Nya fynd i Vasagropen – kan vara delar från skeppet Vasa
14 maj 2025

Fynd från Vasagropen, en möjlig del av en märskorg.
Mer än 60 år efter att skeppet Vasa bärgades fortsätter sökandet efter skeppets delar som fortfarande saknas. Nu har nya fynd gjorts på platsen där skeppet sjönk 10 augusti 1628.
Under ledning av marinarkeologer vid Vrak – Museum of Wrecks har Vasas förlisningsplats undersökts på nytt med modern teknik. Bland fynden finns ett bearbetat trästycke som skulle kunna vara en del av en märskorg – en korgliknande plattform – som satt längst ut på bogsprötet.
Bogsprötet och märskorgen som sitter på skeppet Vasa i museet är rekonstruktioner – originalen har aldrig hittats.
– Formen på timmerstycket som nu hittats i Vasagropen stämmer mycket väl överens med hur märskorgarnas inre delar ser ut, menar Fred Hocker, forskningsledare på Vasamuseet.
Även andra intressanta föremål har hittats i undersökningarna av Vasagropen. Bland annat stockankare, delar av tunnor och ett runt föremål med rundad kant med något som liknar en mynning.
– Objektet med mynningen sitter stumt i botten på cirka 30 meters djup och är en sak vi vill titta närmare på, säger Jim Hansson, marinarkeolog vid Vrak och projektledare för undersökningarna.
En av skeppet Vasas märskorgar. Foto: Vasamusset/SMTM.
Fotspår efter skeppet Vasa på väg mot bärgningsplatsen
Undersökningarna i Vasagropen har gjorts med tre olika metoder som har kompletterat varandra. Till att börja med genomfördes en kartering av botten med hjälp av professor Martin Jakobsson från Stockholms universitet. Med hjälp av sonarutrustning, en teknik som använder ljudvågor för att upptäcka och lokalisera föremål under vattnet, har en detaljerad 3D-bild av botten skapats.
– Deras forskningsfartyg, R/V Electra, har en så kallad multibeam sonar, vilket innebär att miljontals mätpunkter skickas ner till botten för att kunna göra 3D-bilden. De har även ett penetrerande ekolod, ett så kallat sub bottom profiler. Det används för att se hur botten ser ut längre ner i sedimenten, förklarar Jim Hansson. Han fortsätter:
– På 3D-bilden syns bland annat alla Vasas förflyttningar innan skeppet kunde bärgas. Det är bokstavligen fotspår efter Vasa!
Nästa steg i jakten på Vasas försvunna delar
Undersökningarna i Vasagropen var ursprungligen en del i det internationella forskningsprojektet Finding the Vasa Cannon som pågick mellan 2018 och 2022 och som leddes av Vasamuseets vänner. Projektet hade som syfte att försöka spåra Vasas saknade kanoner, liksom andra delar av skeppet som inte följde med upp till ytan vid Vasas bärgning.
– Någon kanon hittade vi inte, men tack vare undersökningarna har vi nu en mer heltäckande bild av Vasas förlisningsplats. Det har faktiskt inte funnits tidigare, säger Jim Hansson.
Ett steg närmare Vasas försvunna delar
Vad som står helt klart är att det stora pussel som skeppet Vasa utgör inte är färdiglagt än. De delar som nu hittats kan vara några pusselbitar som hittills saknats.
– Nu ska vi ta reda på om vi kan undersöka området ytterligare och hitta fler skeppsdelar som fortfarande saknas. Inför minnesåret 2028 när Vasa fyller 400 år skulle det vara fint att ha lokaliserat fler av de saknade föremålen, säger Jenny Lind, chef för Vasamuseet.
För media
Är du journalist och har frågor om Vasagropen? Besök vårt pressrum.