare och andra sakkunniga.

Turen har nio angivna platser i museet. Vid varje plats får de som lyssnar en liten berättelse om det de ser i museet, hur livet ombord kunde vara och vad Olof tänkte om sitt äventyr. Skådespelaren Sten Ljunggren är berättarrösten i den svenska versionen av audioguiden.

– Vi är oerhört glada över att han tackade ja. Hans känsliga röst sätter tonen i berättelsen, menar Karin Schaefer.

En rolig detalj är att en av träfigurerna i den modell av Vasa som finns i museet nu har bytts ut mot Olof som kikar fram ur en öppen kanonport. Den nya träfiguren gör att även de som inte går audioguideturen blir medvetna om barns närvaro på krigsskepp. På Vasamuseets webbplats går det att läsa vad som är historiskt belagt och vad som är fantasi i berättelsen och få läsa den historiska källan.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig
Telefon: 073 – 735 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Karin Schaefer, programansvarig för barn och familj
Telefon: 08-519 549 24
E-post: karin.schaefer@smtm.se

Följ med ombord på Vasa varannan vecka

Thu, 09 Mar 2023 13:45:00 +0100

Från fredagen 10 mars kommer filmerna att visas på Vasamuseets webbplats och som följetong på Vasamuseets Instagramkonto. Att gå ombord på Vasa är mångas stora dröm, men skeppet är alltför ömtåligt för att det ska kunna tillåtas. På det här sättet kan alla som vill få se hur Vasa ser ut inuti.

I filmen Ombord på Vasa bjuds besökarna att följa med ombord på skeppet tillsammans med Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker. Han visar skeppet – på alla däcken – och förklarar hur platser och funktioner var tänkta att användas.

– Det är verkligen roligt att få visa hela skeppet, även de delar som alltid är dolda för besökare, säger Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet och filmens ciceron.

I varje avsnitt visar Fred Hocker ett utrymme på skeppet och berättar om vad det är för något, hur det användes och vilka intressanta detaljer som kan finnas kvar.

– I det första avsnittet visar jag övre hyttan, ett mycket litet utrymme i akterkastellet som vi inte är helt säkra på hur det användes, även om vi har några idéer, säger Fred Hocker.

Från kabyssen till stora kajutan
Vidare kommer Fred Hocker att visa skeppets enda fungerande pump, kabyssen längst ner i skeppet där mat lagades över öppen eld, officerarnas utrymmen och de trånga låringsgallerierna längs skeppets sidor akteröver, för att nämna några av platserna. Ett avsnitt ägnas åt den stora kajutan, där kungen skulle vara i den händelse han var ombord. Kajutan är byggd på ett sätt som ger en intressant optisk effekt.

En viktig aspekt med filmen är att dokumentera hur Vasa ser ut idag. Inom en ganska snar framtid kommer skeppet nämligen att få en ny stöttning – både in- och utvändigt – och det kommer inte vara möjligt att komma åt alla utrymmen på samma sätt som idag. Under 2022 har Vasamuseet därför gjort ett omfattande dokumentationsarbete i foto och film ombord på Vasa. Under arbetets gång föddes idén om att även producera en annan typ av film. En film som tar med besökaren ombord.

Filmen kommer att visas i sin helhet på Vasamuseets webbplats och gå som följetong på Vasamuseets Instagramkonto.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 08-51 95 58 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Martina Siegrist Larsson, informatör
Telefon: 08-51 95 48 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

Museikollegor från Ukraina i erfarenhetsutbyte med Vasamuseet

Wed, 22 Mar 2023 11:13:00 +0100

De fyra museikollegorna arbetar med forskning, konservering och utställningar på Khortytsia National Reserve, Ukrainas centrum för marinarkeologi. Museet är beläget nära ett område som bombas regelbundet.

– Jag har personligen gömt delar ur vår samling på hemliga platser, berättar Natalija Tjerhik, som är en av de fyra som besöker Vasamuseet. Hon fortsätter:

– En person frågade mig varför jag lade tid på att gömma föremål och jag svarade att jag gör det för våra barns skull. De ska ha möjlighet att lära sig om sin historia.

Personalen på museet måste arbeta mellan flyganfall och de har också svårt att upprätthålla ett stabilt klimat i bevarandelabbet på grund av återkommande strömavbrott.

– Museet har önskat specifik hjälp från oss gällande bevarande. De har sex fartyg i trä som tagits upp från floden Dnepr i arkeologiska projekt, liksom många andra vattendränkta föremål, och de kan inte upprätthålla ett stabilt klimat i bevarandelabbet på grund av återkommande strömavbrott, berättar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, som samordnade besöket.

Veckan innehöll därför diskussioner och erfarenhetsutbyte om bevarande med kollegor från Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks samt Marinmuseum och Sjöhistoriska museet (som alla ingår i Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM), framför allt med fokus på att studera, bevara och visa skeppsvrak. I samtalen beskrev de också hur deras vardag ser ut.

– Vi har lärt oss mycket av våra ukrainska kolleger den här veckan, inte minst om krisberedskap, menar Fred Hocker.

SMTM och Khortytsia National Reserve har ett mångårigt samarbete genom marinarkeologin och det fortsätter även framöver.

– Vi har förstått att en av de viktigaste sakerna vi kan göra för våra kollegor i Ukraina är att hjälpa dem att behålla sina internationella kontakter och förbli en del av den professionella världen. Men också att vi kan ge dem en paus från kriget, säger Fred Hocker.

Bilden visar från vänster: Polina Petrasjyna, forskare, intendent och konservator; Tetjana Sjelemetijeva, forskare och intendent; Alina Budnykova, forskare och intendent; samt Natalija Tjerhik, forskare och utställningschef.

En av Vasas besättningsmän var en kvinna

Tue, 04 Apr 2023 08:47:00 +0200

Ett trettiotal personer dog när Vasa förliste på sin jungfrufärd år 1628. Vilka de var går inte att veta, bara en av dem finns namngiven i historiska källor. När skeppet bärgades på 1960-talet gjordes en omfattande arkeologisk utgrävning där även mänskliga kvarlevor ombord på skeppet undersöktes.

– Genom osteologiska undersökningar har vi kunnat ta reda på en hel del, till exempel deras ålder och hur långa de var. Osteologerna anade att G kunde vara en kvinna, på grund av hur höftbenet ser ut. Med hjälp av DNA-analyser går det att ta reda på mycket mer om de här individerna, säger Fred Hocker, fil. dr och forskningsledare på Vasamuseet.

Samarbete med Uppsala universitet
Sedan år 2004 har därför Vasamuseet ett samarbete med institutionen för immunologi, genetik och patologi vid Uppsala universitet som undersökt alla skelett på Vasa för att ta reda på så mycket det går om de olika individerna. Till att börja med gick arbetet ut på att identifiera om vissa ben var från en särskild individ. Marie Allen, professor i forensisk genetik på Uppsala universitet, har lett arbetet.

– För oss är det både intressant och utmanande att forska på skeletten från Vasa. Det är mycket svårt att utvinna DNA ur ben som legat 333 år på sjöbotten, men inte omöjligt, berättar Marie Allen. Hon fortsätter:

– Redan för några år sedan hade vi indikationer på att skelett G inte var en man utan en kvinna. Enkelt uttryckt hittade vi inga Y-kromosomer i G:s arvsmassa. Men helt säkra kunde vi inte vara och vi ville få resultaten bekräftade.

Resultaten har nu kunnat bekräftats tack vare ett samarbete med doktor Kimberly Andreaggi vid AFMES-AFDIL (The Armed Forces Medical Examiner System’s-Armed Forces DNA Identification Laboratory) i USA. AFMES-AFDIL är det amerikanska försvarsdepartementets laboratorium och de är specialiserade på DNA-profilering för identifiering av militärer. De har nu satt upp ett nytt test för att analysera många olika genetiska varianter.

– Vi tog nya prover ur de ben där vi hade frågetecken. AFMES-AFDIL har nu analyserat proverna och vi har fått bekräftat att individen G var en kvinna med hjälp av det nya testet, säger Marie Allen.

För Marie Allen och Kimberly Andreaggi är analyserna av skeletten från Vasa ett sätt att utveckla de forensiska metoderna – kunskaper som sedan används för att analysera DNA i brottsutredningar eller för att identifiera stupade soldater.

Bilden av människorna på Vasa klarnar ytterligare
För Vasamuseet blir resultaten av DNA-analyserna viktiga pusselbitar i forskningen kring människorna på skeppet Vasa. Anna Maria Forssberg, docent i historia och forskare på museet berättar:

– Vi vill komma de här människorna så nära vi bara kan. Sedan tidigare vet vi att det fanns kvinnor med ombord när Vasa förliste och nu har vi fått ytterligare en bekräftelse på det. För mig som just nu forskar på båtsmanshustrur är det här extra spännande, de glöms ofta bort trots att de spelade en viktig roll för flottan.

Nu väntar inom kort fler resultat av de nya provtagningarna. Marie Allen och Kimberly Andreaggi kommer att kunna säga något om hur personerna som omkom på Vasa såg ut, vad de hade för hårfärg och ögonfärg och varifrån de kom.

– Idag kan vi få ut mycket mer information från historiska DNA-prover än vad vi kunnat tidigare och metoderna förfinas hela tiden. Vi kan till exempel säga om personerna hade anlag för olika sjukdomar och i så fall vilka, eller detaljer som om de hade fräknar och vått eller torrt öronvax, säger Marie Allen.

Vasamuseets forskare arbetar just nu både med att studera skeletten ytterligare och att undersöka deras tillhörigheter. Så småningom kommer resultaten att presenteras i en utställning på museet samt en bok om de personer som dog ombord på Vasa.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Mobil: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Elever från Botkyrka i unikt projekt på Vasamuseet

Fri, 28 Apr 2023 11:33:00 +0200

Onsdagen den 26 april var det dags för eleverna från klass 7 i skolan Kastanjen i Botkyrka att visa vad de lärt sig under projektets gång. Slutuppgiften i årets upplaga av Unga visar Vasa var en utställning och vernissage på Vasamuseet. Eleverna hade bjudit in släkt och vänner samt lärare och elever från skolan att vara med på den speciella kvällen.

- Syftet är att eleverna ska lära sig nya saker på nya sätt. Lektionerna vi gör tillsammans med skolan ska väcka nyfikenhet för vår kulturhistoria, säger Emilie Börefelt, som är pedagog på Vasamuseet och projektledare för Unga visar Vasa.

Temat för den här terminens projekt var ”Vilka ting sparas till eftervärlden – får föremålen på museum evigt liv?”. Eleverna valde ut ett föremål från sina egna liv som de vill spara till framtiden, en sak som ska förvandlas till ett museiföremål.

- Elevernas föremål fick ett nummer och vi skapade tillsammans en katalog med titel och information om föremålen, likt den information som finns till föremålen i museet, berättar Emilie Börefelt.

Varje elev valde även ett av museets föremål att knyta an till sitt eget. I presentationen som eleverna höll på avslutningskvällen visade och berättade varje elev om sina två föremål; det egna och museets.

Vasamuseet har arrangerat Unga visar Vasa flera gånger tidigare och varje samarbete har haft sitt särskilda tema. Årets upplaga där elever tillsammans med museets pedagoger gjorde en utställning är helt nytt.

- Det var givande både för oss och för dem att utställningen gjordes så som vi gör utställningar på ett museum. Eleverna skulle kunna presentera den på ett proffsigt sätt, så att de kände stolthet och att deras arbetet togs på allvar, säger Joakim Engblom, pedagog på Vasamuseet. Han fortsätter:

- Ur ett större perspektiv handlar det om att ge eleverna en kulturhistorisk blick. Att träna dem på att använda den blicken på saker och ting i sin omvärld, för att bättre förstå den och se hur innehållsrik den är.

De klasser som jobbat i samarbetsprojektet Unga visar Vasa genom åren brukar vara stolta över vad de åstadkommer.

- Jag är också stolt över vad de gjort! Eleverna i sin tur kopplar ihop det de har gjort till det som finns i museet. Och till människorna som var med på Vasa. Att de märker, och vi märker, att de kopplar sig själva till en annan tid, avslutar Joakim Engblom.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör på Vasamuseet, telefon: 08-519 558 47, e-post: catrin.rising@smtm.se
Emilie Börefelt, ansvarig pedagog för projektet på Vasamuseet, telefon 08-519 548 39
Agneta Ahlqvist, lärare på skolan Kastanjen, e-post: agneta.ahlqvist@kastanjen.nu

Nytt kölstöd på plats under skeppet Vasa

Wed, 10 May 2023 15:56:00 +0200

Kölstödsbytet görs inom det stora projektet som heter Stötta Vasa, vilket handlar om att ge skeppet ny och mer ändamålsenlig stöttning. Allt för att kunna bevara skeppet för framtiden.

– Ett kölstödsbyte har aldrig tidigare gjorts på Vasa. Nu har projektet nått en punkt när tester inte längre går att simulera i en dator. För att ta reda på hur skeppet reagerar måste vi testa i verkligheten, berättar Magnus Olofsson, projektchef för Stötta Vasa. Han fortsätter:

– Testet vi gör idag innebär att vi byter ut ett av stöden som är under Vasas köl. Det är en liten del i ett stort projekt, som går ut på att byta hela stöttningen som skeppet vilar i idag. Det består av många olika sorters stöd, bland annat det under kölen.

Utmaningarna är många och skeppet är ömtåligt. Det ställs stora krav på exakthet och det handlar om millimeterpassning för att det ska fungera. Det får absolut inte uppstå oönskade rörelser, deformationer eller i värsta fall - sprickor i skeppet.

– Den viktigaste anledningen till att vi gör det här testet är att vi vill se vad som händer med skeppet. Om det uppstår rörelser när det befintliga kölstödet tas bort och ersätts med ett nytt, vilket det alltså inte får göra. Dessutom är det viktigt för oss att testa våra arbetsmetoder, logistik och hur lång tid arbetet tar, säger Magnus Olofsson.

Lärdomar från dagens test
Det nya kölstödet finns nu på plats sedan 09.57 på onsdagsmorgonen. På Vasamuseet har arbetsgruppen fått många viktiga lärdomar inför resterande byten som ska göras.

– Inte minst vilka verktyg som fungerar och hur vi bäst mäter in exakt position för det nya stödet. Vi har också sett hur lång tid olika moment tar, vilket är viktigt eftersom vissa moment är störande och bara kan utföras när museet är stängt, menar Magnus Olofsson.

Så småningom ska alla stöd under skeppet bytas ut. Anledningen är att skeppet Vasa inte klarar att bära sin egen vikt, eftersom kemisk nedbrytning av träet har medfört att skrovet tappat mycket av sin styrka.

Jenny Lind, Vasamuseets chef, är mycket nöjd med att kölstödsbytet genomfördes. Hon säger:

– Det är underbart att vi nu är i gång på riktigt! Projektet Stötta Vasa började redan år 2012 som ett forskningsprojekt. Ur det drogs flera lärdomar och vi har gjort flera åtgärder, som att ytterligare förbättra klimatsystemet i skeppshallen och bytt ut 5000 bultar ur skeppet. Idag tog vi ett nytt viktigt steg för Vasas framtid.

Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar drygt en miljon besökare från hela världen varje år. Projektet Stötta Vasa beräknas vara klart år 2028 – lagom till skeppet Vasas 400-årsdag.

FAKTARUTA STÖTTA VASA
Den stöttning som Vasa idag ligger i måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år.

Dagens 17 utvändiga stöttor kommer att ersättas med 27 stycken vaggor med en led under kölen. Skeppet kommer på så sätt att stödjas på ännu fler punkter än idag. När allt är klart kommer det yttre stödet att vara kompletterat även med en inre stöttning, som ett slags skelett. Den inre stöttningen kommer gå från kölen ända upp till övre däck. Den ska hjälpa till att bära av lasterna från däck och däcksbalkar med syftet att bromsa rörelserna i skrovet.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet.
Telefon: 073 – 735 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Unik del av Ukrainas kulturarv säkrat med hjälp av Vasamuseet

Thu, 25 May 2023 10:00:00 +0200

Vasamuseet har sedan många år ett samarbete med ukrainska Khortytsia National Reserve, ett museum och en park nära Zaporizjzja, cirka 30 km från den nuvarande frontlinjen. Museet har önskat specifik hjälp från Vasamuseet och Statens maritima och transporthistoriska museer, SMTM, (som Vasamuseet är en del av) gällande bevarande av vrak från fyra fartyg i trä som tagits upp från floden Dnepr i arkeologiska projekt.

Lars Amréus, överintendent för SMTM, och Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, reste till Ukraina i början av maj för att hjälpa museet med att dokumentera vraken digitalt genom fotogrammetriska mätningar.

– Resan har varit planerad tidigare men behovet av hjälp har blivit mer akut på grund av kriget. Museet har evakuerat allt de kan evakuera men vraken kan inte flyttas, och det är därför viktigt att dokumentera vraken medan det är möjligt, om de skulle skadas eller förstöras under kriget. Genom det arbete vi nu genomfört kan vraken bevaras digitalt för framtiden, berättar Fred Hocker.

Insikter om kulturarvet

Resan har även bidragit till ett fördjupat samarbete och nya insikter.

– Museipersonalen visade en stor beslutsamhet och hängivenhet i sitt arbete med att bevara och bruka kulturarvet, även om många i den manliga personalen tjänstgör i Försvarsmakten. Att de är villiga att riskera sina liv varje dag fick mig att inse att kulturarvet inte bara är till teoretisk eller immateriell nytta för samhället – det har ett äkta och verkligt värde. Kulturarvet måste vara en integrerad del av alla samhällen som vill kalla sig civiliserade, säger Fred Hocker.

– Vi blev mycket väl omhändertagna av våra ukrainska kollegor. Den stora tacksamhet som alla gav uttryck för över vårt besök var både påfallande och rörande. Vi fick höra att ingen annan utländsk kulturinstitution arbetat så nära frontlinjen och att arbetet vi genomförde tillsammans med dem gav dem en förnyad känsla av mening, berättar Lars Amréus.

Under resan var Lars Amréus även i Kiev för möten med Ukrainas kulturminister med flera för att diskutera bland annat bevarande av Ukrainas kulturarv.

Kontaktpersoner

Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet, tfn 08-519 548 06, 0705-30 48 06, e-post fred.hocker@smtm.se

Lars Amréus, överintendent SMTM, tfn 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se

Presskontakt

Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet, tfn 08-519 558 47, 073-735 16 02, e-post catrin.rising@smtm.se

Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, tfn 08-519 558 49, 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker tar emot H.M. Konungens medalj i 8:e storleken

Wed, 14 Jun 2023 07:44:00 +0200

Tisdagen den 13 juni tar Vasamuseets forskningsledare, fil.dr. Fred Hocker emot H.M. Konungens medalj i 8:e storleken i högblått band ur Kungens hand vid en ceremoni på Kungliga slottet.

H.M. Konungens medalj, tidigare kallad Hovmedaljen, förlänas årligen den 28 januari och den 6 juni för särskilda förtjänster i samhället. H.M. Konungen delar ut medaljerna vid en ceremoni närmsta tiden därefter.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet, telefon: 08-519 558 47.
E-post: catrin.rising@smtm.se

Fred Hocker, forskningsledare Vasamuseet, telefon 08-519 548 06.
E-post: fred.hocker@smtm.se

Nya DNA-analyser visar hur människorna på skeppet Vasa såg ut

Wed, 28 Jun 2023 10:19:00 +0200

Fler pusselbitar kring människorna som var ombord på Vasa när skeppet sjönk har kommit på plats. Nya resultat från DNA-analyser som görs på skeletten från Vasa visar hur personerna som var ombord såg ut. Forskarna vet nu vilken hudton, hårfärg och ögonfärg individen som kallas för G hade. Dessutom går det att säga en del om hur hon var klädd.

– Vi har med nya DNA-analyser kommit fram till att individen vi kallar G med stor sannolikhet hade ljust hår, blå ögon och ljus hudton. Det säger Marie Allen, professor i forensisk genetik vid Uppsala universitet, som utfört analyserna i samarbete med doktor Kimberly Andreaggi vid Armed Forces Medical Examiner System’s Armed Forces DNA Identification Laboratory (AFMES-AFDIL) i USA.

– Idag går det att få fram mycket information genom DNA-analys, som till exempel biologiskt kön och utseende. Det går också att se om personen i fråga hade vått eller torrt öronvax, var laktosintolerant eller tyckte om koriander, fortsätter Marie Allen som tillsammans med Kimberly Andreaggi tidigare i våras avslöjade att just skelett G inte var en man utan en kvinna.

Ny ansiktsrekonstruktion till utställning
De nya forskningsresultaten har redan fått praktisk betydelse. Oscar Nilsson, som är arkeolog och skulptör, har gjort en ny ansiktsrekonstruktion av individ G.

– Det är bra att jag nu vet att G är en kvinna och dessutom vad hon har för ögonfärg och hårfärg. Rekonstruktionen är fortfarande min tolkning av den här personen. Nu känns det som att jag kommit henne mycket närmare, säger Oscar Nilsson.

– Inte minst när hennes mössa kom på plats, fortsätter Oscar Nilsson. Jag blev väldigt berörd av att se henne i mössan. Det var som att stå framför henne den 10 augusti 1628. Hon har klätt upp sig för den här färden.

Tvärvetenskapligt arbetssätt
Mössan i fråga är återskapad av Anna Silwerulv, dräkt- och textilforskare på Vasamuseet. Hon och Oscar Nilsson har samarbetat tätt kring rekonstruktionen som forskarna har börjat kalla Gertrud.

– Delar till en yllemössa har hittats nära G:s skelett. Det gjorde mig väldigt nyfiken. Kunde den höra till henne? Modellen kändes först lite udda, men när jag rekonstruerade den föll bitarna på plats. Den passar storleksmässigt och dessutom hittade jag blonda hårstrån i tyget. Jag tror att vi har hittat rätt. Det är tydligt i mikroskop att mössan varit röd, säger Anna Silwerulv och fortsätter:

– Att arbeta tvärvetenskapligt på det här sättet skapar en helhet. DNA-undersökningarna ger hårda fakta. Att återskapa kläderna blir ytterligare viktiga delar i att förstå vilka de här människorna var. De blir individer när vi lär känna dem.

Vasamuseets forskare arbetar både med att studera skeletten ytterligare – genom till exempel osteologiska undersökningar och isotopundersökningar – och att undersöka deras tillhörigheter för att ta reda på mer om människorna som var ombord på Vasa. Även arbetet med att studera skelettens DNA fortsätter och Marie Allen vid Uppsala universitet och Kimberly Andreaggi vid AFMES-AFDIL kommer kunna presentera ännu fler resultat från de genetiska analyserna.

– Vi kommer att kunna säga mer om flera av personerna från Vasa. Just nu tittar vi på olika typer av information som vi får fram från deras kärn-DNA. Det är roligt att lära känna dem lite bättre, allteftersom vi får fram nya resultat, avslutar Marie Allen.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Mobil: 0737-35 16 02, E-post: catrin.rising@smtm.se

Bli vittne till historien och se när skeppet Vasa förliser

Thu, 10 Aug 2023 07:59:00 +0200

Idag – den 10 augusti – är det 395 år sedan skeppet Vasa seglade iväg och sjönk på sin allra första resa som därmed också blev den sista. Det uppmärksammar Vasamuseet med en animation över hur det kunde ha sett ut. Animationen visas på en 55-tums skärm, som placeras mellan Tullhus 2 och Tullhus 3 på Skeppsbron och finns på plats enbart denna dag.

Betraktaren framför skärmen får uppleva hur det kan ha varit den 10 augusti 1628. Själva skärmen är som ett fönster ut mot vattnet, och Skeppsholmen och Kastellholmen liksom delar av Söder syns. Snart kommer Vasa seglande, precis som hon gjorde för 395 år sedan. En vindpust gör att skeppet kränger till, börjar ta in vatten genom de öppna kanonportarna och sjunker.

Animationen är skapad med en 3D-modell av skeppet som animerats, en filmad bakgrund och 3D-simuleringar av både vatten och segel.

Kampanjen som fått namnet ”Witness History” är ursprungligen ett tävlingsbidrag från byrån Bloomy Ideas, som vann andra pris i företaget Ocean Outdoors tävling Digital Creative Competition i vintras. Tävlingen går ut på att premiera idéer till utomhusreklam, men det är inte alltid som idéerna blir verklighet.

- Vi på Vasamuseet tyckte mycket om Bloomys idé att visa hur förlisningen gick till som om du vore på plats år 1628 och såg det med egna ögon. Det är väldigt roligt att idén gick att genomföra, säger Catrin Rising, kommunikationsansvarig på Vasamuseet. Hon fortsätter:

- Det är bara idag den 10 augusti som animationen går att se på skärmen på Skeppsbron i Stockholm, men jag räknar med att vi ska kunna visa den på plats på Vasamuseet också i olika sammanhang framöver.

Den tillfälliga skärmen i storlek 55 tum börjar monteras på Skeppsbron klockan 8 på morgonen den 10 augusti, Vasas förlisningsdag, och finns på plats hela dagen.

Animationen med Vasas förlisning är en endagskampanj från Vasamuseet och Bloomy Ideas för att uppmärksamma Vasas förlisningsdag och inspirera människor till att besöka museet för att se skeppet och lära sig mer om henne och hennes dramatiska historia. Filmen är producerad av Filmic Art AB.

Arbetsgrupp Vasamuseet/Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM)
Sofie Aspelin, kommunikationschef SMTM
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet

Arbetsgrupp Bloomy Ideas
Daniel Lindell, Kreatör
Jon Rönström, Kreatör
Carl Wahlberg, Planner
Pernilla af Klintberg, Projektledare

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 0737-35 16 02

E-post: catrin.rising@smtm.se

Avhandling om tjänstefolk på Vasas tid får Vasamuseets vänners pris år 2023

Thu, 14 Sep 2023 12:19:00 +0200

– Inte nog med att jag kan kalla mig för historiker nu – jag är dessutom en prisbelönt historiker. Det är såklart fantastiskt! Avhandlingen finns också att läsa på nätet, så kanske hjälper detta att sprida den ännu lite mer.

Det säger Paul Borenberg, som får Vasamuseets vänners pris år 2023 för avhandlingen Tjänstefolk: Vardagsliv i underordning, Stockholm 1600–1635.

Prissumman om 50 000 kronor kommer att delas ut vid en ceremoni på Vasamuseet den 15 september klockan 15.00.

– Min mamma tog med mig till Vasamuseet när jag var kanske fyra eller fem år. Det var det häftigaste jag någonsin sett. Efter det så var alla teckningar jag ritade bilder av Vasa. Att jag nu trettio år senare får det här priset, det blir lite som att cirkeln är sluten, menar Paul Borenberg.

Tjänstefolk fanns överallt
Genom en systematisk genomgång av Stockholms stads tänkeböcker för åren 1600–1635 kan Borenberg berätta om de människor som arbetade som tjänstefolk i huvudstaden. Här finns Margareta som utsätts för övergrepp, bödelsdrängen Mikael och Elisabeth som tvingats stjäla från sin husbonde för att inte svälta ihjäl, och många andra.

– När jag först trillade in på tjänstefolksspåret så kände jag att jag hade hittat till något som var en del av själva kärnan i det tidigmoderna samhället. Tjänstefolk fanns överallt, pigor och drängar som ägnade sina ungdomsår till att arbeta åt andra. Samtidigt fanns det ganska tunt med forskning om hur det var att vara dräng eller piga. Resultatet är den här avhandlingen, som på sätt och vis nog kan sägas beskriva hur det var att vara ung och ogift i Stockholm på 1600-talet, berättar Paul Borenberg.

Priskommitténs motivering säger bland annat:

Tack vare sin analytiska blick och goda kännedom om tidigare forskning kan Borenberg ge oss ny kunskap och säga något generellt om tjänstefolk i en 1600-talsstad som Stockholm. Med sina väl valda exempel väcker han läsarens intresse och empati och visar spännande vägar framåt för framtida forskning.

– Jag tycker att det är spännande att läsa om livet för tjänstefolk i Stockholm på 1600-talet då det ger en viktig pusselbit i samhällslivet på skeppet Vasas tid. Jag får intrycket att Paul Borenberg har gjort ett gediget forskningsarbete inom området och att han lyckas förmedla det på ett lättillgängligt sätt för läsaren, säger Leif Nylander, ordförande i Vasamuseets vänner.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

Siri Beer Boman, programansvarig Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 54
E-post: siri.beer-boman@smtm.se

Vasamuseet tillgängliggör ytterligare för elever med NPF

Wed, 25 Oct 2023 09:00:00 +0200

Vasamuseets pedagoger har lång erfarenhet av att ta emot elever med olika fysiska och kognitiva funktionsvariationer och arbetar för att ännu fler elever ska kunna besöka museet. Under hösten lanserar Vasamuseet två nyproducerade förberedelsefilmer för elever med NPF samt ett digitalt skolprogram för elever som av olika skäl har svårt att fysiskt besöka museet. Filmerna och skolprogrammet har tagits fram och producerats av Vasamuseets pedagoger i nära samarbete med lärare i centrala särskilda undervisningsgrupper, så kallade CSU-grupper, på Högalidsskolan i Stockholm.

– Idén till filmerna kom från CSU-lärarna som såg att behovet fanns hos deras elever. Att vi under arbetet har kunnat bolla idéer och innehåll med CSU-lärarna har verkligen varit guld värt. De har bidragit med kloka synpunkter och förslag utifrån sin kunskap om elever som har stora behov av ramar och förutsägbarhet, säger Josefin Wellbring, museipedagog på Vasamuseet och ansvarig för utvecklingsarbetet.

Museibesök för alla i hela landet

Förberedelsefilmerna visar hur ett besök på museet kan gå till. Barnen får veta hur det ser ut, var de ska gå in och kan mentalt förbereda sig för vad som händer på museet. Lärarna i CSU-grupperna har deltagit i manusarbetet och betonade bland annat att pratet i filmen skulle vara enkelt och kortfattat för att det skulle vara lätt att förstå.

– Vi hoppas och tror att förberedelsefilmerna kommer att vara användbara för många elever, eftersom tydliga ramar och förutsägbarhet är något som barn och unga ofta mår bra av, säger Josefin Wellbring.

Det digitala skolprogrammet, som också är framtaget ihop med CSU-lärare, innehåller ett experiment och kan användas inom teknik- och historieämnet. Eleverna, som är i klassrummet, får med hjälp av museipedagogen på museet, ta reda på hur man redan på 1600-talet kunde bärga Vasas kanoner.

– För oss är det viktigt att alla i hela landet har likvärdig tillgång till kulturarvet. Om vi nu lyckas sänka trösklarna ytterligare för att ännu fler ska kunna ta del av Vasamuseets spännande skolutbud är vi väldigt glada, säger Josefin Wellbring.

Fakta: Vasamuseet och skolan

Vasamuseet erbjuder skolprogram för grundskolan inklusive förskoleklass, gymnasiet, studier på gymnasienivå och SFI samt anpassad grundskola och gymnasieskola. Alla skolprogram är kostnadsfria och går att boka på museets webbplats. Våra skolprogram kan anpassas efter elevernas behov.

Att besöka museet är gratis för skolklasser.

Förberedelsefilmerna, det digitala skolprogrammet och mer information finns på Vasamuseets webbplats

Övergripande information för skolor finns på Vasamuseets webbplats

Kontaktperson

Josefin Wellbring, museipedagog Vasamuseet, tfn 08-519 549 26, e-post josefin.wellbring@smtm.se

Presskontakt

Maria Skuldt, kommunikatör Vasamuseet, tfn 08-519 558 49, e-post maria.skuldt@smtm.se

Vrak i LEGO® flyttar in på Vasamuseet

Tue, 31 Oct 2023 08:02:00 +0100

- Jag är jätteglad att Vasamuseet har fått förtroendet att visa den här utställningen som med hjälp av LEGO® tar besökaren med på en annorlunda kunskapsupplevelse. Utställningen är helt rätt utifrån vårt uppdrag, då vi har som mål att öka den unga publiken. Jag har höga förväntningar på att många vill komma och se utställningen, säger Jenny Lind, museichef för Vasamuseet.

Från Australien till Sverige

Brickwrecks är byggd av den professionella LEGO® byggaren Ryan ”The Brickman” McNaught för Australian National Maritime Museum. I utställningen får besökaren lära sig om flera kända skeppsbrott. Utöver Vasa berättas bland annat om lyxkryssaren Titanic, ostindiefararen Batavia och HMS Pandora, känt från jakten på Bounty-myteristerna 1790.

Utställningen visas nu för första gången utanför Australien. Brickwrecks är en tillfällig utställning och står på Vasamuseet från 8 februari till 29 september 2024. Biljetter kommer finnas tillgängliga på webbplatsen senare i år.

Mer information och pressinbjudan kommer närmare öppningsdatum.

Vasamuseet.se

Presskontakter

Tora Larsdotter Andersson
tora.larsdotterandersson@smtm.se
08-519 549 08 / 073-581 37 97

Martina Siegrist Larsson
martina.siegrist.larsson@smtm.se
08-519 548 45 / 070-916 81 04

Ny vetenskaplig bok om Vasa som seglande skepp

Tue, 21 Nov 2023 13:09:00 +0100

När Vasa bärgades 1961 öppnades en marinarkeologisk skattkista från tidigt 1600-tal med tusentals fynd som berättade om skeppet och människorna som var ombord. Bland de mest anmärkningsvärda fynden är alla föremål av trä, metall och tyg som utgör skeppets rigg. Dessutom hittades hela nio segel som överlevt tre sekler under vatten.

Tack vare de unika fynden har den komplicerade riggen kunnat rekonstrueras i detalj och forskarna har kunnat förstå hur ett fartyg som Vasa seglades och styrdes. Det är vad boken Vasa II handlar om.

Vasamuseets forskningsledare Fred Hocker är redaktör och en av huvudförfattarna.

– Vi har cirka två tredjedelar av riggen bevarad. Bland annat är två av de tre undre masterna helt intakta. Till det kommer bland annat nästan tusen block, jungfrur, rack och spridare samt över 300 meter rep och kabel. Vi har inte bara intresserat oss för riggen som ett objekt. Ambitionen är också att förstå hur den ska användas, hur det gick till att segla Vasa, berättar Fred Hocker.

Förutom detaljerade beskrivningar av riggen och seglen beskriver boken ingående även Vasas styrsystem. Skeppet styrdes med kollerstock, ett system som var i bruk mellan åren 1450 och 1700.

– Efter år 1700 försvann kollerstocken som kan sägas haft ett dåligt rykte sedan dess. Många anser att det är ett värdelöst system, men jag kan inte tänka mig att något som användes i 250 år var helt värdelöst. Och det är det inte heller. Jag uppfattar det som ett väldigt effektivt styrsystem. Kollerstocken har både för- och nackdelar, som alla styrsystem, menar Fred Hocker.

Boken är tänkt för andra forskare och specialister, inte minst marinarkeologer, samt för alla som har ett intresse för ämnet. Vasa II kan sägas utgöra en grundrapport över vad som finns i Vasafyndmaterialet kring skeppets rigg, och kommer att fungera som riktmärke över hur riggmaterial kan publiceras.

– Jag tror att den kan intressera människor som är intresserade av segling och seglingens historia. Oavsett om du är en aktiv seglare eller ”armchair sailor”, säger Fred.

– Jag är också säker på att många modellbyggare kommer ha glädje av boken. Det finns många som vill eller håller på att bygga modeller av Vasa. Ända sedan vi publicerade Vasa I har jag blivit kontaktad av modellbyggare som undrat när Vasa II kommer. Och nu är den här, avslutar Fred Hocker.

Om Vasa II
Bokens fullständiga titel är Vasa II. Rigging and sailing a Swedish warship of 1628. Part 1. The material remains and archaeological context. Förlag: Nordic Academic Press. Boken har blivit verklighet tack vare finansiering från Vitterhetsakademien, Stiftelsen Vasa Rediviva och Fulbright Commission Sweden (Nämnden för svensk-amerikanskt forskarutbyte). Huvudförfattare är Fred Hocker, forskningsledare vid Vasamuseet och Olof Pipping, sjökapten och expert på historisk riggning av fartyg.

År 2006 utkom den första delen i bokserien om skeppet Vasa. Vasa I – The Archaeology of a Swedish Warship of 1628 berättar om skeppets marinarkeologiska arv – hur Vasa hamnade på botten av Stockholms ström, vad som hände under de 333 år hon låg där, hur hon bärgades och grävdes ut.

För mer information och bilder, kontakta gärna:
Martina Siegrist Larsson, informatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

Vi vann Sveriges modernaste myndighet 2023

Wed, 22 Nov 2023 15:00:00 +0100

– Jag är naturligtvis glad och stolt över vår myndighet och alla våra engagerade medarbetare som gjort detta möjligt. Vi ställde upp i tävlingen av flera skäl. Vi vet att vi inom flera områden ligger långt fram och att vi lagt en robust bas för att kunna vara flexibla och anpassa vårt arbete även under svåra omständigheter, vilket blev tydligt under pandemin då vi fick stänga våra museer och därmed tappade halva vår intäkt över en natt. Vi har sedan dess arbetat hårt för att återuppbygga och samtidigt fortsätta utveckla vår verksamhet, säger överintendent Lars Amréus och fortsätter:

– Att delta i tävlingen innebär också ett tillfälle att stanna upp och reflektera över våra styrkor och utvecklingsbehov och hur vi vill arbeta framåt. Vi såg även det här som en möjlighet att slå hål på några av de fördomar som vi ibland möter, att museer är lite mossiga och inte hänger med.

Ett modernt arbetssätt, en tydlig inriktning i hållbarhetsarbetet och förmåga att utnyttja den senaste tekniken
Civilminister Erik Slottner delade ut priset och läste upp juryns motivering:

Statens maritima och transporthistoriska museer är en myndighet som arbetar med vår historia och för att bevara och utveckla kulturarvet. Trots det är SMTM en myndighet med blicken riktad mot framtiden och omvärlden. Ett modernt arbetssätt och en tydlig inriktning i hållbarhetsarbetet, förmågan att utnyttja den senaste tekniken för att utveckla tillgången till och kunskapen om det svenska kulturarvet, tillsammans med förmågan att lösa även oväntade utmaningar gör SMTM till Sveriges modernaste myndighet. I en orolig tid har SMTM visat på nya möjligheter i mötet mellan civil beredskap och vården av kulturarvet, såväl i Sverige som i Ukraina.

SMTM var finalist tillsammans med fyra andra myndigheter: Allmänna reklamationsnämnden, Fastighetsmäklarinspektionen, Integritetsskyddsmyndigheten och Specialpedagogiska skolmyndigheten.

– Att delta i tävlingen har varit en lärorik process, inte minst att få möta och inspireras av de andra finalisterna. Vi har olika förutsättningar men ingår alla i den statliga familjen med en gemensam värdegrund och ett genuint intresse av att lära av varandra, säger Lars Amréus.

Om ”Sveriges modernaste myndighet”
Sveriges modernaste myndighet är en utmärkelse som delas ut av Kvalitetsmässan i samarbete med fackförbunden Saco-s och ST. Sverige har 343 statliga myndigheter som arbetar för att medborgare och företag ska få en bra och effektiv service och alla kan delta i tävlingen.

Juryn, ledd av ordförande Natasa Ristic Davidson, statssekreterare vid Finansdepartementet, har bedömt myndigheterna utifrån fyra kriterieområden:

Rättssäkerhet och effektivitet
Ledar- och medarbetarskap
Förnyelse och innovation
Hållbar utveckling

Kontaktperson
Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se

Presskontakt
Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Skeppet Vasa behöver stöd

Thu, 07 Dec 2023 09:33:00 +0100

Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar över en miljon besökare från hela världen till Vasamuseet varje år. Vasamuseet står nu inför stora utmaningar då den stöttning som Vasa idag ligger i måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet på grund av att skeppets trä är försvagat. Dessutom lutar skeppet svagt åt babord och behöver därför också rätas upp.

Projektet Stötta Vasa handlar om att ge skeppet en ny och mer ändamålsenlig stöttning. Projektet baserar sig på många års forskning i kombination med ett stort engagemang och nytänkande då detta är något som aldrig gjorts förut. Och projektet kommer att bli mycket kostsamt. Jenny Lind, museichef för Vasamuseet, berättar:

– Vi behöver hjälp med att finansiera den nya stöttningen – museets största utmaning sedan bärgningen och konserveringen. Det här är ett extraordinärt projekt som vi inte klarar att finansiera helt själva. Därför söker vi nu donatorer och sponsorer som kan hjälpa oss att rädda och bevara skeppet för framtida generationer. Alla gåvor vi får in går oavkortat till den nya stöttningen och vi är tacksamma för alla bidrag, stora som små.

Vasamuseet är en del av den statliga myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, men får inget statligt stöd utan lever helt på egna intäkter, framför allt biljettintäkter. Intäkterna räcker inte till att både finansiera den nya stöttningen och samtidigt driva och utveckla museet och bedriva forskning på den nivå som behövs. Därför behöver Vasamuseet hjälp med finansieringen.

Yttre stödvagga och inre skelett

Den nya stöttningen består av en ny yttre stödvagga och ett inre skelett, båda i stål. Magnus Olofsson, projektchef för Stötta Vasa, berättar:

– Den nya stöttningen utgår från hur Vasa är konstruerat, och stöttorna placeras där det är bäst för skeppet. Den byggs så att det blir möjligt att räta upp skeppet och ska också kunna justeras efter hand om det behövs. Den nya stöttningen kommer se till att skeppet håller sin befintliga form och att skrovets rörelser bromsas så att risken för sprickbildningar minskar.

Många av de nya stödbenen kommer hamna på punkter där golvet inte kan bära tyngden. Därför ingår även i projektet att förstärka golvet i Vasamuseets skeppshall.

Ambitionen är att monteringen av den yttre stödvaggan ska påbörjas under andra kvartalet 2024 och målet är att den nya stöttningen är klar 2028, lagom till skeppet Vasas 400-årsdag. Det finns inga planer på att stänga museet under tiden bygget pågår, däremot kommer arbetet att ta paus sommartid.

Hjälp till att stötta Vasa

På Vasamuseets webbplats finns information om hur alla som vill kan stötta Vasa genom att swisha en gåva och hur man kontaktar museet vid större donationer eller företagssamarbeten. Gåvorna går oavkortat till Vasas stödstiftelse Vasa Rediviva som vidareförmedlar samtliga donationer till projektet Stötta Vasa.

https://www.vasamuseet.se/om-vasamuseet/stotta-vasa

Presskontakt

Maria Skuldt, kommunikatör Vasamuseet, telefon 08-519 558 49, 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

1 246 986 personer besökte Vasamuseet 2023

Wed, 03 Jan 2024 12:15:00 +0100

2023 års besökssiffra på Vasamuseet landade på 1 246 986 besök. Det är 301 940 fler besökare än 2022, en ökning på 32 procent. Drygt hälften av besöken ägde rum under juni–augusti när museet har längre öppettider. Jenny Lind, museichef för Vasamuseet säger:

– Vi ser att turismen till Stockholm håller på att återhämta sig efter pandemin. Vasamuseet har haft som mål att ha 1,2 miljoner besökare under 2023. Det är fantastiskt att vi nådde det och att så många fått ta del av det unika kulturarv som skeppet Vasa och hennes berättelser är.

Stormaktstiden på schemat

Nästan 36 000 skolelever har besökt Vasamuseet under 2023. Av dem har nästan 8500 elever i svensk grundskola och gymnasium både besökt museet och träffat en av museets pedagoger, ca 3500 elever har fått en guidad visning och ca 24 000 elever har besökt museet på egen hand under ett lärarlett skolbesök. Vasamuseets pedagoger har också hållit i digitala skolprogram från museet för drygt 2 500 elever i skolor i hela Sverige vid över hundra tillfällen.

– I grundskolan läser man vanligtvis om stormaktstiden i årskurs 5 eller 6, och många lärare passar på att boka ett skolprogram på museet eller ett digitalt skolprogram för just de årskurserna, berättar Jenny Lind.

44 miljoner har sett Vasa

Totalt har Vasamuseet tagit emot över 32 miljoner besökare sedan museet öppnade 1990. Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar, har över 44 miljoner personer sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

– Vi hoppas att ännu fler vill besöka oss 2024 då vi visar utställningen Brickwrecks. Utställningen, som öppnar i februari, innehåller modeller i LEGO® som ger liv åt åtta världskända skeppsbrott, däribland Vasa, säger Jenny Lind.

Presskontakt

Maria Skuldt, kommunikatör, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Lars Amréus fortsätter som överintendent

Thu, 08 Feb 2024 14:44:00 +0100

Regeringen har beslutat att omförordna Lars Amréus som överintendent och myndighetschef för SMTM från och med den 1 april 2024. Förordnandet gäller i tre år.

– Jag är glad över att få fortsätta arbetet med att lyfta det maritima och transporthistoriska kulturarvet för att ta ytterligare steg mot vår vision att vidga människors världsbild – genom kunskap, upplevelser och engagemang. Och jag är också stolt över att jag får fortsätta leda Sveriges modernaste myndighet, som vi utsågs till 2023, säger Lars Amréus.

Lars Amréus är sedan 2021 överintendent och myndighetschef för SMTM. Han är utbildad arkeolog och har arbetat med kulturmiljö- och kulturarvsfrågor i 25 år, bland annat i Regeringskansliet, som överintendent och chef för Statens historiska museer samt som riksantikvarie och myndighetschef för Riksantikvarieämbetet.

Kontaktperson

Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se

Presskontakt

Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Byggstart idag för skeppet Vasas nya stöttning

Mon, 08 Apr 2024 09:00:00 +0200

Efter mer än tio år av forskning, utvecklingsarbete, projektering, konstruktion och avancerade tester är det nu äntligen dags att börja bygga Vasas nya stödvagga. Den nya stöttningen ska stötta skeppet så att rörelser i skrovet bromsas, minimera risken för sprickbildningar och kollaps samt säkra att det behåller sin befintliga form. Allt för att Vasa fortsatt ska kunna bevaras, långt in i framtiden.

– Stöttningen som börjar byggas idag består av flera olika sorters stöd med stöttor som placeras där det är bäst för skeppet. Stödvaggan utgår helt och hållet från hur skeppet i sig är konstruerat, berättar Magnus Olofsson, projektchef för Stötta Vasa. Han fortsätter:

– Det hela är lite som en byggsats. Själva arbetet kommer att gå till så att vi river den befintliga stöttningen och monterar den nya, bit för bit enligt ett ganska komplicerat system – allt för att undvika rörelser i skrovet. På vissa ställen ska de nya stöttorna placeras på exakt samma ställe som de gamla och på andra ställen inte. Det handlar om millimeterpassning för att det ska fungera.

Skeppet Vasa är – sin imponerande storlek till trots – mycket skört. Kemisk nedbrytning av träet har gjort att skrovet, byggt i ek på 1620-talet, har tappat mycket av sin styrka. Det finns deformationer i skrovet, samtidigt som skeppet som helhet rör sig alltför mycket. Det är små rörelser men på lång sikt kan de få stora konsekvenser. Rörelserna i skrovet mäts kontinuerligt och arbetet med stöttningen anpassas efter hur skeppet mår.

– Vasa har ju en tendens att vilja kantra och sjunka … Så som hon står i museet idag lutar hon svagt åt babord. Den nya stöttningen kommer att förhindra fortsatt lutning. Så småningom ska vi också räta upp henne en aning, så att hon står stadigare inne i museet, säger Magnus Olofsson.

Därför byggs den nya stöttningen så att det blir möjligt att räta upp skeppet och den ska också kunna justeras efter hand om det behövs.

Vasa har idag svårt att bära sin egen vikt. Därför kommer så småningom även ett inre stöd, som ett skelett av stål, monteras i skeppet. Det är mycket som måste gå i lås. Dels själva arbetet med bytet av stöttningen, dels frågor om logistik och transport.

Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar drygt en miljon besökare från hela världen varje år. Projektet Stötta Vasa beräknas vara klart år 2028 – lagom till skeppets 400-årsdag. Museet kommer vara öppet som vanligt under hela byggtiden.

Den nya stöttningen är Vasamuseets största utmaning sedan bärgningen och konserveringen av skeppet. Museet behöver hjälp med finansieringen av stödkonstruktionen och har därför en insamling som vänder sig till allmänheten, donatorer och sponsorer. Mer information finns på Vasamuseets webbplats.

FAKTARUTA PROJEKT STÖTTA VASA
Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år med byggstart 8 april 2024. Vasamuseet kommer vara öppet som vanligt under hela byggtiden och byggarbetet kommer att ta paus sommartid.

Projektet Stötta Vasa leds av Vasamuseet i nära samarbete med externa konsulter.
Projektledning och byggledning: Techtor AB
Design och konstruktionsritningar: Camatec Industriteknik AB
Produktion och montering: Hjalmarssons Bygg- och Industrisvets AB i Sölvesborg

Presskontakt
Maria Skuldt, kommunikatör
Telefon: 08-519 558 49, 0734-01 31 95
E-post: maria.skuldt@smtm.se

Första stödvaggan på plats runt skeppet Vasa

Wed, 29 May 2024 14:16:00 +0200

Dagens 17 utvändiga stöttor som skeppet Vasa vilar i ska ersättas av 27 specialkonstruerade vaggor med en led under kölen, byggda i stål. Allt för att kunna bevara skeppet för framtiden. Nu har en av dessa kommit på plats. Till hösten fortsätter arbetet med stödkonstruktionen enligt plan.

- Det känns väldigt bra att monteringen idag gick enligt planerna, det bådar gott inför arbetet som återstår med att bygga och montera den nya stöttningen, säger Magnus Olofsson, projektchef för projektet Stötta Vasa.

Träet i skeppet Vasa är ömtåligt och har tappat en hel del av sin ursprungliga styrka. Över tid har det uppstått deformationer i skrovet, samtidigt som skeppet som helhet rör sig alltför mycket. Det handlar om små rörelser, men på lång sikt kan de få stora konsekvenser. Om inget görs kommer skeppet till slut att kantra.

- Problemet med dagens stöttning är att den inte stöttar skeppet på tillräckligt många ställen. Som om inte det vore nog stöttar den dessutom på fel ställen här och var. Därför är den nya konstruktionen helt utformad efter hur skeppet är konstruerat och stödvaggorna placeras där de behövs bäst, berättar Magnus Olofsson.

Varje stödvagga är unik

Stödvaggorna är var och en skapade efter den särskilda plats på skeppet där de ska monteras. Dessutom monteras 182 lastceller i stödkonstruktionen.

- Det är för att vi ska veta exakt hur mycket last stöttningen tar i varje unik stödjepunkt. Som en bonus kommer vi också kunna ta reda på hur mycket själva skeppet väger, vilket vi inte vet idag, säger Magnus Olofsson. Han fortsätter:

- Vikten ligger någonstans mellan 800 och 1200 ton, och vi har utgått från den högre siffran när vi har dimensionerat den nya stöttningen. Vasa har svårt att bära sin egen vikt. Därför kommer så småningom även ett inre stöd, som ett skelett av stål, monteras i skeppet. Och för att kunna göra detta så bra som möjligt är det en fördel att veta exakt vad skeppet väger.

Den största utmaningen sedan bärgningen

Sammanfattningsvis ska den nya stödkonstruktionen se till att fixera skeppet, stötta det så att rörelser i skrovet bromsas, minimera risken för sprickbildningar och kollaps samt se till hon behåller sin befintliga form.

Konstruktionen och bygget av den nya stöttningen är Vasamuseets största utmaning sedan bärgningen och konserveringen av skeppet. Museet behöver hjälp med finansieringen av stödkonstruktionen och har därför en insamling som vänder sig till allmänheten, donatorer och sponsorer.

Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar drygt en miljon besökare från hela världen varje år. Projektet Stötta Vasa beräknas vara klart år 2028 – lagom till 400-årsdagen för Vasas första och enda seglats.

FAKTARUTA PROJEKTET STÖTTA VASA
Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år. Byggstart skedde i april 2024 och den 29 maj monterades den första stödvaggan.

Museet kommer vara öppet som vanligt under hela byggtiden.

Projektet Stötta Vasa leds av Vasamuseet i nära samarbete med externa konsulter.
Projektledning och byggledning: Techtor AB
Design och konstruktionsritningar: Camatec Industriteknik AB
Produktion och montering: Hjalmarssons Bygg- och Industrisvets AB i Sölvesborg

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 0737-351602
E-post: catrin.rising@smtm.se

Riksbankens Jubileumsfond stöttar skeppet Vasa med 10 miljoner

Fri, 31 May 2024 08:00:00 +0200

Forskning och konservering har varit en del av skeppet Vasas historia ända sedan bärgningen år 1961. Det har blivit en del av den tvärvetenskapliga konserveringsforskningen, där naturvetenskapliga, medicinska och tekniska metoder används för att analysera och bevara kulturarvsmaterial. Forskningsområdet har utvecklats starkt i Sverige och resulterat i nya arbetssätt för att hantera museiföremål.

RJ:s styrelse tog redan i början av 2000-talet beslut om ett bidrag till Vasamuseets arbete med träkemiska analyser av Vasa. Nu har styrelsen fattat beslut om ännu ett viktigt och angeläget bidrag – till Vasas nya stödkonstruktion. Kemisk nedbrytning av träet har gjort att skrovet, byggt i ek på 1620-talet, har tappat mycket av sin styrka. Vidare belastar den nuvarande stöttningen, som byggdes i början av 1960-talet, skeppets svagare delar och dessutom lutar skeppet alltmer åt babord. Därför byggs nu en ny yttre och inre stöttning.

Stöttningen av Vasa kan jämföras med konserveringen av historiska byggnader, som att bevara Norges stavkyrkor. Den nya stödvaggan blir också intressant för andra länder med liknande skepp, exempelvis skeppet Mary Rose i Portsmouth och vikingaskeppen i Oslo.

– Vasa är unik, ett välbevarat skepp som ger kunskap om den tidens liv och samhälle. Det är ett spektakulärt museiföremål som vi alla behöver ta ett gemensamt ansvar för, säger Marika Hedin, vd på RJ.

Den nya stödkonstruktionen är Vasamuseets största utmaning sedan bärgningen och konserveringen av skeppet. Museet behöver hjälp med finansieringen och har därför en insamling som vänder sig till allmänheten, donatorer och sponsorer.

– Vi är mycket glada för det bidrag vi nu får från RJ. Det gör att vi kommer en bit på vägen men vi har fortfarande stort behov av ytterligare finansiering. Vi söker därför fler donatorer och sponsorer som vill hjälpa oss att rädda och bevara skeppet för framtida generationer, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet.

Vasamuseet ingår i myndigheten Statens maritima och transporthistoriska museer, men finansieras helt av egna intäkter, framför allt biljettintäkter. Intäkterna räcker inte till både ordinarie verksamhet och finansiering av den nya stöttningen.

Faktaruta Projekt Stötta Vasa

Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar drygt en miljon besökare från hela världen varje år. Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år. Byggstart skedde i april 2024 och den 29 maj monterades den första stödvaggan.

Vasamuseet kommer vara öppet som vanligt under hela byggtiden och byggarbetet kommer att pausas under sommaren. Projektet Stötta Vasa beräknas vara klart år 2028 – lagom till 400-årsdagen för Vasas första och enda seglats.

Hjälp till att stötta Vasa

https://www.vasamuseet.se/om-vasamuseet/stotta-vasa

Presskontakter Vasamuseet

Catrin Rising, kommunikatör, telefon: 0737-351602, e-post: catrin.rising@smtm.se
Maria Skuldt, kommunikatör, telefon: 0734-01 31 95, e-post: maria.skuldt@smtm.se

Presskontakt RJ

Hanna Köllerström, kommunikationsansvarig, telefon: 0709-651608, e-post: hanna.kollerstrom@rj.se

Upphandling klar

Thu, 18 Jan 2024 10:59:00 +0100

Den stödvagga som skeppet Vasa på Vasamuseet vilar i idag klarar inte längre att stötta skeppet på ett bra sätt. Vasa kommer därför få en ny stöttning i form av en ny yttre stödvagga och ett inre skelett, allt i stål. Den nya stöttningen baserar sig på många års forskning och kommer hjälpa till att bromsa skrovets rörelser och säkra bevarandet av skeppet på lång sikt.

Statens maritima och transporthistoriska museer, som Vasamuseet ingår i, har genomfört en upphandling om att bygga den nya stöttningen. Uppdraget går till Hjalmarssons Bygg- och Industrisvets AB i Sölvesborg och innebär att de ansvarar för att under 3–4 år leverera en ny stöttning i stål till skeppet. Uppdraget kommer att utföras i nära samarbete med projekt Stötta Vasas projektgrupp.

Mer information om projektet Stötta Vasa finns på Vasamuseets webbplats,
https://www.vasamuseet.se/utforska/forskning/stottning

Presskontakt

Maria Skuldt, kommunikatör, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Vasamuseet och Stadsmuseet i unikt forskningssamarbete om Margareta Nilsdotter

Wed, 19 Jun 2024 09:46:00 +0200

Annika Sandén, som är forskare i historia och vetenskaplig redaktör på Stadsmuseet, har beviljats en halv miljon kronor i forskningsmedel och ska forska om och skriva en biografi över Margareta Nilsdotter. Det är Olle Engkvists stiftelse som beviljat 510 000 kronor till studien.

– Jag är verkligen glad och stolt över förtroendet. Det är därtill en fantastisk möjlighet att som historiker få ingå i forskningsgruppen runt Vasa. Vi planerar kontinuerliga seminarier och workshops för att utbyta uppgifter och preliminära fynd, säger Annika Sandén.

Historikern Anna Maria Forssberg ansvarar för Vasamuseets forskning om människor på och omkring skeppet. Hon ser många beröringspunkter mellan sin egen och Annika Sandéns forskning.

– Vi kommer samarbeta på många sätt – både när det gäller att utbyta arkivfynd och att diskutera forskningsmetod. Annika är en fantastiskt duktig historiker med en skarp blick och förmåga att få syn på människan i både svåra och glädjefulla situationer och det ska bli spännande att se vad hon kan gräva fram om Margareta Nilsdotter, säger Anna Maria Forssberg.

Själva föremålet för forskningen och den kommande boken, Margareta Nilsdotter, var dotter till en borgmästare i Stockholm och änka efter en annan. Hon gifte sig med Vasas skeppsbyggmästare Henrik Hybertsson år 1623 och hade en viktig roll i familjens företag. När Hybertsson dog, drev hon vidare arbetet på Skeppsgården och var chef över flera hundra personer. Hon dog i barnsäng 1630, i sitt tredje äktenskap.

– Margareta Nilsdotter är en utmärkt representant både för det lokala näringslivet i Stockholm och för kvinnliga entreprenörers viktiga ställning i det expanderande riket under 1600-talet, säger Annnika Sandén. Hon fortsätter:

– Vi i projektet delar ett genuint intresse för 1620-talets Stockholm, dess invånare, levnadsförhållanden, normer och vanor. Skeppet Vasa är en fantastisk ingång till allt det, och zoomar man in med mikroskopet kan människorna runt Vasa träda fram, säger Annika Sandén.

Margareta Nilsdotter kan i det sammanhanget fungera som en ficklampa för att belysa andra människor i 1620-talets Stockholm.

– Stadsmuseet har påbörjat ett arbete med mikrobiografier som historisk metod och jag tror att det är ett jättebra sätt att nå och förstå 1600-talets stockholmare. Jag är glad över att vi får samarbeta med dem och med Annika och lära oss mer genom Margareta Nilsdotters spännande öde, säger Anna Maria Forssberg.

Rebecka Lennartsson som är forskningschef vid Stadsmuseet i Stockholm ser att samarbetet kommer att ge ny kunskap om tiden och platsen och kvinnors företagande och agens i historien, samt kunna göra avtryck i programverksamhet och stadsvandringar framöver.

– Boken om Margareta Nilsdotter ska ges ut på Stockholmia i en ny skriftserie, tänker vi oss. Jag ser fram emot utbyte och inspiration både mellan våra forskningsmiljöer och våra museer när det handlar om att gestalta forskningsresultat i utställningsform. Det är också väldigt roligt att projektet omedelbart fick finansiering; det är ju en kvalitetsstämpel och ett kvitto på att temat väcker intresse. Dessutom passar projektet som hand i handske för Centrum för mikrohistorisk forskning, en mikrohistorisk forskningsmiljö vi just nu håller på att etablera, säger Rebecka Lennartsson.

För mer information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Bultar ditt hjärta för Vasa?

Thu, 04 Jul 2024 13:01:00 +0200

När Vasa bärgades år 1961 – efter 333 år på botten – hade de ursprungliga nitarna som höll ihop skrovet rostat bort. Nya stålbultar slogs i för att skeppet skulle kunna hålla samman och bärgas. Efterhand rostade de tusentals bultar som sattes in i skrovet i samband med bärgningen, vilket både försvagade dem och frigjorde järn som orsakade kemiska reaktioner med Vasas trä. Bultarna från 1960-talet har därför bytts ut mot nya rostfria bultar som är specialkonstruerade för Vasa och som ska hålla i minst 150 år.

Bultarna som togs ur skeppet lades i stora trälådor på museet. En dag kom en av museets timmermän på idén att låta några utvalda bultar få nya ägare.

– Vi undersökte då om det var möjligt att använda dem i vårt insamlingsarbete för projektet Stötta Vasa. Det är väldigt roligt att idén nu blir verklighet, säger Katarina Litzén, ansvarig för fundraising och externa relationer på Vasamuseet.

Efter att knappt 200 av de gamla bultarna tagits om hand av Vasamuseet och restaurerats finns de nu i Vasamuseets butik, fint förpackade i ett specialgjort etui. För att bli ägare till en av de unika bultarna som hållit skeppet samman i 60 år gör man en donation på 11 500 kronor.

Alla pengar Vasamuseet får in från bultarna och övriga donationer går oavkortat till det viktiga arbetet med att byta ut Vasas stöttning för att kunna bevara skeppet för framtiden.

– Det känns fint att de bultar som en gång hjälpte Vasa att bärgas, nu används till att hjälpa henne igen, säger Katarina Litzén.

FAKTARUTA STÖTTA VASA
Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar drygt en miljon besökare från hela världen varje år. Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år. Byggstart skedde i april 2024 och den 29 maj monterades den första stödvaggan.

För mer information och bilder, kontakta gärna:
Maria Skuldt, kommunikationsansvarig Stötta Vasa
Telefon: 08-519 558 49
E-post: maria.skuldt@smtm.se

Katarina Litzén, ansvarig Fundraising & External Relations Vasamuseet
Telefon: 072-157 40 67
E-post: katarina.litzen@smtm.se

Nu har 45 miljoner personer sett skeppet Vasa

Wed, 14 Aug 2024 15:54:00 +0200

Vid två-tiden på eftermiddagen kunde museichef Jenny Lind välkomna Filip, sju år, och hans mamma Katarina från Traneberg i Stockholm till Vasamuseet och gratulera med en liten present från museets butik. Familjen bjöds även på en specialvisning runt skeppet och museets utställningar.

– Jag vet att kungen ville ha jättemånga kanoner på Vasaskeppet och att det var därför som det sjönk, berättar Filip i samband med visningen runt skeppet.

I år har det gått 63 år sedan skeppet Vasa bärgades i Stockholm och började visas för publik. Sedan år 1990 vilar skeppet i sin slutliga hamn i det specialbyggda Vasamuseet.

Den största andelen besökare är turister från när och fjärran. Under juli månad är det drygt 50 000 personer som gästar Vasamuseet varje vecka och årsbesökssiffran brukar landa på runt 1,5 miljoner besökare.

– Våra besökssiffror är ett kvitto på att Vasamuseet erbjuder en upplevelse som är intressant och spännande för människor från hela världen. Att se Vasa står på många människors ”bucket list”. Vi är stolta över att kunna visa det här vackra skeppet och berätta hennes historia, säger museichef Jenny Lind.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig Vasamuseet
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek stöttar skeppet Vasa

Thu, 19 Sep 2024 09:34:00 +0200

Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år och byggstarten var i april 2024.

SMB bidrar till den nya stöttningen och får som tack sitt namn på en plakett på en av de 27 nya utvändiga stödvaggorna som Vasa ska vila i, och som ersätter dagens 17 stöttor. De får också en mindre 3D-modell av just sin stödvagga.

– SMB vill stötta Vasa till kommande generationer. Det behövs 27 stödvaggor – vår blev den första. Vasa är en nationalklenod som behöver allas stöd, säger Lennart Uller, ordförande i SMB.

Den nya stödkonstruktionen är Vasamuseets största utmaning sedan bärgningen och konserveringen av skeppet. Museet behöver hjälp med finansieringen och driver därför en insamlingskampanj som vänder sig till allmänheten, donatorer och sponsorer.

– Vi är otroligt glada för den hjälp vi nu får från SMB. Vi hoppas att fler ska ta chansen att stötta Vasa med en stödvagga eller donera på något av de andra sätt som finns, säger Jenny Lind, museichef för Vasamuseet.

Faktaruta Projekt stötta Vasa
Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar drygt en miljon besökare från hela världen varje år. Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år. Byggstart skedde i april 2024 och den 29 maj monterades den första stödvaggan.

Vasamuseet kommer vara öppet som vanligt under hela byggtiden och byggarbetet kommer att pausas under sommaren, då det är högsäsong för museet. Projektet Stötta Vasa beräknas vara klart år 2028 – lagom till 400-årsdagen för Vasas första och enda seglats.

Hjälp till att stötta Vasa
På Vasamuseets webbplats finns information om hur alla som vill kan stötta Vasa genom att swisha en gåva och hur man kontaktar museet vid större donationer eller företagssamarbeten. Gåvorna går oavkortat till Vasas stödstiftelse Vasa Rediviva som vidareförmedlar samtliga donationer till projektet Stötta Vasa.
https://www.vasamuseet.se/om-vasamuseet/stotta-vasa

Om Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek
Svenskt Militärhistoriskt Bibliotek (SMB) var tidigare en svensk bokklubb samt förlag inriktat på militärhistoria och krisberedskap. SMB drevs i form av en stiftelse och gav bland annat ut medlemstidningen Pennan & Svärdet. 2023 beslöts att avveckla förlagsverksamheten och bokklubben. Stiftelsen verkar idag försvars-och traditionsfrämjande.

Presskontakt
Maria Skuldt, kommunikatör, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

På bilden

Från vänster Peter Rydebjörk, bitr. projektchef Stötta Vasa, Vasamuseet; professor em. Kent Zetterberg, SMB; Katarina Litzén, ansvarig för fundraising och externa relationer, Vasamuseet; Jenny Lind, museichef Vasamuseet; major Peter Källoff, SMB; Christian Gunnarsson (står framför), SMB; fil. kand mm Per-Anders Lundström, SMB; stiftelsesekreterare Anita Englund, SMB; tekn dr. h.c. Carl-Fredrik Geust, SMB; överste Lennart Uller, ordförande SMB; Magnus Olofsson, projektchef Stötta Vasa, Vasamuseet; samt kommendör 1. gr mm Gustaf v Hofsten, SMB. Foto: Maria Skuldt, Vasamuseet/SMTM. CCBY

Vasamuseets vänners pris år 2024 tilldelas Fredric Bedoire

Fri, 20 Sep 2024 07:07:00 +0200

– Personligen har jag följt Vasas bärgning och "återställande" med stort intresse, från båtturen när vraket låg utanför Kastellholmen, det fanns guidade turer när jag var 15 år 1961! Vasas historia visar närheten till övriga Europa under en tid, när stormaktstidens överdåd ännu inte tagit form. Konsthistoriskt sett har jag förstås varit överraskad av den höga skicklighet som skulpturerna på Vasa visar.

Det säger Fredric Bedoire som får Vasamuseets vänners pris år 2024 för boken Stormaktstidens Norrmalm: folk, hus och gator.

– Jag blev mycket överraskad och glad när jag fick veta att jag fått priset, särskilt som det kommer från ett håll utanför mitt eget fack. Mitt perspektiv på stormaktstidens Norrmalm är brett, och jag behandlar också sjöfolkets roll på Norrmalm ingående. Och att bli så här fint hedrad för en bok stimulerar till fortsatt skrivande, menar Fredric Bedoire.

Med sin rikedom i skulptur föregriper skeppet Vasa stormaktstidens prakt under en tid när det pretiösa byggandet ännu låg i sin linda och strax skulle ta form av en epok i Norrmalms historia med många av den tidens främsta byggnadsverk. Det som då hette Skeppsholmen, där Vasa byggdes, fick namnet Blasieholmen samtidigt som landets största planerade stenstad byggdes på Norrmalm. Flottan fick flytta ut till det vi idag kallar Skeppsholmen.

Som titeln på boken avslöjar handlar den inte enbart om byggnaderna i stadsdelen, utan är även en skildring av de människor som levde på Norrmalm. Läsaren får bland annat möta språkmästaren som blir mördad på Drottninggatan, den utfattige pestprästen, de utblottade grevarna, löskerkonan, amiralitetskaptenen på det förlista regalskeppet Kronan, för att bara nämna några av de människor som boken handlar om. Tillsammans med husen och gatorna berättar de om det maktspel som präglat livet i staden.

Priskommitténs motivering säger bland annat:

Bedoire har en slående förmåga att ge både gator och människor liv genom att låta byggnader beskrivas genom de människor som verkade och bodde där. Denna tidsresa blir desto mer spännande ur ett Vasaperspektiv eftersom den behandlar en stadsdel med nära anknytning till flottan.

– I sin bok levandegör Fredric Bedoire skeppet Vasas samtid i Stockholm. Boken är detaljrik och det framgår tydligt att författaren har lagt ner ett mycket stort arbete på detta praktverk. Han har också lyckats med att få den lättillgänglig för en bredare historiskt intresserad publik, vilket är ett viktigt kriterium för att välja pristagare till Vasamuseets Vänners pris. Mina varmaste gratulationer till Fredric Bedoire, säger Leif Nylander, ordförande i Vasamuseets vänner.

För ytterligare information, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 558 47
E-post: catrin.rising@smtm.se

LEGO®-succén Brickwrecks på Vasamuseet förlängs året ut

Thu, 26 Sep 2024 07:07:00 +0200

Brickwrecks har stått på Vasamuseet i åtta månader och har vida överträffat museets förväntningar vad gäller antal besökare. Slutdatumet var ursprungligen satt till den 29 september, nu förlängs perioden så att utställningen går att besöka under hela jullovet, till och med den 6 januari 2025.

– Jag är väldigt glad över att vi kan erbjuda ännu fler att se Brickwrecks i och med att vi kan låta den stå kvar över hela jullovet, säger Vasamuseets chef Jenny Lind.

Besökarna till Brickwrecks kommer från hela Sverige men har även lockat utländska turister.

– Något som är extra roligt för oss är att Brickwrecks hjälpt Vasamuseet nå en delvis ny publik med fler yngre besökare. Dessutom har utställningen varit avgörande i att nå besöksmålen för sommaren 2024, säger Jenny Lind.

Brickwrecks innehåller modeller i LEGO® som ger liv åt åtta världskända skeppsbrott, däribland Vasa. I utställningen kan besökare sänka Vasa, prova på olika arkeologiska metoder och såklart bygga med LEGO®.

Brickwrecks är byggd av den professionella LEGO®byggaren Ryan ”The Brickman” McNaught för Australian National Maritime Museum. I utställningen får besökaren lära sig om flera kända skeppsbrott. Utöver Vasa berättas bland annat om lyxkryssaren Titanic, ostindiefararen Batavia och HMS Pandora, känt från jakten på Bounty-myteristerna år 1790.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Tora Larsdotter Andersson, kommunikatör
Telefon: 08 - 519 549 08
E-post: tora.larsdotterandersson@smtm.se

Regeringsuppdrag till SMTM och SFHM

Thu, 28 Nov 2024 16:27:00 +0100

SMTM och SFHM ska senast den 25 mars 2025 lämna en gemensam skriftlig redovisning av uppdraget till Regeringskansliet (Kulturdepartementet). Organisationsförändringen ska träda i kraft senast den 1 januari 2026.

Överintendent Lars Amréus säger:

– Vi har mycket gemensamt med SFHM:s verksamhetsområden. Jag ser stora fördelar med att vi blir en och samma museimyndighet, tillsammans kan vi bli starkare än var och en för sig.

Om SMTM och SFHM

SMTM är en statlig myndighet som arbetar med att bevara, utveckla samt bygga upp kunskaperna om det maritima och transporthistoriska kulturarvet. SMTM driver och utvecklar Marinmuseum i Karlskrona, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks i Stockholm samt Järnvägsmuseet i Gävle.

SFHM är en statlig myndighet vars uppdrag är att öka kunskapen om det svenska försvaret genom tiderna och om dess roll i samhällsutvecklingen. Till SFHM tillhör Armémuseum i Stockholm och Flygvapenmuseum i Linköping samt försvarets traditionsnämnd.

Mer information

Pressmeddelande från Kulturdepartementet (extern webbplats)

Kontaktperson

Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se

Presskontakt

Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Nyanlända ungdomar lär sig guida på Vasamuseet

Thu, 05 Dec 2024 13:42:00 +0100

Det är femte gången som Vasamuseet arrangerar projektet Unga visar Vasa tillsammans med en skola. Det här året är det elever från en så kallad startgrupp på S:t Botvids gymnasium som lärt känna berättelsen om Vasa tillsammans med sin lärare och forskare och pedagoger på Vasamuseet.

– Syftet är att eleverna ska lära känna Vasamuseet och Sveriges historia genom att arbeta praktiskt med flera ämnen samtidigt, i det här fallet historia, svenska och textilslöjd, berättar Emilie Börefelt, som är pedagog på Vasamuseet och projektledare för Unga visar Vasa. Hon fortsätter:

– Vi fokuserar på vad fynden från skeppet kan berätta om en annan tid och dess människor. Lektionerna, som alltså är både praktiska och teoretiska, gör vi i nära samarbete med klassen och klassläraren.

Eleverna har själva fått välja en aspekt av historien om Vasa att arbeta med och ett föremål ur samlingen. Kring det skriver var och en sitt eget guidemanus. Onsdagen den 4 december var det avslutning på Vasamuseet och ungdomarna fick chansen att visa vad de lärt sig under projektets gång, genom att guida sina anhöriga och vänner runt skeppet Vasa.

Denna termins tema i projektet var Vardagsliv och lagning av kläder då och nu. Temat har en direkt bäring till Vasamuseets dräkt- och textilforskning, varför även Vasamuseets dräkt- och textilforskare Anna Silwerulv varit involverad. Tillsammans med pedagogern ledde hon en praktisk workshop på museet för klassen där de fick pröva att laga kläder enligt ett sätt som Anna Silwerulv i sin forskning sett var vanligt på kläder som hittats på skeppet Vasa.

– Unga visar Vasa är ett lekfullt och förhoppningsvis intresseväckande sätt för elever att lära sig mer om historia och träna på att tala inför en publik. Vi märker att engagemanget hos eleverna ofta tänds i de praktiska momenten och i det situerade lärandet. Vi är så imponerade av hur mycket eleverna har lärt sig och hur de har gjort berättelsen om skeppet Vasa till sin egen, avslutar Emilie Börefelt.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör på Vasamuseet, telefon: 08-519 558 47
Emilie Börefelt, ansvarig pedagog för projektet på Vasamuseet, telefon 08-519 548 39

Vasamuseet ökade antalet besök med 9 procent år 2024 och slog besöksrekord i februari, mars och december

Wed, 08 Jan 2025 06:53:00 +0100

Tre besöksrekord kan Vasamuseet stoltsera med från 2024, nämligen i februari, mars och december. Besökssiffran för februari landade på 75 469 registrerade besök. I mars hade museet 80 120 besök och i december 70 516 besök. Dessa siffror är de högsta besökssiffrorna för februari, mars och december månad i museets historia!

– Det är underbart att så många vill se skeppet Vasa och uppleva hennes historia. Berättelsen om Vasa, hur hon sjönk och bärgades och hur vi bevarar skeppet för framtiden intresserar människor i alla åldrar från hela världen, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet. Hon fortsätter:
– En del av ökningen kan vi tacka den tillfälliga utställningen Brickwrecks för.

Utställningen Brickwrecks, som nyligen stängde, visade kända historiska skeppsvark, byggda i LEGO®. Utställningen öppnade i februari och var tänkt att stänga i september, men kunde förlängas året ut. Totalt har vraken byggda i LEGO® lockat 332 672 besökare, varav många barnfamiljer.

Webbiljetter har ökat med 50 procent
De flesta som kommer till Vasamuseet köper sin biljett på plats, men det finns möjlighet att även köpa biljetten online. Andelen biljetter köpta på webben har ökat med 50 procent jämfört med år 2023. Under år 2024 köptes 15 procent av biljetterna online, en siffra som troligen kommer öka över tid.

– Vi vill göra det så enkelt som möjligt för våra besökare och att erbjuda flera olika sätt att köpa biljett är en självklarhet. Många besökare vill planera besöket långt i förväg och tycker att det är smidigt att köpa biljetten online, avslutar Jenny Lind.

Tillsammans med besöken på Wasavarvet, där skeppet stod innan det nuvarande museet slog upp sina portar år 1990, har över 45 miljoner personer (45 649 104 för att vara exakt!) sett skeppet Vasa sedan bärgningen 1961.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Vasamuseet och Vrak i nytt poddsamarbete med Anders Lundin om sjunkna skepp och andra maritima äventyr

Thu, 09 Jan 2025 11:58:00 +0100

Och vad hände egentligen med den skrålande besättningen som valde att gå på krogen istället för att sitta vakt - vilket ledde till att ett skepp brinner upp?

Det är några exempel på vad lyssnarna kommer att få höra i podden Folkets historia under våren 2025. Tillsammans med forskare, marinarkeologer och andra experter från Vasamuseet och Vrak - museum of wrecks berättar Anders Lundin om skepp som förlist och skatter som gått till botten, liksom människoöden ur den maritima historien.

– Vasa är så mycket mer än bara ett skepp. Vi tycker det är angeläget att få berätta om människorna som var ombord och andra historier som hittills inte är så kända. Nu ändrar vi på det, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet.

Först ut den 15 januari är den dramatiska berättelsen om det mytomspunna skeppet Resande man och om hur det gick till när skeppet förliste vid Landsort i Stockholms södra skärgård.

– På Vrak möter du Resande Man i form av en utställning. I podden kan vi berätta ännu mer om skeppet som gick under i Stockholms skärgård under en storm år 1660. Tillsammans med Anders Lundin och Folkets Historia kommer vi förmedla många historier om människorna som haft Östersjön som levebröd, sjöväg, slagfält – och grav, säger Odd Johansen, museichef på Vrak.

I poddavsnitten, som är tolv till antalet, får lyssnarna dessutom följa med på Salmeskeppen under vikingatiden, liksom delta i brottsutredningen som följde efter att Vasa sjönk.

– Det ska bli otroligt spännande att få djupdyka i vår gemensamma historia med experter som verkligen kan sin sak Jag har rest till många platser under mitt liv men det mest lockande är historierna som vilar några kilometer från mitt hem, säger programledaren Anders Lundin.

Hämta bilder och filmer från Hildurs HÄR

För mer information, kontakta:
Hildurs: Magdalena in de Betou, magda@hildurs.com
Vasamuseet: Catrin Rising, catrin.rising@smtm.se
Vrak – Museum of Wrecks: Mikael Dunker, mikael.dunker@smtm.se

Skeppet Vasa ska stöttas med svenskt stål från Alleima

Tue, 28 Jan 2025 15:00:00 +0100

Skeppet Vasa rör på sig. Det sker med mycket små rörelser, men på sikt kan det få mycket stora konsekvenser. Samtidigt har träet i skeppet försvagats. Lösningen är att bygga en helt ny stöttning, en mer avancerad och hållbar konstruktion som ska skydda skeppet mot de deformationer som idag orsakas av skeppets egen tyngd och naturliga rörelser. Men det räcker inte. Därför kommer även ett inre stöd, som ett skelett av stål, monteras i skeppet.

– Den inre stöttningen kommer gå från kölen ända upp till övre däck. Den ska hjälpa till att bära av lasterna från däck och däcksbalkar med syftet att bromsa den nedåtgående rörelsen i skrovet. Därför behövs skelettet byggas i ett material som är både starkt och lätt, berättar Magnus Olofsson, projektchef för Stötta Vasa.

Stålskelettet kommer att byggas som ett fackverk med rör. Den här lösningen stabiliserar skrovet, bromsar skeppets rörelser och fördelar belastningen. Samarbetet med Alleima innebär bland annat att det inre skelettet kan göras lättare tack vare att det byggs med ett specialstål som Alleima har utvecklat.

Stål med överlägsen hållfasthet
Stöttningen byggs i ett avancerat rostfritt stål med exceptionell styrka och mycket hög beständighet mot korrosion: SAF™ 2507 super-duplex, producerat i Sandviken.

– Alleimas avancerade rostfria stål och speciallegeringar finns i världens mest krävande miljöer och applikationer. Det har överlägsen hållfasthet, vilket i sin tur innebär att det inte behövs lika mycket material vilket minskar vikten på stålskelettet. Korrosionsbeständigheten gör att materialet kan komma i direktkontakt med skeppet utan att rosta. Dessutom tillverkas det med fossilfri el och innehåller 80 procent återvunnet stål. Detta bidrar till både bevarandet av Vasa och en minskad miljöpåverkan, säger Tom Eriksson, forskningschef på Alleima.

– Vi är stolta över att kunna vara med och se till att Vasa bevaras för framtiden. Det här historiska projektet speglar vårt engagemang för innovation, hållbarhet och svenskt kulturarv. Projektet är unikt både i genomförande och upphandling och visar på kraften i långsiktiga partnerskap mellan näringsliv och kulturinstitutioner, säger Elja Nordlöf, kommunikationsdirektör på Alleima.  

Sammanfattningsvis ska den nya stödkonstruktionen se till att stötta skeppet Vasa så att rörelser i skrovet bromsas, minimera risken för sprickbildningar samt se till hon behåller sin befintliga form. Allt för att skeppet ska kunna bevaras för framtiden. Det komplicerade arbetet har föregåtts av mer än tio års forskning och avancerade tester.

– Tack vare materialets unika egenskaper och den materialexpertis som finns hos Alleima blir det mindre åverkan på Vasas skrov. En uppskattning är att vi bara behöver göra runt hälften så många borrhål i skrovet än vad som annars hade varit nödvändigt. Det är otroligt viktigt för oss ur ett bevarandeperspektiv, menar Magnus Olofsson.

Dagens 17 utvändiga stöttor kommer att ersättas av 27 vaggor med en led under kölen. Skeppet kommer på så sätt att stödjas på ännu fler punkter än idag. När allt är klart kommer det yttre stödet att vara kompletterat även med en inre stöttning, som ett slags skelett. Den inre stöttningen kommer gå från kölen ända upp till övre däck. Den ska hjälpa till att bära av lasterna från däck och däcksbalkar med syftet att bromsa rörelserna i skrovet. Alleima sponsrar Vasamuseet med allt stål som behövs till den inre stöttningen.

Alleima sponsrar med specialstålet SAF™ 2507 super-duplex och bidrar även med specialistkunskap i projektet. Tack vare samarbetet och den speciella legeringen kan det inre skelettet göras lättare än vad som ursprungligen var tänkt.

Sponsringssamarbetet mellan Vasamuseet och Alleima har upphandlats enligt LOU. Samarbetet ska pågå under fem års tid.

För ytterligare information samt bilder och filmer, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikationsansvarig för projektet Stötta Vasa
Telefon: 0737-351602
E-post: catrin.rising@smtm.se

Läs mer på Vasamuseets webbplats och Alleimas webbplats.

Utställningen I LIV OCH DÖD öppnar den 12 mars på Vasamuseet

Thu, 27 Feb 2025 09:33:00 +0100

Ny forskning inom flera olika discipliner och nya metoder har gett fler svar om vilka de här människorna var. Nu vet forskarna inte bara hur de omkom utan även något om hur de hade det i livet.

När Vasa bärgades på 1960-talet hittades kvarlevor efter 15 personer. De senaste åren har Vasamuseets forskare undersökt skeletten på nytt i samarbete med experter på DNA, osteologi och isotopanalys. Studierna av kvarlevorna ger mycket information om individerna, trots att det är så länge sedan de dog.

– Skeletten avslöjar till exempel hur långa personerna var, om de har varit skadade eller haft ärftliga sjukdomar, eller om det är sannolikt att de har fött barn, säger Anna Maria Forssberg, historiker och forskare på Vasamuseet.

DNA-forskningen kan berätta om personernas utseende: vad de hade för hår- och ögonfärg och om de hade anlag för uppnäsa eller skallighet. Den ger också ledtrådar till deras geografiska härkomst och avslöjar om de var släkt med varandra. Dessutom går det att ta reda på om de hade anlag för alkoholism och vått eller torrt öronvax, för att bara nämna några exempel.

– Med hjälp av forskningen kan vi komma nästan overkligt nära de här personerna. Vi vet hur de var klädda och vad de hade med sig på färden, och vi kan berätta om var på skeppet de dog. Vi vet till och med om de var mottagliga för eller resistenta mot kräksjuka, säger Anna Maria Forssberg.

Två av individerna, de som forskarna kallar Helge och Beata, är rekonstruerade i helfigur och bär dräkter som återskapats efter vad forskningen visat att de hade på sig när de omkom. Det är Oscar Nilsson, arkeolog och skulptör, som har gjort rekonstruktionerna av människorna i utställningen. Det har skett i nära samarbete med Vasamuseets dräkt- och textilhistoriker Anna Silwerulv som har rekonstruerat personernas dräkter på grundval av sin forskning.

– Genom rekonstruktionerna kan vi på ett konkret och lättfattligt sätt visa på forskningsresultaten. Jag hoppas att museets besökare ska känna att de får möta Beata, Helge och de andra vi presenterar i utställningen. Och att de ska kunna sätta sig in i deras situation den 10 augusti 1628, avslutar Anna Maria Forssberg.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, forskningskommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Pressinbjudan till utställningen I LIV OCH DÖD på Vasamuseet

Thu, 27 Feb 2025 13:50:00 +0100

När Vasa bärgades på 1960-talet hittades kvarlevor av 15 personer. De senaste åren har Vasamuseets forskare på nytt undersökt skeletten i samarbete med experter på DNA, osteologi och isotopanalys. Nu vet vi mycket mer än tidigare, bland annat hur de såg ut, hur de var klädda och vad de hade med sig ombord.

Studierna av kvarlevorna ger mycket information om individerna, trots att det är så länge sedan de dog. Skeletten avslöjar till exempel hur långa personerna var, om de har varit skadade eller haft ärftliga sjukdomar eller om det är sannolikt att de har fött barn.

DNA-forskningen kan berätta om personernas utseende: vad de hade för hår- och ögonfärg och om de hade anlag för uppnäsa eller skallighet. Den ger också ledtrådar till deras geografiska härkomst och avslöjar om de var släkt med varandra. Dessutom går det att ta reda om de hade vått eller torrt öronvax, hade anlag för alkoholism och om de var mottagliga för att få vinterkräksjukan, för att bara nämna några exempel.

VÄLKOMMEN PÅ PRESSVISNING!

Media inbjuds till pressvisning vid två tillfällen:
Torsdag 6 mars eller fredag 7 mars klockan 9.15 på Vasamuseet.

Välj det tillfället som passar och anmäl ditt deltagande till:

Catrin Rising, pressansvarig
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Medverkande:

Jenny Lind, museichef (7/3)

Anna Maria Forssberg, historiker och forskare vid Vasamuseet, visar utställningen och berättar om forskningen som lett fram till de nya resultaten om människorna som var ombord.

Anna Silwerulv, dräkt- och textilhistoriker, som forskat om Vasas textilier och återskapat kläder som några av de här personerna bar när de klev ombord på Vasa.

Oscar Nilsson, arkeolog och skulptör, som gjort rekonstruktionerna av individerna.

Andreas Braula, producent för utställningen (7/3)

I liv och död - ny utställning på Vasamuseet - öppnar i dag den 12 mars

Wed, 12 Mar 2025 07:07:00 +0100

Ny forskning inom flera olika discipliner och nya metoder har gett fler svar om vilka de här människorna var. Nu vet forskarna inte bara hur de omkom utan även något om hur de hade det i livet.

När Vasa bärgades på 1960-talet hittades kvarlevor efter 15 personer. De senaste åren har Vasamuseets forskare undersökt skeletten på nytt i samarbete med experter på DNA, osteologi och isotopanalys. Studierna av kvarlevorna ger mycket information om individerna, trots att det är så länge sedan de dog.

Beata i utställningen I liv och död på Vasamuseet.

Två av individerna, de som forskarna kallar Helge och Beata, är rekonstruerade i helfigur och bär dräkter som återskapats efter vad forskningen visat att de hade på sig när de omkom. Det är Oscar Nilsson, arkeolog och skulptör, som har gjort rekonstruktionerna av människorna i utställningen. Det har skett i nära samarbete med Vasamuseets dräkt- och textilhistoriker Anna Silwerulv som har rekonstruerat personernas dräkter på grundval av sin forskning.

– Genom rekonstruktionerna kan vi på ett konkret och lättfattligt sätt visa på forskningsresultaten. Jag hoppas att museets besökare ska känna att de får möta Beata, Helge och de andra vi presenterar i utställningen. Och att de ska kunna sätta sig in i deras situation den 10 augusti 1628, avslutar Anna Maria Forssberg.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör
Telefon: 0737-35 16 02
E-post: catrin.rising@smtm.se

Rapport om organisationsförändring inlämnad till regeringen

Mon, 24 Mar 2025 13:00:00 +0100

I november förra året gav regeringen SFHM och SMTM ett gemensamt uppdrag att lämna förslag på hur SFHM:s uppgifter kan överföras till och inordnas i SMTM. En gemensam skriftlig redovisning av uppdraget har den 24 mars överlämnats till Kulturdepartementet.

I rapporten har SMTM och SFHM beskrivit för- och nackdelar, bland annat möjligheter till kvalitetsförbättringar, ekonomiska, verksamhetsmässiga och personella konsekvenser och risker för negativ påverkan på myndigheternas verksamheter på kort och lång sikt. De båda myndigheterna konstaterar i rapporten att man är överens om bedömningarna i rapporten och ser många fördelar.

Lars Amréus, överintendent på SMTM, kommenterar:

- Jag ser fram emot att välkomna den försvarshistoriska verksamheten till oss och att vi tillsammans fortsätter ge tillgång till och kunskap om det svenska kulturarvet – vårt gemensamma minne. Vi har arbetat intensivt tillsammans med uppdraget de här månaderna och lärt känna varandras verksamheter än mer och vi ser flera stora fördelar med att bli en och samma myndighet.

Helene Rånlund, överintendent på SFHM, kommenterar:

- Att de tre statliga försvarsmuseerna för armén, flyget och marinen nu åter samlas i en och samma myndighet innebär den största fördelen med ett samgående. Detta öppnar upp för synergier som stärker kunskapsuppbyggnad och -förmedling samt forskning av den samlade försvarshistorien. Regeringens mål är att minska behovet av samordning och skapa en starkare, mer hållbar organisation som också når ut till fler och vi är övertygade om att detta mål på sikt kan uppfyllas. Vi ser fram emot att få jobba tillsammans med det.

Rapporten kommer att skickas på remiss och därefter väntas regeringen fatta beslut i samband med budgetpropositionen. Organisationsförändringen ska då träda i kraft senast den 1 januari 2026.

Rapporten finns att läsa på SMTM:s webbplats, https://www.smtm.se/nyheter/rapport-om-organisationsforandring-inlamnad-till-regeringen

Kontaktperson

Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se

Presskontakt

Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Vasamuseet får pris för forskning om människorna som var ombord på Vasa

Thu, 10 Apr 2025 14:01:00 +0200

När skeppet Vasa bärgades och grävdes ut hittades kvarlevor av 15 personer. De senaste åren har Vasamuseets forskare och experter undersökt skeletten på nytt i samarbete med experter på DNA, osteologi och isotopanalys. Projektet syftar till att ta reda på så mycket som möjligt om vilka de här människorna var och vad de gjorde ombord.

Forskningsresultaten och metoderna presenteras i den nya utställningen I liv och död och i en bok med samma namn som utställningen.

– Våra forskare och andra experter på Vasamuseet har genom ett tvärvetenskapligt arbetssätt lyckats komma väldigt nära de här personerna som dog för snart 400 år sedan och ge dem en röst. I utställningen I liv och död tillgängliggör vi de forskningsresultaten för museet besökare på ett konkret sätt, säger Anna Arnberg, chef för kulturarvsenheten vid Statens maritima och transporthistoriska museer, där Vasamuseet ingår. Hon fortsätter:

– Jag är oerhört stolt över den forskning vi bedriver på våra museer. Att få det här priset är ett erkännande för arbetet och det stora engagemang våra medarbetare tillsammans med forskare från andra institutioner har lagt ner i det här projektet.

Med utställningen och boken I liv och död har Vasamuseet gett röst åt personer som sällan syns i historiska källor.

– Att vi tack vare forskningen nu kan förmedla de här människornas livsöden till våra besökare känns både viktigt och roligt. Att Vasamuseet får FOMU:s forskningspris för projektet visar att deras berättelser angår och berör än idag, säger Jenny Lind, Vasamuseets chef.

FOMU:s motivering lyder:
FOMUs forskningspris 2025 tilldelas Vasamuseet för projektet I liv och död. Genom utställning, bok och programverksamhet högtidlighåller och åskådliggör Vasamuseet individuella människor som arbetade på och gick under med skeppet Vasa. Med en källpluralism och tvärvetenskaplighet som omfattar såväl museets expertis och samlingar som akademisk forskning inom både humanvetenskap och naturvetenskap levandegör Vasamuseet levnadsöden som sällan lyfts fram eller finns representerade i skriftliga källor eller museisamlingar. Projektet visar därmed på de rika möjligheter samarbeten mellan museer och universitet.

Om FOMU
Forskning vid museer, FOMU, är ett nätverk som samlar museer som bedriver forskning. Nätverket arbetar för att synliggöra forskning som en integrerad och oumbärlig del i museernas uppdrag.

Om FOMU:s forskningspris
FOMU:s forskningspris uppmärksammar originalitet och kvalitet inom någon aspekt av forskning relaterad till museer. Priset kan tilldelas ett projekt, en forskningsvisande utställning, en pedagogisk förmedling, en publikation/katalog, en databas eller sök-i-samlingarna-lösning, en podd, en enskild forskargärning, en institution. Pristagarna utses av FOMUs styrgrupp och delas ut av FOMU på Sveriges museers Vårmöte. I år är det tredje året FOMU delar ut ett forskningspris. Priset har inga anspråk på att ha täckt allt som hänt, utan vill lyfta fram och belöna något som är värt att uppmärksamma. Priset är ett sätt att bredda bilden av vad forskning vid och om museer kan vara. Priset är ett uttryck för uppskattning, snarare än en bedömning.

Händelse på Vasamuseet

Wed, 16 Apr 2025 15:46:00 +0200

Under förmiddagen den 16 april tog sig obehöriga ombord på skeppet Vasa inne i Vasamuseet en kort stund. Polis tillkallades. Två personer är gripna, misstänkta för grovt olaga intrång.

Överintendent Lars Amréus, vid Statens maritima och transporthistoriska museer som Vasamuseet är en del av, säger i en kommentar:

– Vi fördömer å det starkaste den här typen av aktioner som riskerar både egen hälsa och vårt gemensamma kulturarv. De hör inte hemma på museer eller inom kulturvärlden över huvud taget. Vårt fokus nu är att säkerställa att Vasa inte har skadats.

Än så länge har inga skador på skeppet upptäckts men ytterligare undersökningar kommer att genomföras.

Presskontakt vardagar

Martina Siegrist Larsson, informatör, telefon 08-519 548 45, e-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

Tora Larsdotter Andersson, kommunikatör, telefon 08-519 549 08, e-post Tora.LarsdotterAndersson@smtm.se

Presskontakt vid brådskande frågor under påskhelgen

Maria Skuldt, kommunikatör, telefon 08-519 558 49, 073-401 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Sofie Aspelin, kommunikationschef, sofie.aspelin@smtm.se

Nya fynd från skeppet Vasa efter dykningar på förlisningsplatsen

Wed, 14 May 2025 11:31:00 +0200

Under ledning av marinarkeologerna vid Vasamuseets systermuseum Vrak – Museum of Wrecks har en rad avancerade undersökningar gjorts i den så kallade Vasagropen, platsen där skeppet Vasa sjönk år 1628. Bland fynden finns stockankare, delar av tunnor, ett timmerstycke som skulle kunna vara en del av en märskorg och ett runt föremål med rundad kant med en mynning.

– Objektet med mynningen sitter stumt i botten på cirka 30 meters djup och är definitivt en sak vi vill titta närmare på, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak och projektledare för undersökningarna. Han fortsätter:

– Nu skulle vi vilja ta reda på mer om de här föremålen och undersöka dem ytterligare. Skeppsdelen som kan vara en del från en märskorg vill vi ta upp från botten och analysera.

Bogsprötets märskorg?
En märskorg är en plattform som sitter i masten på segelfartyg och som bland annat användes som arbetsplattform för båtsmännen. Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet, menar att formen på skeppsdelen som nu hittats i Vasagropen stämmer mycket väl överens med hur märskorgarnas inre delar ser ut.

– Det här kan vara en del av märskorgen som satt på Vasas bogspröt, så det är ett viktigt fynd. Varken bogsprötet eller märskorgen som satt på bogsprötet har hittats. Fyndet kan bidra till ny kunskap om hur originalet var utformat, säger Fred Hocker.

Nästa steg i jakten på Vasas försvunna delar
Vad som står helt klart är att det stora pussel som skeppet Vasa utgör inte är färdiglagt än, men de delar som nu hittats kan vara några pusselbitar som hittills saknats.

– Nu ska vi ta reda på om vi kan undersöka området ytterligare och hitta fler skeppsdelar som fortfarande saknas. Inför minnesåret 2028 när Vasa fyller 400 år skulle det vara fint att ha lokaliserat fler av de saknade föremålen, säger Jenny Lind, chef för Vasamuseet.

Undersökningar i tre etapper med avancerad utrustning
De senaste undersökningarna i Vasagropen har skett i tre etapper. Till att börja med genomfördes en kartering av sjöbotten. Med hjälp av professor Martin Jakobsson på Stockholms universitet och deras forskningsfartyg som har avancerad sonarutrustning, en teknik som använder ljudvågor för att upptäcka och lokalisera föremål under vattnet, har en detaljerad 3D-bild av botten skapats.

Därefter gjordes en granskning av botten med en ROV - en undervattensrobot - tillsammans med Marinen och deras fartyg HMS Belos. Slutligen har Vraks marinarkeologer undersökt platsen och fynden under ett antal dykningar.

– När vi dyker kan vi upptäcka det som teknik inte kan se. Dessutom behövs det ett mänskligt öga och hand för att kunna verifiera fynden, undersöka dem och kunna förstå vad de använts till. Men alla tekniker behövs för att förstå helheten, menar Jim Hansson och fortsätter:

– Tack vare de här undersökningarna har vi nu en mer heltäckande bild av Vasas förlisningsplats, det har faktiskt inte funnits tidigare. Alla lyft som gjordes av Vasa innan hon kunde bärgas syns på 3D-bilderna men kan inte upptäckas av blotta ögat . Det är bokstavligen fotspår efter Vasa!

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, forskningskommunikatör Vasamuseet och VRAK - Museum of Wrecks
Telefon: 0737-351602
E-post: catrin.rising@smtm.se

Jim Hansson
Marinarkeolog VRAK - Museum of Wrecks
Telefon: 070-929 95 69
E-post: jim.hansson@smtm.se

New discoveries at the Vasa wreck site following recent dives

Thu, 15 May 2025 08:45:00 +0200

Under the direction of maritime archaeologists from Vrak – Museum of Wrecks, a series of advanced investigations have been conducted in the so-called Vasa Pit— the site where Vasa sank in 1628. Among the finds are log anchors, barrel fragments, a timber piece that may have belonged to a crow’s nest, and a rounded object with what appears to be a mouth.

“The object with the mouth lies silently on the seabed, about 30 metres down, and it’s definitely something we want to look at more closely,” says Jim Hansson, maritime archaeologist at Vrak and project manager for the investigations. “We’re eager to learn more about these objects and carry out further analysis. In particular, we hope to recover and analyse the piece that may be part of a crow’s nest.”

A crow’s nest from the bowsprit?
A crow’s nest is a platform mounted high on a ship’s mast and is used as a work station for sailors. Fred Hocker, head of research at the Vasa Museum, says that the shape of the timber piece recently found in the Pit closely resembles the internal structure of such platforms.

“This could be a part of the crow’s nest that was once on Vasa’s bowsprit, so it’s a significant discovery,” says Hocker. “Neither the bowsprit nor the crow’s nest that was attached to it has been recovered, so this find can offer valuable insights into how the original was designed.”

The next step in the search for Vasa’s missing parts
It’s clear that the great puzzle of Vasa is still incomplete — but the newly discovered pieces may help fill in some of the gaps.

“We now hope to explore the area further and locate additional parts of the ship that are still missing,” says Jenny Lind, director of the Vasa Museum. “With the 400th anniversary of Vasa coming up in 2028, it would be wonderful to have recovered more of these lost objects by then.”

The latest investigations at the Pit have taken place in three phases. First, geophysical mapping was carried out using Stockholm University’s research vessel R/V Electra, which employed advanced sonar technology to produce a detailed 3D image of the seabed.

This was followed by an underwater survey using an ROV — an underwater robot — deployed in collaboration with the Swedish Navy and their vessel HMS Belos. Finally, maritime archaeologists from Vrak examined the site and its finds during a series of dives.

“When we dive, we can detect things that technology simply can’t reveal,” says Jim Hansson.

“And there’s no substitute for the human eye and hand when it comes to verifying discoveries, examining objects and understanding how they were used. Thanks to these investigations, we now have a more complete picture of the Vasa shipwreck site than ever before. We can even trace all the movements the ship made before it was finally raised. These are, quite literally, the footprints of the Vasa ship!”

For further information, pictures and videos, please contact:
Jim Hansson,
Maritime archaeologist at Vrak and project manager for the investigations
Telephone: + 46 70 929 95 69
E-mail: jim.hansson@smtm.se

SFHM inordnas i SMTM

Thu, 03 Jul 2025 14:07:00 +0200

Regeringens beslut innebär att verksamheten vid SFHM ska överföras till och inordnas i SMTM och att organisationsförändringen ska träda i kraft senast den 1 januari 2026. Utgångspunkten för genomförandet av uppdraget ska vara att myndigheternas befintliga uppgifter ska vara oförändrade och att uppgifterna ska utföras med bibehållen effektivitet och kvalitet. SMTM får därmed ansvar för statens museer inom maritim, försvars- och transporthistoria.

– Vi blir en och samma myndighet med sju museer i fyra städer, större samlingar, ett samlat försvarshistoriskt perspektiv och fler medarbetare med ännu mer kunskap. Jag ser fram mot att tillsammans fortsätta utveckla vår verksamhet och våra arbetssätt och jag är säker på att vi blir bättre tillsammans, säger överintendent Lars Amréus, SMTM.

Regeringen väntas fatta beslut om myndighetens nya namn senare i höst.

Planering pågår
De två myndigheterna fick i november år 2024 ett gemensamt uppdrag från regeringen att lämna förslag på hur SFHM:s uppgifter kan överföras till och inordnas i SMTM. En rapport lämnades in till regeringen i mars 2025 och har därefter varit på remiss.

– Vi och SFHM har tillsammans arbetat med planering av genomförandet inför det väntade beslutet. Det arbetet fortsätter och intensifieras under hösten med fullt fokus på att verksamheten ska fungera väl från den 1 januari 2026, säger Lars Amréus.

Syfte med inordnandet
Regeringens syfte med att samla SMTM:s och SFHM:s uppgifter i en och samma myndighet är att skapa en mer robust myndighetsstruktur och samtidigt ge möjlighet till en stärkt och samlad kunskapsuppbyggnad.

Läs mer i regeringens pressmeddelande:
Statens försvarshistoriska museer och Statens maritima och transporthistoriska museer ska förbereda för att slås ihop.

Kontaktperson
Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61,
E-post: lars.amreus@smtm.se

Presskontakt
Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95,
E-post: maria.skuldt@smtm.se

AI-guiden Flora visar vägen i Vasamuseets trädgård

Fri, 04 Jul 2025 12:47:00 +0200

Vasamuseet testar i sommar ett nytt digitalt hjälpmedel för de som besöker Vasamuseets trädgård: den AI-baserade audioguiden Flora. Med hjälp av röstsyntes, bilder och vägvisningar leder Flora nyfikna besökare genom museets trädgård på baksidan av museet – bland hjärtstilla, kål och lavendel.

Den första versionen av Floras manus genererades med hjälp av AI som fick träna på museets eget faktamaterial om trädgården. Därefter har innehållet redigerats och faktagranskats.

– Att låta AI generera ett manus till en audioguide baserat direkt på våra egna faktaunderlag har varit intressant och givande. Det gör att vi snabbt kan skapa innehåll som är grundat i den kunskap vi själva samlat in och kvalitetssäkrat, säger Siri Beer Boman, programansvarig och projektledare på Vasamuseet. Hon fortsätter:

– Vi har snabbt kunnat ta fram innehåll som vilar på vår egen kunskapsbas och samtidigt enkelt kan anpassa och uppdatera informationen direkt vid behov.

Annika Torstenson prövar nya AI-audioguiden Flora i Vasamuseets trädgård

Flora guidar i mobilen
Besökaren scannar en QR-kod vid ingången till trädgården och möts av Flora direkt i mobilen, där både ljud, text, bilder och väganvisningar samverkar till en självguidande tur i trädgården.

– Det har krävts en del redigering för att få till rätt ton och flyt i manuset, men den stora vinsten är flexibiliteten. När något behöver justeras kan vi göra ändringen direkt i manuset och därefter publicera den färdiga audioguiden med en gång. Det gör att våra trädgårdsbesökare kan ta del av uppdaterad information omedelbart, avslutar Siri Beer Bohman.

Vasamuseets trädgård ligger på sluttningen nedanför Galärvarvskyrkogården alldeles intill museet. Ett besök i trädgården är gratis och den går att besöka året om.

Flora finns tillgänglig via Vasamuseets webbsida för trädgården
Vasamuseets trädgård – klicka på Starta guiden under avsnittet Audioguide med Flora

För mer information och bilder, kontakta gärna
Catrin Rising
Pressansvarig Vasamuseet
Telefon: 0737-35 16 02

Slumpen, spelet och gruvan – Iris Ridder får Vasamuseets vänners pris år 2025

Fri, 05 Sep 2025 10:48:00 +0200

Den 10 september tar hon emot Vasamuseets vänners pris om 50 000 kronor och berättar mer i ett föredrag på Vasamuseet.

– Att jag får priset var helt oväntat, men hedrande och roligt, säger Iris Ridder om utmärkelsen.

För henne är priset inte bara ett erkännande av hennes bok Tidhfördriff. Ett orakelspel för bergsmän från början av 1600-talet, utan också ett erkännande av den typen av forskning som ofta hamnar i skymundan: kulturhistoria som lyfter fram vardagsliv och vanliga människors föreställningar i historien.

Iris Ridder är docent i litteraturvetenskap. Hon är verksam vid Högskolan Dalarna och har i sin forskning fördjupat sig i äldre texter och folkliga praktiker. I Tidhfördriff står ett orakelspel från år 1613 i centrum, ett spel som användes i Falu gruva för att fördela arbete och lösa tvister.

– När tärningen kastades såg man inte utfallet som slump, utan som Guds vilja. Det gjorde att resultatet accepterades av alla, berättar Iris Ridder.

I samband med prisutdelningen håller Iris Ridder ett föredrag om sin forskning och om spelet som användes i gruvan. Genom tärningskast avgjordes arbetsordningen och ansvaret fördelades på ett sätt som minimerade konflikter.

– Det visar hur tätt sammanvävda tro, lek och ekonomi var under tidigmodern tid och hur vardagliga praktiker kunde hålla hela samhällen samman, säger Iris Ridder.

Vasamuseets Vänners pris om 50 000 kronor delas ut årligen för att uppmärksamma personer som gjort viktiga insatser för att sprida kunskap om och levandegjort Vasas samtid.

– Iris Ridder har med sin bok Tidhfördriff gläntat på vanliga människors liv på 1600-talet. Den kan betraktas som Sveriges första arbetarlitteratur och visar på Guds närvaro i det dagliga livet. Orakelspelet med tärningar som beskrivs är så långt ifrån dagens samhälle som man kan komma men styrde arbetet vid Falu koppargruva under mycket lång tid. Mina varmaste gratulationer till Iris Ridder, säger Leif Nylander, ordförande i Vasamuseets vänner.

– Det är en stor ära att få ta emot priset. För mig är det också en bekräftelse på att min forskning har betydelse, inte bara inom akademin utan också i ett större sammanhang, avslutar Iris Ridder.

Läs mer Vasamuseets vänners pris: HÄR

För ytterligare information, kontakta gärna
Catrin Rising, forskningskommunikatör
Telefon: 0737-351602
E-post: catrin.rising@smtm.se

Myndighetens nya namn

Mon, 22 Sep 2025 14:00:00 +0200

I och med att Statens försvarshistoriska museer (SFHM) inordnas i Statens maritima och transporthistoriska museer (SMTM), som Vasamuseet är en del av, den 1 januari 2026 kommer myndigheten att byta namn till Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria. Namnet är beslutat av regeringen och meddelades i samband med att budgetpropositionen presenterades.

Överintendent Lars Amréus säger:

– Det känns bra att vi nu fått vårt nya namn, som är en av många pusselbitar i arbetet med att bygga ett gemensamt vi.

Kontaktperson
Lars Amréus, överintendent SMTM, telefon 0730-89 88 61, e-post lars.amreus@smtm.se

Presskontakt
Maria Skuldt, kommunikatör SMTM, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@smtm.se

Ny utställning på Vasamuseet: James Cameron – Challenging the Deep öppnar i mars 2026

Wed, 01 Oct 2025 09:43:00 +0200

Med rekvisita från Camerons långfilmer, filmprojektioner i biostorlek och sällsynta föremål kan besökare ta del av Camerons största bedrifter, både verkliga och påhittade. Utställningen öppnar på Vasamuseet den 4 mars 2026.

– Det känns fantastiskt att Vasamuseet får visa den här utställningen! Den bjuder på en helt ny upplevelse för våra besökare och passar perfekt in i vårt uppdrag. Jag ser verkligen fram emot att många kommer hit och upptäcker den, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet.

Okända djuphavsmiljöer
Utställningen James Cameron – Challenging the Deep har tagits fram av Australian National Maritime Museum (ANMM) i samarbete med stiftelsen Avatar Alliance Foundation. Bland annat kan publiken betrakta havsdjupen genom Camerons undervattenskameror och otroliga tekniska innovationer. Människor över hela världen har genom utställningen kunnat uppleva några av de mest okända djuphavsmiljöerna.

– När jag såg alla de stora undervattensforskarna på tv på 1960-talet blev jag hänförd av den där främmande världen som fanns här på jorden. Jag kunde inte tänka mig något mäktigare eller mer exotiskt.

Det säger James Cameron själv i ett citat i utställningen som hittills har besökts av över en miljon människor i Australien, Nya Zeeland, USA och Kanada. Vasamuseet är först i Europa med att visa utställningen.

– James Camerons mycket speciella uppfinningar och upptäckter har vidgat vår förståelse för havsdjupen. Utställningen har något att ge besökare i alla åldrar. Den kan inspirera framtida generationer av upptäcktsresande, forskare, innovatörer, filmskapare och många andra, säger Daryl Karp, chef för Australian National Maritime Museum.

Utställningen är producerad av Australian National Maritime Museum i samarbete med stiftelsen Avatar Alliance Foundation och med stöd från ANMM:s fond USA Bicentennial Gift Fund.

James Cameron – Challenging the Deep är en tillfällig utställning och öppnar på Vasamuseet 4 mars. Biljetter finns tillgängliga på vasamuseet.se redan nu.

Mer information och pressinbjudan kommer skickas ut närmare öppningsdatum.

För mer information, kontakta:
Tora Larsdotter Andersson
Kommunikationssamordnare Vasamuseet
E-post: tora.larsdotterandersson@smtm.se
Telefon: 08 - 519 549 08

Vasamuseet och Lidl Sverige i nytt samarbete för att stötta skeppet Vasa

Mon, 27 Oct 2025 08:30:00 +0100

Som en del av samarbetet lanserar Lidl Sverige fyra helt nya produkter i sitt Matriket-sortiment: skorpor, sirapslimpa, äppelmust och en ost. För varje såld produkt går en förbestämd summa, som framgår på förpackningen, direkt till Vasamuseet och projektet Stötta Vasa.

– Vi är väldigt glada över samarbetet med Lidl Sverige och det är fantastiskt att svenska folket kan vara med och bidra på ett enkelt sätt, säger Jenny Lind, chef för Vasamuseet. Hon fortsätter:

– Att ge Vasa en ny stöttning är den största utmaningen för Vasamuseet sedan bärgningen av skeppet på 1960-talet, såväl tekniskt som ekonomiskt. Lidls stöd är viktigt och välkommet för att vi ska kunna bygga klart stödstrukturen och säkra skeppet för kommande generationer.

Vasa behöver en helt ny stödstruktur för att bevaras för framtiden
Träet i skeppet Vasa är ömtåligt och har tappat mycket av sin ursprungliga styrka. Över tid har det uppstått deformationer i skrovet, och skeppet rör sig nedåt och utåt – mycket mer än det borde. Därför behöver Vasa en helt ny stöttning.

– Vi ser det som vårt ansvar att bidra till samhället och värna om det svenska kulturarvet. Skeppet Vasa är en unik del av vår historia, och vi är stolta över att kunna bidra till dess bevarande. Genom att göra det möjligt för våra kunder att bidra direkt i våra butiker, kan vi tillsammans hjälpa till att säkra skeppets framtid, säger Jakob Josefsson, vd för Lidl Sverige.

De fyra produkterna som stöttar Vasa finns i samtliga Lidl-butiker från och med den 27 oktober.

– Tillsammans med Lidl gör vi det lätt för människor i hela Sverige att engagera sig i Stötta Vasa. Varorna kommer att finnas i alla Lidls butiker, från Kiruna i norr till Ystad i söder. Vi hoppas att många vill köpa ost, skorpor, äppelmust och limpa – och på så sätt bidra till bevarandet av skeppet Vasa, säger Katarina Litzén, ansvarig för Fundraising & External Relations på Vasamuseet.

FAKTARUTA PROJEKTET STÖTTA VASA
Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år. Byggstart skedde i april 2024 och arbetet beräknas vara klart till Vasas minnesår 2028 när skeppet blir 400 år.

För ytterligare information, kontakta gärna

Martina Siegrist Larsson
Kommunikatör Vasamuseet
Telefon: 08-519 548 45
E-post: martina.siegrist.larsson@smtm.se

H.M. Konungen blir beskyddare av Stötta Vasa

Thu, 20 Nov 2025 09:30:00 +0100

Projektet är ett av de mest omfattande i Vasamuseets historia och syftar till att säkra skeppet Vasas framtid för kommande generationer. Under åren fram till 2028, då det är 400 år sedan Vasa sjönk på sin första resa, genomförs ett avancerat arbete med att byta ut den stöttning som idag bär upp skeppet. Arbetet med den nya stödkonstruktionen är Vasamuseets största utmaning sedan bärgningen och konserveringen av skeppet.

– Det är en stor ära och glädje för oss att H.M. Konungen har tackat ja till att vara beskyddare av Stötta Vasa. Kungens engagemang betyder mycket för Vasamuseet och för alla som arbetar med att bevara skeppet, som utgör en konstskatt och ett unikt kulturarv, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet.

Som kunglig beskyddare kommer H.M. Konungen att följa projektets utveckling och delta vid utvalda tillfällen under arbetets gång.

– Projektet Stötta Vasa är en historisk satsning som förenar forskning, teknik och hantverkskunnande för att säkra skeppet för framtiden. Att H.M. Konungen har valt att stå som beskyddare ger projektet en särskild tyngd och nationell betydelse, avslutar Jenny Lind.

FAKTARUTA PROJEKTET STÖTTA VASA
Den stöttning som skeppet Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat. Hela stöttningen ska bytas under ett antal år och bygget startade i april 2024.
Dagens 17 utvändiga stöttor kommer att ersättas av 27 hypermoderna vaggor som är ledade under kölen. Skeppet kommer på så sätt att stödjas på ännu fler punkter än idag. När allt är klart kommer det yttre stödet även att vara kompletterat med en inre stöttning, som ett slags skelett. Den inre stöttningen ska hjälpa till att bära av lasterna från däck och däcksbalkar med syftet att bromsa rörelserna i skrovet.

För mer information, kontakta gärna:
Catrin Rising,
Kommunikationsansvarig för Stötta Vasa
E-post: catrin.rising@smtm.se
Telefon: 0737-35 16 02

Unga röster ger nytt liv åt skeppet Vasa och hennes historia

Tue, 02 Dec 2025 15:53:00 +0100

Årets klass kommer från S:t Botvids gymnasium i Botkyrka söder om Stockholm. Eleverna, som går i en så kallad start-klass, är ganska nya i Sverige

– Tillsammans med sin lärare och oss pedagoger här på Vasamuseet har de här eleverna som är mellan 15 och 17 år lärt känna berättelsen om Vasa, säger Emilie Börefelt som är pedagog på Vasamuseet. Hon fortsätter:

– De har skapat egna guidningar, valt ut föremål ur museets samlingar att lyfta fram och arbetat med historiskt källmaterial.

Nu på torsdag den 4 december kommer eleverna från S:t Botvids att guida sina skolkamrater och familjemedlemmar genom Vasas historia. Det blir personliga och lärorika vandringar genom Vasamuseet med fokus på utvalda föremål och själva skeppet förstås.

Sjunde gången
Vasamuseet anordnar projektet Unga visar Vasa tillsammans med en skola för sjunde gången. Syftet är att eleverna ska lära känna en del av Sveriges historia genom Vasamuseet och att arbeta praktiskt med flera ämnen samtidigt. Ansvariga pedagoger för projektet på Vasamuseet är Emilie Börefelt och Joakim Engblom.

– Varje år som vi gör det här projektet blir vi lika imponerade av hur mycket eleverna lär sig på kort tid och hur de gör berättelsen om skeppet Vasa till sin egen, säger Joakim Engblom.

– Dessutom stärks deras delaktighet i kulturarvet, samtidigt som de utvecklar språk, berättande och historisk förståelse, menar Emilie Börefelt.

Årets tema har kretsat kring vardagsliv och lagning av kläder och andra textilier då och nu, inspirerat av Vasamuseets dräkt- och textilforskning. Genom att kombinera historia, språk och praktiskt skapande har ungdomarna fått nya sätt att närma sig både 1600-talet och dagens hållbarhetsfrågor.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör på Vasamuseet,
E-post: catrin.rising@smtm.se
Telefon: 08-519 558 47

Emilie Börefelt, museipedagog,
E-post: emilie.borefelt@smtm.se,
Telefon: 08-519 548 39

Nu bildas Statens museer för maritim-, transport- och försvarshistoria – till lands, till sjöss och i luften

Fri, 02 Jan 2026 11:00:00 +0100

Den nya myndigheten har ansvar för statens museer inom maritim, transport- och försvarshistoria. Uppdraget är att långsiktigt förvalta, utveckla och sprida kunskap om det kulturarv som museerna representerar. I myndigheten ingår Armémuseum, Flygvapenmuseum, Järnvägsmuseet, Marinmuseum, Sjöhistoriska museet, Vasamuseet samt Vrak – Museum of Wrecks.

– Våra sju museer berättar om historien och kulturarvet till lands, till sjöss och i luften. Att de tre försvarshistoriska museerna om armén, flygvapnet och marinen nu samlas i myndigheten innebär bredare samlingar, ett tydligare helhetsperspektiv på försvarshistorien och en ännu starkare kunskapsbas. Jag är säker på att vi blir ännu bättre tillsammans, säger överintendent Lars Amréus.

Bakgrund

I november 2024 fick de två myndigheterna ett gemensamt regeringsuppdrag att ta fram förslag på hur Statens försvarshistoriska museers uppgifter skulle föras över till och inordnas i Statens maritima och transporthistoriska museer. Redovisningen lämnades till regeringen i mars 2025, och den 3 juli fattade regeringen beslut om inordnandet.

Regeringens mål med att samla verksamheterna i en myndighet är att skapa en mer stabil och långsiktigt hållbar myndighetsstruktur. Det ska också bidra till en starkare och mer samlad kunskapsutveckling inom maritim, transport- och försvarshistoria.

Kontaktperson
Lars Amréus, överintendent SMMTF, telefon 070-538 00 19, e-post lars.amreus@statensmuseermtf.se

Presskontakt
Maria Skuldt, kommunikatör SMMTF, telefon 0734-01 31 95, e-post maria.skuldt@statensmuseermtf.se

1 359 250 personer besökte Vasamuseet år 2025

Fri, 09 Jan 2026 08:08:00 +0100

Cirka 85 procent av besökarna består av utländska turister och Vasamuseet fortsätter därmed att vara Sveriges mest internationellt välbesökta museum. Besökare från hela världen lockas av berättelsen om skeppet Vasa och av möjligheten att uppleva ett till 98 procent bevarat 1600-talsskepp – som dessutom legat 333 år på havets botten!

– Vasas historia har en stark internationell genomslagskraft. Skeppet och de personliga berättelserna kring dess tillkomst, förlisning och bärgning engagerar människor oavsett bakgrund, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet.

Skolbesök ökar
Besök från skolor, från förskolan upp till gymnasiet, har ökat lite för varje år de senaste åren. Nästan 50 000 skolelever och lärare valde att komma till Vasamuseet under 2025.

– Vi erbjuder skolprogram för alla årskurser och skolformer helt kostnadsfritt. Såväl lärare som elever uppskattar att besöka Vasamuseet som en del av undervisningen, och museets pedagogiska program är kopplade till skolans kursplaner, säger Jenny Lind.

Nöjda besökare
Vasamuseet gör regelbundna besöksundersökningar och kvaliteten mäts främst med Net Promoter Score (NPS), som visar hur sannolikt det är att besökare rekommenderar museet till andra. NPS-skalan sträcker sig från -100 till +100.

– År 2025 uppnådde Vasamuseet ett NPS-värde på 86, vilket är exceptionellt och betydligt högre än både branschsnittet och vårt eget resultat från 2019 då vi fick 69 i NPS-värde. Många kommer hit tack vare personliga rekommendationer från vänner och bekanta, vilket är det bästa betyg vi kan få, säger Joanna Skarpsvärd, publikchef på Vasamuseet.

Kombinationsbiljett ökar
I några års tid har Vasamuseet och Vrak – Museum of Wrecks erbjudit en kombibiljett som innebär att det går att besöka de båda museerna under 72 timmar till ett rabatterat pris. Försäljningen av nyttjade kombinationsbiljetter ökade med 57 procent från år 2024 till 2025.

Snart har 50 miljoner sett skeppet Vasa
Sedan bärgningen 1961 har totalt över 47 miljoner personer sett skeppet Vasa, 47 084 440 för att vara exakt.

– I oktober år 2025 tog vi emot vår 47 miljonte besökare. Vi räknar med att den 50 miljonte besökaren kliver in genom museets entré någon gång under 2027, eller kanske 2028 – lagom till att Vasa fyller 400 år, avslutar Jenny Lind.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, kommunikatör,
E-post: catrin.rising@statensmuseermtf.se,
Telefon: 08-519 558 47, 073-143 16 10

--- ---
Vasamuseet är ett av Skandinaviens mest välbesökta museer. Här finns det unikt välbevarade örlogsskeppet Vasa från 1628 i all sin prakt, utsmyckad med hundratals träskulpturer. Museet ligger på Kungliga Djurgården i Stockholm.

Vasamuseet är en del av Statens museer för maritim, transport- och försvarshistoria.
Vasamuseet

Stötta Vasa når halvvägs – skeppet klart för nästa fas i bevarandet

Thu, 22 Jan 2026 08:35:00 +0100

Hälften av den nya stödkonstruktionen som ska ersätta skeppets gamla stöttning från 1960-talet är nu på plats.

– Det är ett avancerat projekt och varje steg måste tas med största varsamhet. Varje nytt stöd anpassas efter skeppets form och behov. Det är ett precisionsarbete på millimetern där mycket kan gå fel. Att vi nu har nått halvvägs är ett kvitto på att arbetet fungerar som planerat, säger Peter Rydebjörk, projektchef för Stötta Vasa.

Vasa avslöjar sina svagheter
Forskning visar att skeppets trä är kraftigt försvagat och att flera nedbrytningsprocesser pågår samtidigt. Vasa sjunker långsamt, både nedåt och utåt.

– Därför mäter vi alla rörelser noggrant, dygnet runt. Målet är att skeppet ska röra sig så lite som möjligt, för att ge det bäst chans att överleva, säger Peter Rydebjörk. Han fortsätter:

– Vi måste agera nu. Tidigare bevarandearbete har gett oss tid för att skapa en långsiktigt hållbar lösning för framtiden. Den nya stöttningen är skräddarsydd för att bära upp och stötta skeppet på allra bästa sätt.

Nästa steg: ett inre stålskelett
Så småningom byggs ett inre skelett av superstarkt, lätt specialstål för att avlasta däcken och bromsa skeppets sjunkande rörelser.

Specialstålföretaget Alleima som är Vasamuseets huvudpartner i projektet Stötta Vasa sponsrar med allt stål som behövs till skeppets nya, inre stöttning. Den kommer byggas i ett avancerat rostfritt stål med exceptionell styrka och mycket hög beständighet mot korrosion.

– Tack vare egenskaperna hos stålet från Alleima behöver vi inte göra så stora ingrepp i Vasas skrov. Vi räknar med att göra ungefär hälften så många hål som annars skulle behövas. Det är otroligt viktigt för att vi ska kunna bevara skeppet så bra som möjligt. Vårt mål är att människor ska kunna uppleva Vasa i hundratals år framöver. Det här projektet visar hur bevarandearbete och forskning går hand i hand för att skydda ett unikt kulturarv, avslutar Peter Rydebjörk.

Den nya stödkonstruktionen är museets största utmaning sedan bärgningen och konserveringen av skeppet. Att få den nya skräddarsydda stödstrukturen på plats kommer att kosta runt 200 miljoner kronor. Vasamuseet har ingen statlig finansiering, utan finansieras enbart av biljettintäkter.

– Det kommer inte att räcka, menar Peter Rydebjörk. Vi behöver hjälp att finansiera hela det här projektet.

FAKTARUTA PROJEKTET STÖTTA VASA
Den stöttning som skeppet Vasa ligger i sedan 1960-talet måste bytas ut, eftersom den skapar deformationer i skrovet och skadar skeppet. Det i sin tur beror på att skeppets trä är försvagat.

Dagens 17 utvändiga stöttor ersätts av 27 hypermoderna vaggor som är ledade under kölen. Skeppet kommer på så sätt att stödjas på ännu fler punkter än idag. När allt är klart kommer det yttre stödet även att vara kompletterat med en inre stöttning, som ett slags skelett. Den inre stöttningen ska hjälpa till att bära av lasterna från däck och däcksbalkar med syftet att bromsa rörelserna i skrovet.

Alleima sponsrar med allt stål som behövs till den inre stöttningen med specialstålet SAF™ 2507 super-duplex och bidrar även med specialistkunskap i projektet. Tack vare samarbetet och den speciella legeringen kan det inre skelettet göras lättare än vad som ursprungligen var tänkt. Alleima är Vasamuseets huvudpartner i projektet Stötta Vasa.

Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar närmare 1,5 miljoner besökare från hela världen varje år. Projektet Stötta Vasa beräknas vara klart år 2028 – lagom till 400-årsdagen för Vasas första och enda seglats.

Projektet Stötta Vasa har H.M. Konungen som högste beskyddare.

För ytterligare information och bilder, kontakta gärna:
Catrin Rising, presskommunikatör
Telefon: 073-143 16 10
E-post: catrin.rising@statensmuseermtf.se

Galamiddag på Vasamuseet för bevarandeprojektet Stötta Vasa

Thu, 29 Jan 2026 22:30:00 +0100

Skeppet Vasa sjunker långsamt, både nedåt och utåt. Träet i skeppet är kraftigt försvagat och flera nedbrytningsprocesser pågår samtidigt. För att kunna bevara skeppet för framtiden krävs en helt ny stöttningskonstruktion.

– Att ge Vasa en ny stöttning är den största utmaningen för Vasamuseet sedan bärgningen av skeppet på 1960-talet, såväl tekniskt som ekonomiskt. Allt stöd vi kan få är viktigt och välkommet för att vi ska kunna bygga klart den nya stöttningen och säkra skeppet för kommande generationer. Vi hoppas att kvällens gäster, både från när och fjärran, vill bli våra ambassadörer och sprida ordet om att Vasa behöver stöd, säger Vasamuseets chef Jenny Lind.

Projektet Stötta Vasa beräknas kosta 200 miljoner kronor är ett av de mest omfattande och tekniskt avancerade bevarandearbetena i museets historia. Vasamuseet har ingen statlig finansiering finansieras utan finansieras helt av biljettintäkter och är beroende av externa medel för att kunna bygga den nya stöttningen och långsiktigt kunna bevara Vasa.

Middagen samlade gäster från såväl kultur- som näringslivet och bland de cirka 200 gästerna fanns bland andra kulturminister Parisa Liljestrand, riksmarskalk Jan Björklund, internationella ambassadörer, överbefälhavare Michael Claesson, HM-koncernens Stefan Persson, förläggaren Albert Bonnier och musikprofilerna Marie och Tomas Ledin.

Gästerna fick njuta av en meny lagad på svenska råvaror signerad Johan Jureskog som servereades under Vasas galjon och Lisa Nilsson, Lena Willemark och Stockholm studentsångare stod för den musikaliska underhållningen. Kvällens konferencier var artisten Robert Fux.

Skeppet Vasa är ett världsunikt kulturarv som lockar närmare 1,5 miljoner besökare från hela världen varje år. Projektet Stötta Vasa beräknas vara slutfört år 2028 – i samband med 400-årsdagen av Vasas första och enda seglats.

Läs mer om Stötta Vasa på Vasamuseets webbplats.

För mer information, kontakta gärna:
Tora Larsdotter Stefansson
E-post: tora.larsdotterstefansson@statensmuseermtf.se
Telefon: 08-519 549 08

James Cameron – Challenging The Deep öppnar på Vasamuseet idag

Wed, 04 Mar 2026 08:54:00 +0100

Fotograf: Lovisa Brämming Vasamuseet/SMMTF

- Det känns fantastiskt att Vasamuseet får visa den här utställningen! Den bjuder på en helt ny upplevelse för våra besökare och passar perfekt in i vårt uppdrag. Jag ser verkligen fram emot att många kommer hit och upptäcker den, säger Jenny Lind, museichef på Vasamuseet.

Bredd som lockar filmälskare och teknikintresserade

- Utställningen rymmer en stor bredd, från vetenskap till kultur och filmskapande, och visar dessutom hur den typen av arbete kan utvecklas vidare. Den kan därför tilltala både filmintresserade och personer med intresse för innovation och teknik, säger Johanna Väpnargård, projektledare för utställningen.

Utställningen James Cameron – Challenging the Deep har tagits fram av Australian National Maritime Museum (ANMM) i samarbete med stiftelsen Avatar Alliance Foundation. Bland annat kan publiken betrakta havsdjupen genom Camerons undervattenskameror och otroliga tekniska innovationer. Människor över hela världen har genom utställningen kunna uppleva några av de mest okända djuphavsmiljöerna.

– När jag såg alla de stora undervattensforskarna på tv på 1960-talet blev jag hänförd av den där främmande världen som fanns här på jorden. Jag kunde inte tänka mig något mäktigare eller mer exotiskt.

Det säger James Cameron själv i ett citat i utställningen som hittills har besökts av över en miljon människor i Australien, Nya Zeeland, USA och Kanada. Vasamuseet är först i Europa med att visa utställningen.

Utställningen är producerad av Australian National Maritime Museum i samarbete med stiftelsen Avatar Alliance Foundation och med stöd från ANMM:s fond USA Bicentennial Gift Fund.

James Cameron – Challenging the deep står på Vasamuseet 4 mars 2026 till och med 30 september 2027. Biljetter finns att köpa nu!

För mer information, kontakta:
Tora Larsdotter Stefansson
Kommunikationssamordnare Vasamuseet
E-post: tora.larsdotterstefansson@statensmuseermtf.se
Telefon: 08 - 519 549 08