Hösten 1955 hittade KTH-alumnen Anders Franzén kartor som visade en stor upphöjning på botten utanför Beckholmen, men den avfärdades först som sprängsten från Gustav V:s torrdocka. Efter ett samtal med dykaren Per Edvin Fälting väcktes tanken att det i själva verket kunde vara Vasa. Sommaren 1956 fortsatte de sökandet, och den 25 augusti fick Franzén upp gammal svartek från botten. Kort därefter dök Fälting på platsen och kunde bekräfta att det var Vasa som hittats. Nu ska besökarna ges möjligheten att lära sig mer om 1600-talsskeppet även utanför museet genom en interaktiv ljudpromenad på de verkliga platser där skeppets historia har utspelat sig.

- Genom ljudpromenaden kan vi ta besökarna ut i staden och låta dem uppleva Vasas historia på de platser där den faktiskt utspelade sig. Tillsammans med KTH kan vi också visa hur forskning och bevarande går hand i hand för att säkra skeppets framtid för kommande generationer”, säger Vasamuseets chef Jenny Lind.

Genom att stå på platserna där skeppet byggdes, seglade, sjönk och senare bärgades blir historien fysisk och närvarande. Utöver att ge museibesöket en ny dimension kommer upplevelsen även att belysa forskningens betydelse för Vasa.

– Vasaskeppet är inte bara ett av Sveriges mest ikoniska kulturarv. Det är också ett av världens mest avancerade bevarandeprojekt. Här har KTH:s forskning spelat, och spelar fortfarande, en viktig roll, säger Mikael Lindström, prorektor på KTH och professor i massateknologi.

Samarbete genom tiderna

Sedan Vasa bärgades har forskare från KTH arbetat med frågor kring trä, kemi, material och miljö. Sedan år 2000 har man mätt förändringar i skrovets form för att följa deformationer. KTH:s forskning har också bidragit till att förstå träets nedbrytning och till att utveckla och optimera stödkonstruktioner för att stabilisera skeppet.

– Mycket handlar om att förstå hur det flera hundra år gamla träet påverkas av syre, fukt och föroreningar, men också hur tidigare konserveringsmetoder fortsätter att påverka skeppet i dag, säger Mikael Lindström.

Den stöttning som Vasa ligger i sedan 1960-talet skadar skeppet och skapar deformationer i skrovet. Inför skeppets 400-årsdag 2028 pågår den största bevarandesatsningen sedan bärgningen 1961: projektet Stötta Vasa. Som en del i detta lanseras den interaktiva ljudpromenaden genom ett samarbete mellan Vasamuseet, appen Promenad och KTH, med finansiering från Torsten Söderbergs Stiftelse. Promenad-premiär blir det i slutet av augusti 2026.

Läs mer om projekt Stötta Vasa: https://www.vasamuseet.se/utforska/forskning/stottning.

Vad är en ljudpromenad?

Lyssnaren går en fysisk rutt genom de faktiska platserna kring Vasas historia och lyssnar i hörlurar via en app. Formatet är framtaget av Promenad.app som tidigare har producerat populära promenader om till exempel Doktor Glas och mordet på Olof Palme.

Läs mer: https://promenad.app/.

Anders Franzén

Anders Franzén (1918–1993) var en svensk marintekniker och amatörforskare, mest känd för att ha återupptäckt skeppet Vasa och initierat bärgningen. Franzén studerade skeppsbyggnad på KTH men tog aldrig någon examen. Från år 1979 arbetade han på KTH och tillsammans med kollegan Bengt Grisell hittade han vraket efter skeppet Kronan utanför Öland.

År 1983 utsågs Anders Franzén till teknologie hedersdoktor i teknikhistoria på KTH och 1988 tilldelades han även KTH:s stora pris för sina ”Insatser av marinarkeologin, slutliga lokaliseringen av skeppsvraken Vasa och Kronan”. Franzén fick Professors namn 1992, en titel som en regering delar ut för insatser utanför den akademiska världen som har stor folkbildande eller på annat sätt allmännyttig betydelse.