Detaljerade studier av textil- och läderföremål i Vasamuseets samling avslöjar fakta om de människor som skapade, ägde och bar dem och det samhälle de bodde i.
Forskningen som bedrivs inom Vasamuseets forskningsprogram har som syfte att förstå mer om människorna ombord och samtidens samhälle. Ett viktigt källmaterial är de föremål som fanns ombord när skeppet sjönk.
Vasas övergripande forskningsprogram innefattar programmet för dräktforskning och samlar en grupp av tvärvetenskapliga forskare som arbetar med museets textil- och lädersamling. Alla har olika bakgrund men delar ett intresse för och kunskap om dräkt och textilhistoria och historiskt hantverk.
Kläder - en kunskapskälla
Forskare vet ännu inte så mycket om vanligt folks kläder under Vasas tid - första halvan av 1600-talet. Förutom de dräkter som bevarats från högreståndsmiljö finns det väldigt få plagg bevarade från tiden. Även samtida avbildningar som visar vanligt folks klädedräkt saknas i stor utsträckning i det svenska materialet.
Kläder innehåller mycket information och är ett värdefullt källmaterial för att förstå både personen som bar dem, och det kulturella sammanhanget. Genom att studera dräktfynden från Vasa går det att få reda på mer om människorna ombord och det samhälle de levde i.
Unik textilsamling
Vasas textilsamling består av cirka 5600 textilfragment som kommer från kläder, accessoarer och även en del brukstextil. De 6300 läderfragment som finns i samlingen kommer bland annat från skor, stövlar, vantar, handskar och accessoarer.
Vid tiden för Vasas förlisning försåg inte staten den utskrivna besättningen med uniformer, vilket gör att dräktfynden från Vasa är besättningens personliga kläder. Det innebär det är den största samling av kläder och skor från de bredare samhällsskikten från en och samma brukskontext före år 1700.
Mest ull
Det material som bevarats bäst är ull som utgör cirka 90 procent av samlingen, men det finns också silke (cirka 6 procent) och bastfiber som till exempel lin (cirka 4 procent). Av de textila tekniker som finns representerade är vävt tyg vanligast, men det finns även vävda band, brickvävda band, stickade, nålbundna och filtade textilier.
Forskningsprogram Dräkt
Forskningsprogram Dräkt startade 2017. 2021 låg fokus på textildokumentation och en stor del av samlingen är dokumenterad. Analysarbetet är också påbörjat och ett delprojekt som fokuserar på rekonstruktionsanalyser pågår till och med 2023. Därefter väntar vidare forskning och publicering av resultat. Det finns två pågående projekt inom dräktforskningsprogrammet:
Klädsel och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa.
Finansierat av Riksbankens Jubileumsfond 2020-2021. Projektets fokus ligger på att dokumentera 12000 textil- och läderfragment.
Vasas Dräkter – Från fragment till klädesplagg.
Finansierat av Riksantikvarieämbetet. Projektets fokus ligger på att rekonstruera klädesplagg utifrån den information som samlats in under dokumentationsprocessen.
Hur går arbetet till?
Föremålen dokumenteras för att extrahera så mycket information som möjligt och metoder utvecklas för dokumentation och analys. Nya högupplösta bilder tas av allt material med både kamera och mikroskop och en forskningsdatabas utvecklas som hjälp i analysarbetet. Vassamuseets forskare uppdaterar också informationen i museets samlingssystem, vilket är kopplat till den publika hemsidan Digitalt museum. Länk finns nedanför texten.
Byxor visade sig vara kjol
I rekonstruktionsprojektet försöker forskarna förstå hur plaggen sett ut och hur de varit tillverkade. Trots att arbetet är i en tidig fas har det varit möjligt att bidra med ny kunskap om samlingen och även omtolkning av en del fynd. Ett av dessa går att se i utställningen Kvinnorna, där fragment som tidigare varit tolkat som byxor nu omtolkats till en kjol. Kjolen hittades tillsammans med en av de människor som dog när Vasa förliste. De mänskliga kvarlevorna tillhör en ung kvinna och i museet kallas hon Beata.
Vad som också går att se efter en genomgång av hela samlingen tillsammans med den dokumentation som nu gjorts är att det inte finns en typisk ”Vasasjöman” som tanken varit tidigare. Det textila materialet har en stor spridning på en ekonomisk skala och - inom ramen för 1620-talets möjliga mode – så är kläderna ibland mycket olika i sitt snitt och tillverkningssätt.
Återskapande av kläder
Dokumentations- och rekonstruktionsarbetet kommer fortsätta under kommande år. Ett mål är att kunna återskapa några av de dräkter som finns fragmentariskt bevarade i samlingen, och i kombination med andra föremål kunna lära oss mer om de personer som använde och ägde dem och om det samhälle de levde i.
Digital museum (extern webbplats)
Kontakt
Dr Fred Hocker
Forskningsledare, Vasamuseet
E-post: Fred.Hocker@smtm.se
Dr Cecilia Aneer
Biträdande projektledare
Klädsel och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa
E-post: Cecilia.Aneer@smtm.se
Al Saguto
Biträdande projektledare, skodokumentation
Klädsel och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa
E-post: dasaguto@widomaker.com
Anna Silwerulv
Forskningssamordnare textilforskning, Vasamuseet
Vasas Dräkter – Från fragment till klädesplagg
E-post: Anna.Silwerulv@smtm.se
Josefin Lindegren
Textildokumentation
Klädsel och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa
E-post: Josefin.Lindegren@smtm.se
Karolina Pallin
Digitaliseting, datamodellering, dokumentaiton
Klädsel och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa
E-post: karolina.pallin@textilarkeologi.se
Dr. Anna Maria Forssberg
Forskare, Vasamuseet
Människorna ombord och omkring Vasa
E-post: anna.maria.forssberg@smtm.se
Tony Andersson Berggren
Fotograf
Klädsel och skor från det svenska örlogsskeppet Vasa
E-post: Tony.AnderssonBerggren@smtm.se
Tillgänglighetsanpassning
Vill du ta del av innehållet i filmen som text finns den transkriberad.
Vasamuseet har den största samlingen av vanliga människors kläder från 1600-talet. Följ med forskaren Anna Silwerulv bakom kulisserna.
Ljudklippet finns på: https://soundcloud.com/vasamuseets-podd/projekt-drakt-vasamuseets-textila-samling